Minimilön blir tak i EG-rätten

Krönika maj 2008

Arbetsmarknadsmyndigheten i den tyska delstaten Niedersachsen misstänkte att byggföretaget PKZ anlitade polska arbetare med väldigt låga löner. I den offentliga upphandlingen krävdes bland annat att PKZ skulle betala löner som, minst, motsvarade delstatens kollektivavtal för byggbranschen. Byggarbetarna garanterades därigenom bättre lön än den lagstadgade minimilönen för hela Tyskland.

Misstanken var riktig. PKZ betalade löner som låg långt under den nivå som upphandlingen krävde. Delstaten sa därför upp avtalet med PKZ. Företaget fick även betala straffavgift.

PKZ gick i konkurs. Konkursförvaltaren stämde Niedersachsen för att delstaten brutit mot EG-rättens regler om fri rörlighet för tjänster genom att fordra högre lön av ett annat EU-lands företag än enligt minimilönelagen.

Den tredje april i år kom EG-domstolens dom. Den gick rakt emot det förslag till dom som EG-domstolens generaladvokat Bot lämnat tidigare. Bot menade bland annat att delstatens upphandlingsregler gav lika garantilön till både tyska arbetare och andra utländska arbetare som jobbade där tillfälligt. Därför ansåg inte Bot att EU:s regler om fri rörlighet påverkades.

Men EG-domstolen sa att krav på högre lön än Tysklands minimilön vid offentlig upphandling var en oskälig begränsning av det polska företagets rätt till fri rörlighet. Den nationella minimilönen var högsta tillåtna lön. Niedersachsen förbjöds enligt EG-rätten att kräva bättre villkor för arbetarna.

Nu hoppar vi till Sverige. I Byggnads avtal för år 2007 med Byggarbetsgivarna bestämdes att dessa skulle lämna ut löneuppgifter för alla, oavsett om de var med i Byggnads eller ej. Man kan tycka att Byggnads skulle strunta i om oorganiserade inte fick avtalsenlig lön. Så enkelt är det inte. Kan arbetsgivaren betala lägre lön till oorganiserade, så anställer han bara sådana.

På så sätt tvingas, genom lönekonkurrens, även Byggnads medlemmar att sänka sina löner för att få jobb. Man tappar kollektivavtalets huvuduppgift, som just är att förhindra lönekonkurrens.

Knappt hade bläcket i avtalet hunnit torka förrän Byggarbetsgivarna inför Datainspektionen, DI, förklarade att utlämning av oorganiserades löneuppgifter kränkte de oorganiserades personliga integritet. Och kan man tänka sig, DI tyckte samma och förbjöd Byggnads att kräva in uppgifterna.

Domen mot Niedersachsen bygger på gemensam EG-rätt och gäller också Sverige. Den och EG-domen i det så kallade Vaxholmsmålet medför att facken endast får kräva minimilön av utländska EU-företag, inte vanlig lön enligt kollektivavtal. Möjligheterna att kontrollera att ens denna minimilön betalas är ytterst liten eftersom facket enligt DI inte får kontrollera icke-medlemmars lön.

Jurister i EG-domstolen och DI styr med sina högervärderingar svenska arbetsmarknadsregler om kollektivavtal och strejkrätt. De gör det helt utan demokratisk kontroll.

Danska LO kräver i en namninsamling att Danmark inte ska skriva under Lissabon-fördraget om en ny EU-grundlag om man inte kan garantera skydd för konflikträtten. Svenska fack är förvånansvärt tysta.

I längden kan vi inte acceptera att Riksdagens uppgifter alltmer tas över av reaktionära jurister. Det är odemokrati.

Vill du läsa domarna eller Bots utredning så finns de på min hemsida www.kurt.nu.

29/04/2008

© Dagens Arbete. Citera gärna, men ange källan.