Lojal eller solidarisk?

Han var lojal mot alla.

Så stod det i en vanlig dödsruna i en dagstidning.

Själv skulle jag inte vilja bli beskriven som lojal. Men anställda ska vara lojala med företaget. Arbetsgivare kräver i dag övertidsjobb utan instämpling, lönesänkning när företaget går dåligt, konjunkturanpassad arbetstid, för att ta några exempel.

Lojal härstammar från det franska ordet för lag, loi. Lojalitetsbegreppet kommer från skyldigheten för underlydande att underkasta sig feodalherrens vilja och lag. Lojal är att underkasta sig sin herres krav.

Detta är inte historia som man kan tro. Lojaliteten är enligt Arbetsdomstolen en skyldighet för arbetaren att sätta arbetsgivarens intresse framför sitt eget. Tjänarens skyldighet vara sin husbonde underdånig. Men avtalsenlig lön har man naturligtvis rätt till. Men många avstår av lojalitet med företaget, eller för att få behålla jobbet.

Varför inte rätta sig efter företagets krav? Jobbet är väl ändå det viktigaste?

Ett exempel: Företaget SA har lojala anställda. De sänker lönen när företaget går dåligt och konjunkturanpassar arbetstiden. SA går så bra. Men konkurrenten Vo får nu högre produktionskostnader och går dåligt. Vo ber sin anställda om lojalitet. Sänk lönen! Då har vi fått lönekonkurrens eller social dumping som det kallas i internationella sammanhang.

När anställda konkurrerar om arbetena med lönen, finns det en säker förlorare. Det är arbetarna. Fackföreningspionjärerna lärde sig det genom hård erfarenhet. Fackföreningens uppgift är att hindra lönekonkurrens. Medlet är kollektivavtalets regler om minimilöner, arbetstid och övertidsersättning är. Arbetsgivaren får inte gå under avtalets lägsta nivå.

Murarstrejken 1869 lär oss det. Byggmästare Jansson bygger nytt sockerbruk vid Grubbens Gärde. I stället för 10 och 50 betalar han 8 riksdaler och 50 öre per 1000 tegel. 400 murare gick i "strike". Sveriges första kollektivavtal blir resultatet. Alla deltog i strejken. Också murare hos de byggmästare som betalade justa löner. Murarna som redan hade 10.50 var inte lätta att övertala. Hur nu än detta gick till, så blev resultatet 11, 50 per 1000 tegel. Murarna var solidariska. De var beredda att avstå, och fick ett resultat som gynnade alla.

SAF bekämpar nu kollektivavtalen och vill "anpassa villkoren till individen". Avtalen är "otidsenliga". Paradorden är "flexibel" och "individ". Avsikten är att bryta upp solidariteten genom kollektivavtal och avväpna facket. Även strejkrätten ska inskränkas.

SAF är på god väg att lyckas. Socialdemokraternas proposition om försämringar i anställningsskyddslagen, och deras utredning om en ny arbetstidslag är fulla av SAF:s floskler. Det är därför hög tid att lägga moteld. En arbetarrörelse utan solidaritet är ingen rörelse i arbetarnas intresse.