EU hotar strejkrätten

Fackförbundets löneskydd fungerar som en priskartell. Facket säger genom kollektivavtalet till arbetsgivaren: Under det här priset säljer vi inget arbete. Fri konkurrens är motsatsen. Den som erbjuder sin vara till lägsta pris får sälja.

Kollektivavtalets löneskydd bygger på historisk erfarenhet. När industrialismen och näringsfriheten kom på 1800-talet fick den jobbet som begärde lägst lön. För arbetarna medförde den konkurrensen stor misär. Fackföreningen och kollektivavtalet var sättet att skydda lönen.

Kollektivavtalet och konkurrensrätten grundar sig alltså på helt oförenliga principer. De flesta europeiska länder har löst detta genom att undanta löne- och anställningsvillkor från konkurrenslagen.

Konkurrensrätten och den fria rörligheten för varor och tjänster är EG-rättens grundbult. Men när juridiken kommer i konflikt med fackets arbetssätt, så är målet nästan alltid begränsningar i strejkrätten. Och det är politisk känsligt. EG-domstolen har därför hittills inte vågat använda konkurrensrätten mot kollektivavtalet . EU:s ministerråd har t.o.m. nyligen stiftat en lag om att varors fria rörlighet inte får inkräkta på strejkrätten.

Men nu händer det saker som den europeiska fackföreningsrörelsen måste se upp med. För första gången ska EG-domstolen i ett mål om holländska pensionsförsäkringar ta ställning till konkurrensrätten och kollektivavtalet (mål C-67/96 m fl).

I generaladvokat Jacobs förslag till dom redovisas helt nya och illavarslande principer för EG-rätten. Blir domen likadan kan kollektivtalets sociala skydd alltid underordnas konkurrensrätten. T.o.m. så grundläggande bestämmelser som arbetstid ska enligt Jacobs kunna underkännas för att de strider mot konkurrensrätten.

Alla länder som yttrade sig till domstolen däribland Sverige, säger att kollektivtalen är en social reglering som ska undantas från konkurrensrätten. EU ska inte får röra förhandlings- och föreningsrätten eftersom den skyddas av internationella konventioner, som medlemsländerna är bundna av.

Men enligt generaladvokaten ska kollektivavtalen kunna underkännas om de strider mot den fria konkurrensen. En sådan utveckling av EG-rätten är allvarlig i framförallt av två skäl.

  1. Förenings- förhandlings- och strejkrätten är grundläggande mänskliga rättigheter som bestäms i ländernas grundlagar. EU har inte fått någon rätt att lagstifta om strejkrätten. Men enligt generaladvokatens förslag angriper man den bakvägen. EG-domstolen skriver egentligen sin egen grundlag. Genom en juridisk fint försöker man alltså kringgå riksdagens rätt att bestämma om hur lagarna ska se ut.
  2. Om rätten att bestämma över strejkrätten flyttas till EU blir det medlemsländernas minsta gemensamma norm som blir europeisk norm, med klara försämringar för arbetstagarna som följd.

Generaladvokatens yttrande är illavarslande. Den svenska regeringen har agerat kraftfullt i EG-domstolen till stöd för den svenska kollektivavtalsmodellen. Men det räcker uppenbarligen inte Nu måste också fackföreningarna i Europa berätta för EG-domstolen att den ska hålla fingrarna borta från strejkrätten.

Vill Du läsa Jacobs förslag som är på engelska finns det på min hemsida http/www.kurt.nu