Detta är en analys av en tidigare version av Utlandsavtalet, men i huvudlinjerna är det helt oförändrat

 

 

Utkast 3

Detaljanalys av förslag till

Rekommendation av Svenskt Näringsliv och Landsorganisationen i Sverige (LO) om anpassning av förbundsavtal för företag som blir tillfälliga medlemmar i arbetsgivareförbund inom Svenskt Näringsliv.(2005-07-01)

Bakgrund

Branschförbunden inom SN har med början under 2004 beviljat ett antal utländska företag från EU-området temporärt medlemskap i arbetsgivarorganisationerna. Det är framförallt Teknikföretagen som tillämpat denna praxis. Teknikföretagen har då medgivit de utländska företagen att endast tillämpa avtalets minimilön vilket medför en klar risk för lönedumping, eftersom lönenivån i Svenska kollektivavtalsbundna företag i regel har genomsnittliga löner över denna nivå. Orsaken till det är att den i avtalsöverenskommelsen överkomna potten ofta fördelas individuellt utan att motsvarande höjning sker av minimilönen. Vidare är de flesta minimilöneavtal konstruerade så att meriterade arbetare erhåller högre lön än avtalets minimilön. Denna eftersläpning av minimilönerna har medfört att avståndet mellan minimilönen och genomsnittligt utgående lön kan var så stort som mellan 20 – 50 % inom vissa avtalsområden Ett särskilt problem är de avtal som överhuvudtaget inte innehåller någon minimilön.

I vårens avtalsförhandlingar på kraftverksområdet framförde Elektrikerförbundet därför krav för att komma till rätta med dessa effekter. Efter medling träffades ett avtal som innebär att samtliga nya företag som erhåller medlemskap inrangeras utan fredsplikt när det gäller lönen.

Mot denna bakgrund enades Svenskt Näringsliv och LO den 7 februari 2005 om att försöka finna principer och utgångspunkter för vad som bör gälla med avseende på riksavtalen för utländska arbetsgivare som blir tillfälliga medlemmar i arbetsgivareförbund inom Svenskt Näringsliv.

Till LO:s förhandlingar har knutits en särskild referensgrupp, 6-gruppen. Inom denna referensgrupp har förbunden till LO framställt krav som skall vara uppfyllda för att man skall kunna undvika negativa konsekvenser av den ovan redovisade verksamheten av SN:s arbetsgivareförbund.

I referensgruppen tidigare framförda krav

Referensgruppen har framställt följande 7 krav, vilka vart och ett ansetts nödvändigt om LO-förbunden skall erhålla samma läge som innan arbetsgivareförbunden började bevilja utländska företag medlemskap med endast minimilön.

1.      Lön och andra anställningsvillkor ska fastställas så entydigt så att lönedumping ej kan ske

2.      Det skall finnas en stupstock om man inte kommer överens som ger åtminstone genomsnittligt löneläge.

3.      Förfarandet skall ske i sådana former att lön enligt 1 och 2 ovan kan utgå redan från den första avlöningsperioden som företaget är medlem i arbetsgivarorganisationen.

4.      Det skall finnas sådana regler för insyn och kontroll i företaget såväl av avtalsvillkoren som av det slutliga utbetalandet av ersättningar lätt går att kontrollera.

5.      De fackliga organisationerna har rätt att avgöra tillämpligt avtal. Vid fel avtal har den förfördelade organisationen rätt att såväl vidta stridåtgärder för avtal som att erhålla sympatiåtgärder.

6.      Förslagen skall gälla alla företag inte bara utifrån kommande för att undvika att avtalen blir ogiltiga pga. diskriminering

7.      Överenskommelsen skall vara av rekommendationskaraktär, den skall alltså inte utöka fredsplikten.

Läget i förhandlingarna

SN lade 2005-06-09 fram ett förslag till avtal. Syftet var att LO-förbunden under fredsplikt skulle omsätta denna rekommendation i sina kollektivavtal med respektive arbetsgivarorganisation. Förhandlingarna skulle vara klara senast den 31 december 2005. Förslaget 2005-06-09 utsattes för stark kritik av LO:s avtalssekretare vid möte 2005-06-15.

I anledning av fortsatta överläggningar mellan SN och LO erhöll förbunden i 6-gruppen ett förslag daterat 2005-06-17. Det var mycket stramare och de flesta av de bondfångarknep, som fanns i det tidigare förslaget var bortplockade. I grunden var dock förslaget inte förändrat. Jag analyserade förslaget i en PM med senaste version 2005-07-02.

Nu har SN presenterat ett förslag daterat 2005-07-01. Detta förslag har stramats upp i förhållande till förslaget 2005-06-17, är förändrat på sätt att en möjlighet till stupstock har infört i förbundsförhandlingarna. Eftersom denna stupstock för lön endast skall gälla för utländska företag, kan den inte avvika från motsvarande för svenska företag, dvs minimilön. Att under fredsplikt åstadkomma någon annan stupstock torde för övrigt inte vara möjligt. Om något förbund utan fredsplikt förhandlar fram exempelvis genomsnittlön för branschen blir det dessutom diskriminerande mot de utländska företagen och ogiltigt. Frånset denna förändring gäller alla de kritiska invändningar som finns i utredningen 2005- 07-02. Dessutom innehåller detta senare förslag ett antal ganska allvarliga försämringar i förhållande till förslaget 2005-06-17. Generellt är detta förslag i dessa delar sämre än det närmast föregående. Denna analys bygger helt på den analys som tidigare gjorts av förslaget 2005-06-17 och sådant som kommenterats där och som inte är förändrats analyseras inte här.

Sammanfattande analys av förslaget 2005-07-01

I det följande skall SN:s förslag inte särskilt granskas utifrån de 7 krav som tidigare framförts i referensgruppen, eftersom den tidigare analys som skedde av förslaget i detta hänseende gäller oförändrad. Inget av de 7 villkor som ställts är uppfyllda, som framgår av detaljgenomgången nedan. Jag nöjer mig därför med en detaljanalys i de fall förslaget innehåller materiella förändringar.

Förslaget innebär en klar försämring mot avtalsförslaget 2005-06-17. Den grundläggande kritiken kvarstår alltså helt oförändrad. Förbunden skulle om detta förslag blev förbundsavtal:

·        Sätta sina egna förbundsavtals lönebestämmelser ur kraft när det gäller utländska företag

·        Om man inte lyckas träffa överenskommelse om omedelbart verkande stupstock överlämna åt arbetsgivaren att ensidigt bestämma lönen för utländsk arbetskraft

·        Undantränga andra avtalsbestämmelser som särskilda arbetsmiljöbestämmelser, arbetstid, beräkning av semesterlön och semesterersättning

·        Möjligen ge ökad fredsplikt i gränsdragningsfrågor där den inte finns nu

·        I princip inte få något som man inte har redan nu, med undantag av tillträde till arbetsplatsen och möjlighet att samråda med de anställda.

Nya försämringar i detta avtalsförslag är:

·        Enligt avtalet kan utländska kollektivavtal bli tillämpliga i Sverige, eftersom förbundsavtalen uttryckligen inte undantänger andra avtal, till skillnad mot förslaget 2005-06-17

·        Möjligen är förbunden förhindrade att genom lagvalsklausul får svensk rätt tillämplig på enskilda anställningsavtal eftersom avtalet uttryckligen stadgar att romkonventionens regler för tillämplig lag skall tillämpas.

I det följande gå jag igenom och kommenterar de viktigaste förändringarna mot förslaget 2005-06-17 under de rubriker som finns i avtalsförslagen.

Kommentar till enskilda förändringar i avtalsförslag 2005-07-01 jämfört med förslag 2005-06-17

Ingress

Denna text har tillkommit:

Svenskt Näringsliv och LO konstaterar att, för det fall sådan anpassning inte görs, medför denna rekommendation eller de förhandlingar som förts mellan förbundsparterna ingen förändring vad gäller respektive förbundsavtals tillämpning när utländska företag blir tillfälliga medlemmar i arbetsgivarförbund inom Svenskt Näringsliv.

Kommentar:

Detta är en självklarhet. En rekommendation från SN och LO blir självfallet aldrig tokningsdata till ett redan gällande avtal.

Den grundläggande kritiken mot ingressen att den medför att de olika LO-förbunden får föra sina förhandlingar om samma avtalsanpassning under olika förhållanden med och utan fredsplikt vid öppet respektive slutet avtalsläge, kvarstår. Hur förhandlingar än går kommer avtalsfältet pga. olika styrkeförhållande vara helt splittrat efter förhandlingarnas genomförande.

Tillämpningsområde

Texten:

Förbundsparterna skall överenskomma om erforderliga anpassningar av gällande branschavtal

Har ersatts med:

Denna rekommendation syftar till att förbundsparterna skall kunna överenskomma om erforderliga anpassningar av gällande förbundsavtal.

Kommentar

Ingen saklig förändring. Två parter kan inte genom avtal tvingas träffa en överenskommelse.

Texten:

Reglerna i avtalet mellan förbundsparterna skall - för det fall den utländska arbetsgi­varen redan är bunden av kollektivavtal som omfattar arbete i Sverige - ersätta mot­svarande regler i det kollektivavtalet.

Har ersatts med:

Dessa regler omfattar inte företag som på annat sätt är bundna av kollektivavtal för arbete i Sverige

Kommentar

En försämring, i all synnerhet som Britanniaprincipen att svenskt avtal undantränger utländskt avtal kodifierades genom den tidigare lydelsen. En av de få förstärkningarna enligt det tidigare avtalsförslaget i förhållande till vad som gäller i allt fall tas härigenom bort.

Den sakliga betydelsen är svår att bedöma, men eftersom detta är ett svenskt avtal som hänvisar till ett utländskt, innebär det sannolikt att svenskt avtal inte gäller om det utländska företaget redan har ett avtal som gäller för Sverige. Eftersom LO-förbundet när detta rekommendationsavtal är antaget av förbundet och arbetsgivarorganisationen är bundet av kollektivavtal så kan effekten bli fredsplikt utan gällande svenskt löneavtal. Alternativet kan bli att 31a § MBL sätts åt sidan eftersom det utländska företaget genom att gå in i svensk arbetsgivarorganisation endast omfattas av denna bestämmelse som hänvisar till det utländska avtalet? Bör utredas ordentligt.  

Dessutom har tidsbegränsat medlemskap om högst x månader ersatts med högst 12 månader, vilket förefaller vara en lång tid för att övergångsbestämmelser skall gälla.

Fredsplikt

Oförändrat

Kommentar

Osäkerheten i fråga om fredsplikten utvidgas genom avtalstexten kvarstår. Eftersom den inte förtydligats trots påpekande tyder det på att inskränkning i fredsplikten är avsedd.

Utstationeringsdirektivet med tillhörande svensk lag

Den kursiverade texten nedan har tillkommit:

Förbundsparterna förutsätts konstatera

att                  i utstationeringsdirektivet anges de anställningsvillkor där värdlandets regler skall gälla vid utstationering av arbetstagare, att i den svenska utstationeringslagen anges den lagstiftning som alltid skall gälla för utländska företag verksamma i Sverige samt att för det enskilda anställningsförhållandet i övrigt gäller lagen i det land som följer av lagen 1998:167 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser.

Kommentar

Innebörden är oklar eftersom de regler i lagen 1998:167 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser som bestämmelsen hänvisar till som huvudregel anger att tillämplig lag skall bestämmas genom överenskommelse. Men då följer ju inte tillämplig lag av lagen.

En möjlig effekt kan vara att ett eventuellt kollektivavtals inverkan genom uttryckliga regler på tillämplig lag för det enskilda anställningsförhållandet tas bort. Kräver förklaring.

Övriga lagreglerade områden

Oförändrad lydelse och effekt, t.ex. att reglerna för pressade byggtider i installationsavtalet bortfaller.

Lönefrågor

Texten i förslaget 2005-06-17:

Förbundsparterna skall överenskomma om vilka bestämmelser beträffande lön som skall tillämpas för företag som tillfälligt bedriver verksamhet inom respektive avtalsområde.

Förbundsparterna kan därvid överenskomma antingen om särskilda regler som skall tillämpas i de företag som här avses eller om och hur branschavtalens lönebestäm­melser skall tillämpas. Regleringen skall syfta till en likvärdig behandling i förhål­lande till övriga företag och anställda inom branschen, regionen och yrket.

Ersätts med:

Förbundsparterna skall överenskomma om vilka bestämmelser beträffande lön som skall tillämpas för företag som tillfälligt bedriver verksamhet inom respektive avtalsområde och därvid överenskomma om hur branschavtalens lönebestämmelser skall tillämpas samt vilken lönenivå som skall gälla för det fall förbundsparterna inte kan enas i det enskilda fallet.

Vid bestämmande av lönenivå i det enskilda fallet, dvs för varje arbetsgivare och för varje uppdrag specifikt, skall förbundsavtalens lönepolitiska principer tillämpas. Vidare skall den existerande lönestrukturen i det utländska företaget beaktas.

Kommentar

Ändrad lydelse av stycket 1, och förändrat på sätt som antyder att man förbundsvis skulle kunna träffa överenskommelse om stupstock. Eftersom den gällande stupstocken i avtalet är avtalens minimilön, och detta inte är någon acceptabel lösning för flertalet förbund blir det mycket svårt att bli överens under fredsplikt. Teknikföretagens inställning här är glasklart negativ tll alla andra lösningar än minimilön,

De förbund som är utan fredsplikt kommer då att kunna genomdriva t.ex. genomsnittslön, men eftersom en sådan avvikande regel endast gäller för utländska företag blir den diskriminerande och ogiltig enligt EG-rättens diskrimineringsregler. En sådan regel om genomsnittslön måste gälla alla företag även nyanslutna svenska, för att inte diskriminera.

Blir man inte överens om en stenhård stupstock med direkt fastställd lön och parterna inte blir överens i företagsförhandlingarna sätter arbetsgivaren lönen enligt sina § 32-befogenheter.

De tekniska möjligheterna att med denna konstruktion komma överens om någon annan lösning än minimilönen eller lägre som stupstock finns inte.

Avtalsförsäkringar och pensioner

Texten i avtalsförslaget 2005-06-17:

Särskild överenskommelse i bilaga.

Har ersatts med texten:

För de kollektivavtalade försäkringarna gäller villkor enligt överenskommelser mellan Svenskt Näringsliv och LO. Med anledning av de diskussioner som förevarit beträffande denna rekommendation har parterna överenskommit om vissa förändringar i de gemensamma villkoren för AFA-försäkringarna och Avtalspension SAF-LO att gälla för utländska företag med tillfällig verksamhet i Sverige. Villkoren framgår av bilaga.

Kommentar

Någon bilaga finns inte och förslaget går därför inte kommentera.

Förhandlingsordning och tvister; kontroll

Frånsett rent redaktionella förändringar har följande textavsnitt förändrats:

Texten i förslaget 2005-06-17:

Arbetsgivarförbundet har att utan dröjsmål infor­mera berört LO-förbund om resultatet av genomgången Informationen skall dess­utom avse hur företaget avser tillämpa avtalet för företaget som helhet vad gäller

-            arbetstid

-            beräkning av semesterlön och semesterersättning

-            arbetsmiljöfrågor

-            lön

             avtalsförsäkringar.

Har ersatts med:

Efter beslut om medlemskap har arbetsgivarförbundet att efter anmodan utan dröjsmål informera berört LO-förbund om resultatet av genomgången. Informationen skall avse de faktiska förhållandena och hur företaget avser tillämpa avtalet vad gäller:

- arbetstid

- beräkning av semesterlön och semesterersättning

- arbetsmiljöfrågor

- lönestruktur per yrke

- avtalsförsäkringar.

Kommentar

Den obligatoriska informationen

Arbetsgivarförbundet har att utan dröjsmål infor­mera berört LO-förbund

har ersatts med information efter begäran:

Har ersatts med texten:

Efter beslut om medlemskap har arbetsgivarförbundet att efter anmodan utan dröjsmål informera berört LO-förbund

En försvagning

lön

har ersatts med

lönestruktur

Vilket är ett mer obestämt begrepp än lön. En försvagning

Texten i förslaget 2005-06-17:

Sedan villkoren för det gästande företagets anställda fastställts enligt ovan skall ar­betsgivaren utfärda ett anställningsbevis för deras anställning i Sverige där de villkor som skall gälla i de ovan angivna hänseendena anges. Kopior av dessa anställnings­bevis skall översändas till berört förbund på det sätt som förbundsparterna överens­kommer.

Har ersatts med:

Sedan villkoren för det gästande företagets anställda fastställts enligt ovan skall arbetsgivaren utan dröjsmål skriftligen informera arbetstagaren om de villkor som skall gälla i de ovan angivna hänseendena för dennes anställning i Sverige. Arbetsgivaren skall efter begäran från LO-förbundet lämna ut information som är nödvändig för kontroll av dessa anställningsvillkor. Rätten till information föreligger endast om det finns skälig anledning anta att arbetsgivaren inte tillämpar anställningsvillkoren. LO-förbundet skall precisera vilken information som efterfrågas och ange skäl för sin begäran.

Kommentar

Förändringen innebär att det obligatoriska utlämnandet av anställningsbevis enligt det tidigare förslaget, vilket normalt skulle ha gett i vart fall en bra kontroll över den nominella lönenivån, har ersatt med kontroll där facket först i ska styrka att överträdelse av avtalet har skett. Eftersom facket inte har insyn då man saknar medlemmar är det en mycket teoretisk lösning, där arbetsgivaren dessutom alltid kan vägra med hänvisning till att han inte gjort något fel. Den efterföljande tvisten lär inte kunna klaras under det år företaget är här.

En klar försämring mot det tidigare avtalsförslaget.

En helt ny text har tillkommit:

Företrädare för berört LO-förbund har rätt till tillträde till arbetsplatsen och samråd med berörda arbetstagare.

Kommentar

En påtaglig förbättringen från det tidigare avtalsförslaget 2005-06-17,.

Några sammanfattande punkter

Detta papper förelåg klart enligt dateringen den 1 juli 2005. det sändes ut till berörda förbund den 3 augusti, vilket innebär att jag har haft mer än en dag att gå igenom materialet. Det är svår juridik. Mina ståndpunkter får endast ses som preliminära, och syftande till att få till stånd klarläggande.

Här är några sammanfattande synpunkter, som delvis är en upprepning av vad jag sagt ovan delvis en upprepning av vad jag sagt i anledning av det tidigare förslaget den 17 juni 2005..

1.      Ingressen
Förhandlingsperioden utlöper så att de förbund som ska omförhandla sina löneavtal 2005, direkt kan gå ut i avtalslöst tillstånd med möjligheter till stridsåtgärder om man inte blir överens. De flesta LO-förbund har avtal som löper ut 2007.  Eftersom förhandlingarna då kommer att föras under olika förutsättningar för de olika LO-förbunden, under hot om omedelbart följande stridsåtgärder för de förbund som har avtal som löper ut den 31 oktober 2005 och under följande fredsplikt för dem vars avtal löper till 2007, finns det en betydande risk för olika avtalskonstruktioner. Sådana skillnader i den grundläggande konstruktioner kan i framtiden utnyttjas för att spela ut olika LO-förbund emot varandra vid inrangering av utländska företag.

2.      Tillämpningsområde
Dessa regler omfattar inte företag som på annat sätt är bundna av kollektivavtal för arbete i Sverige
Det allvarligaste med denna nya text är att enligt avtalsförslaget kan utländska kollektivavtal bli tillämpliga i Sverige, eftersom förbundsavtalen uttryckligen inte undantränger andra avtal, till skillnad mot förslaget 2005-06-17. Möjligen kan Britanniaprincipen att svenskt avtal undantränger utländskt avtal genom denna avtalstext sättas ur spel eftersom den uttryckligen säger att detta avtal inte gäller och resultatet då blir att för det utländska medlemsföretaget gäller då i stället det utländska. Eftersom detta är ett svenskt avtal som uttryckligen hänvisar till ett utländskt, innebär det möjligen att svenskt avtal inte gäller om det utländska företaget redan har ett avtal som gäller för Sverige. Effekten på fredsplikt oklar. Företaget omfattas som medlem i arbetsgivarorganisation med vilken förbundet har en bindande fredspliktsöverenskommelse av fredplikt från förbundets sida genom kollektivavtal enligt 26 § jmf med 41 MBL. Resultatet skull kunna bli att förbundet blir bundet av fredsplikt genom ett kollektivavtal utan innehåll. Bör utredas!

Texten:
Reglerna i avtalet mellan förbundsparterna skall ha samma tillämpningsområde som det mellan parterna gällande förbundsavtalet.
Kan tolkas så att tillämpningsområdet är bestämt genom kollektivavtalet. Men det räcker inte av två skäl

a). kollektivavtals tillämpningsområde är nästan alltid är större än det område som förbundet enligt LO:s gränsdragningsprinciper har rätt att organisera. Det kan uttryckas så att arbetsskyldigheten enligt kollektivavtalet inte följer av LO:s gränsdragningsprinciper utan av 29/29-principen.

b). Det är vidare oklart om fackförbund har rätt at vidta stridsåtgärder för att få ett avtal om ett företag har valt fel, vilket är den underliggande korrigeringsprincipen för LO:s gränsdragningsregler.
Det är därför enligt denna text fortfarande det utländska företaget som väljer kollektivavtalsområde genom att välja arbetsgivareförbund, eftersom gränsdragningskonflikt uppkommer först när det finns konkurrerande kollektivavtal. Sådana blir det ju inte i och med att arbetsgivaren har valt förbund, och det finns en uppenbar risk att fredplikt begränsar övriga förbunds möjlighet att tvinga till sig avtal. Denna ordning gör dessutom att det finns risk för att arbetsgivareförbunden kan spela ut de olika LO-förbunden mot varandra, eftersom fackförbunden typiskt sett gärna vill skaffa sig fler medlemmar genom att hoppa över skaklarna.
Arbetsgivaren väljer alltså fortfarande avtal.
c). Nedanstående text visar att avtalet omfattar alla utländska företa inte bara de som kommer från EU eller EES-området. Varför skall man enligt EG-rätten anpassa svenska kollektivavtal till ickediskrimineringsregler för länder utanför EU, när EG-rätten inte har något sådant krav?:
Denna rekommendation syftar till att förbundsparterna skall kunna överenskomma om erforderliga anpassningar av gällande förbundsavtal. Dessa regler skall omfatta arbetsgivare som är etablerade i annat land än Sverige och de arbetstagare som är utstationerade till Sverige. Överenskommelsen skall gälla när sådan arbetsgivare har ett i förväg tidsbegränsat medlemskap om högst 12 månader i arbetsgivareförbund inom Svenskt Näringsliv.

3.      Fredsplikt
På Svenskt Näringsliv – LO-området blir kollektivavtalen i flertalet fall direkt til­lämpliga genom att det berörda företaget vinner medlemskap i aktuellt arbetsgivar­förbund. Denna grundläggande ordning innebär att fredsplikt gäller. Detta innebär att hanteringen av alla avtalsfrågor som rör ett företag som erhållit inträde i ar­betsgivareförbund inom Svenskt Näringsliv sker utan att stridsåtgärder eller varsel om sådana kan tillgripas”.
Skrivningen ger en klar risk för utvidgning av fredsplikten även till förbund som anser att det utländska företaget gått in i fel arbetsgivareförbund. Den allmänna skrivningen kan i och för sig också tänkas påverka andra områden, t.ex. rätten att vidta indrivningsblockader, om denna riktas mot utländska företag. Bestämmelsen saknar helt mening om inte syftet är att reglera fredsplikten. Det finns ju ingen anledning att skriva in MBL: s allmänna fredspliktsregler i avtalet. De gäller ju enligt MBL ändå

4.      Avtalets konstruktion
Vid bestämmande av lönenivå i det enskilda fallet, dvs. för varje arbetsgivare och för varje uppdrag specifikt, skall förbundsavtalens lönepolitiska principer tillämpas. Vidare skall den existerande lönestrukturen i det utländska företaget beaktas
Detta är avtalets grundbestämmelse. Avtalskonstruktionen är oförändrad nämligen att detta avtal ersätter förbundsavtalens lönereglering. Kommer man inte överens fast stupstock ligger bestämmanderätten över lönen under arbetsgivarens § 32-befogenheter. Förbunden inte få till stånd en stupstock som direkt fastställer lönen. Om denna blir högre än minimilönen blir avtalet ogiltigt eftersom det diskriminerar utländska företag.

  1. Förhandlingsordning och tvister; kontroll
    Sedan villkoren för det gästande företagets anställda fastställts enligt ovan skall arbetsgivaren utan dröjsmål skriftligen informera arbetstagaren om de villkor som skall gälla i de ovan angivna hänseendena för dennes anställning i Sverige. Arbetsgivaren skall efter begäran från LO-förbundet lämna ut information som är nödvändig för kontroll av dessa anställningsvillkor. Rätten till information föreligger endast om det finns skälig anledning anta att arbetsgivaren inte tillämpar anställningsvillkoren. LO-förbundet skall precisera vilken information som efterfrågas och ange skäl för sin begäran.
    Det här är en bestämmelse som inte går att använda i praktiken, hur ska man utan medlemmar på arbetsplatsen kunna styrka att arbetsgivaren inte betalar rätt lön? Det blir en vanlig tvisteförhandling där arbetsgivaren vägrar kontroll och är borta ur landet när saken skall avgöras.
    Plockar dessutom bort den rätt till kontroll av avtalsuppfyllelse som finns i bl.a. Transports Målarnas och ev. även Byggnads avtal, eftersom detta är en specialbestämmelse.

Kurt Junesjö

2005-08-04