Gud och Strejkrätten

Företagen Jima och Skandro Trade i Smålandsstenar blockeras av Skog och Trä m.fl. för avtal 2006/07. Ägarna till de blockerade företagen uppger att de vägrar pga religiösa skäl. I skrivande stund lär en uppgörelse ha nåtts. Tvisten har större allmänintresse än vad man i förstone kan tro. Inte pga blockaden i sig, det finns många AD-domar om stridsåtgärder mot företag utan egna medlemmar. Det intressanta är att normala åtgärder för att träffa kollektivatal utnyttjas som argument för att begränsa strejkrätten. Roger Tiefensee, gruppledare för centerpartiet i riksdagen tycker t.ex. att:

Kollektivavtal är bra och ska vara normen, men det måste också vara möjligt att forma lokala lösningar, anpassade efter de anställdas och företagets bästa. Om ett lokalt avtal ger minst lika bra förmåner och skydd som ett kollektivavtal ska det inte vara tillåtet att vidta stridsåtgärder för att tvinga fram ett kollektivavtal. Är det av religiösa skäl inte möjligt att teckna kollektivavtal måste vi hitta en lösning.”

Argument att de anställda har bra eller bättre villkor än avtalets hörs också från ägaren till en salladsbar i Göteborg, och från ett privat vårdföretag i Nacka som nu vägrar teckna avtal med facket, för att bara ta några exempel.

Låt oss beta av argumenten:

·        Företaget utan avtal har inte bättre villkor än kollektivavtalets! De flesta kollektivavtal i Sverige är minimilöneavtal och avsikten är att utgående lön normalt ska vara högre. Om företaget när det tecknar kollektivavtal har bättre än minimilön, säkras däremot den utgående lönen mot ensidiga lönesänkningar, vilket den aldrig är utan kollektivatal. Kollektivavtalets försäkringar är dessutom nästan alltid bättre än privata, om de ens finns. Men framförallt gäller de även om arbetsgivaren inte betalar premien. Företag på väg mot konkurs brukar sluta betala. Det får då de anställda veta först när företaget gått omkull. Då har de varit oförsäkrade länge om företaget inte har kollektivavtal.

·        Centerpartiets krav på förbud mot stridsåtgärder om utgående förmåner från företaget är lika med eller bättre än kollektivavtalets fordrar en proportionalitetslag. Då kan företaget alltid stoppa en blockad genom att påstå att förmånerna är bättre eller lika. En domstol ska då avgöra t.ex. att fri lunch uppväger rätten till OB enligt kollektivavtalet. Följden blir juridiskt godtycke och att konflikträtten minskar dramatiskt. Hela kollektivavtalssystemet i Sverige med förhandlingar under ansvar brakar ihop.

·        Det religiösa argumentet är intressant. Sverige har inte som England och andra länder i EU minimilönelag eller statliga arbetsinspektörer som t.ex. i Frankrike som kontrollerar lönerna. Minimilöneskyddet i Sverige är kollektivavtalet.
Religionsfriheten har två sidor, den ena är friheten att utöva sin religion, den positiva, men det får inte ske så att man trampar på andras intressen. Att inte betala den del av skatten som går till försvaret accepteras knappast av kronofogdemyndigheten. I Smålandstenar gäller det en juste, garanterad lön som kontrolleras av facket, vilket är normen för lönegaranti i Sverige. Vem skulle annars göra den kontrollen tänker sig Roger Tiefensee, de lokala centerpartisterna?

Nej allt detta är bara ett nytt sätt av borgerligheten att angripa och försöka minska fackets enda reella maktmedel för att väga upp arbetsgivarens styrka, strejkrätten. Att det inte är något nytt under solen, kan du se om du läser serien Arbetsorätten på www.kurt.nu. Där kan du läsa om mer eller mindre fiffiga angrepp på strejkrätten ända sedan början av 1990-talet. De flesta har vi slagit tillbaka, och det skall vi fixa nu också. Kurt Junesjö 2007-02-04