Avtal utan värde?

Preemraff bygger nytt raffinaderi med ungefär 1000 arbetare, nästan inga svenskar. Preemraff ska följa svenska avtal. Men Byggnads fick veta att de thailändska arbetarna i verkligheten fick 4-6000 kr/mån mot avtalade 20 000 skattefritt. Elektrikerförbundet (SEF) att de italienska elektrikerna fick långt under avtalade 149 kr/tim. Efter hot om blockad från Byggnads och indrivningsblockad från SEF betalades kollektivavtalsenliga löner retroaktivt från första dagen. Med dagens regler fixade alltså Byggnads och SEF lätt hotet om lönedumpning och såg till att utländska arbetare inte diskrimineras i Sverige.

Svenskt Näringsliv (SN) och LO träffade den 30/8 ett Utlandsavtal för företag som blir tillfälliga medlemmar i svenska arbetsgivareförbund (www.lo.se). Enligt avtalet blir det utländska företaget genom medlemskapet i den svenska arbetsgivarorganisationen automatiskt bundet av kollektivavtal med facket och båda får fredsplikt. SN/LO:s avtal är en rekommendation som LO-förbunden och arbetsgivarorganisationerna ska anpassa till varje förbundsavtal senast den 31 oktober 2005.

Men avtalsrekommendationen är tyvärr ganska mager ur facklig synpunkt.

T.e.x. är bestämmelsen i rekommendationen att fredsplikt gäller för ”alla avtalsfrågor som rör ett företag som erhållit inträde i arbetsgivareförbund inom Svenskt Näringsliv.” farlig

Den är fluffig. Det finns därför risk att den utvidgar dagens fredsplikt som gäller för det fack som är avtalspart till att också gälla stridsåtgärder från ett annat LO-förbund som inte är avtalsbundet annat än genom det för alla LO-förbund gemensamma Utlandsavtalet..

Det låter krångligt. Vi försöker med ett exempel. Den utländska arbetsgivaren tycker att Teknikavtalet är billigare än Pappers avtal som är rätt avtal enligt LO:s organisationsplan. Han går därför med i arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen i stället för hos Pappers motpart. Den lönedumpningstekniken har Teknikföretagen redan tillämpat på svensk botten, då man överförde det gamla Pappersföretaget Figgeholm till Teknikavtalet. Men mot det svenska företaget är Pappers i dag oförhindrade att tillgripa stridsåtgärder för att få ett kompletterande avtal. Den möjligheten kanske försvinner mot utländska företag genom Utlandsavtalet. Varför denna skillnad?

Facket saknar oftast medlemmar som kan ge insyn i utländska företag. Utlandsföretag kan därför teckna avtal som i Preemraff och sedan strunta i att betala rätt lön. Därför måste att ett utlandsavtal ge möjligheter till kontroll. Enligt Utlandsavtalet har facket rätt till insyn ”endast om det finns skälig anledning anta att arbetsgivaren inte tillämpar anställningsvillkoren.” Och det är ju inte så lätt när man just saknar insyn. Tandlöst!

Men det sämsta med utlandsavtalet är att det vanliga lönekollektivavtalets klara lönebestämmelser ersätts med en fluffig regel enligt vilken lönen på det utländska företaget skall anpassas till de två helt oförenliga bestämningarna ”förbundsavtalens lönepolitiska principer” och ”den existerande lönestrukturen i det utländska företaget.” Lönen blir alltså totalt obestämd! Vid oenighet skall tvisten överlämnas till SN/LO att bestämma, alltså inte som en vanlig lönetvist som gå till AD.

 Det här är bara några av de försämringar som Utlandsavtalet enligt min mening medför mot vad som redan gäller i dag.

Vid Preemraff utan LO/SN:s utlandsavtal, var det utländska företaget skyldigt att betala en bestämd avtalsenlig lön från första dagen kollektivavtalet gäller. Varför detta nerköp, LO?

Kurt Junesjö Arbetsrättsexpert 2005-09-15