EUROPADOMSTOLEN, ETT HOT MOT STREJKRÄTTEN?

 

Den 8 juli 1987 inledde Hotell och Restauranganställdas förbund en blockad som kom att vara tre somrar mot Ihrebaden, en sommarrestaurang på Gotland. Anledningen var att företaget vägrade att teckna för branschen gällande kollektivavtal.

 

Restaurangägaren klagade hos Europeiska kommissionen för mänskliga rättigheter. Han krävde att Europadomstolen skulle pröva om blockaden kränkte hans rätt enligt tre bestämmelser i Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Dessa rättigheter var föreningsfrihet, äganderätt och rätt till en riktig domstolsprövning. Kommissionen tar bara upp sådan fall till prövning i Europadomstolen där man tror att domstolen kan komma att fälla staten. Kommissionen ansåg att domstolen skulle pröva alla tre punkterna. Det innebär att det finns en stor risk att europadomstolen kan anse att strejkrätten i Sverige är olaglig enligt europakonventionen.

 

Det här är det viktigaste svenska målet som har handlagts i Europadomstolen. Det påverkar nämligen hela det svenska systemet att se till att de anställda får sina rättigheter mot arbetsgivaren. Ändå är det alldeles tyst. Varför? Jo det är juridik och då tror man att det är något objektivt som inte går att påverka.

 

Det är fel! I den modell , vi har i Sverige bevakas de anställdas rättigheter av facket. Att arbetsgivaren är en individ med rätt till skydd enligt konventionen är sant. I detta sammanhang är han främst motpart i en intressekonflikt mellan arbetstagare och arbetsgivare. Inskränker domstolen strejkrätten för att tillgodose hans individuella intressen, så innebär det också att arbetstagarnas intresse av en säker lön, reglerad arbetstid och försäkringsskydd i arbetet inte längre kan tillgodoses på samma sätt. Att bortse från denna intressekonflikt är ett politiskt ställningstagande som sjävfallet styrs av värderingar och inte är uttryck för någon objektiv rätt. Även domarna i Europadomstolen styrs av sina värderingar.

 

Denna intressekonflikt är anledningen till att Hotell och Restauranganställdas förbund driver en blockad för att få till stånd kollektivavtal även mot en mycket ovillig arbetsgivare?

 

. Ur facklig synpunkt finns det dessutom många flera skäl till att facket genom blockad försöker tvinga även arbetsgivare med få eller i vissa fall inga fackansluten att teckna avtal

 

     

SAF begär av den nya arbetsrättsutredning som regeringen skall tillsätta att strejkrätten skall begränsas. Strejkrätten är nämligen enligt SAF inte anpassad till dagens moderna produktionsapparat utan gör facket för starkt. Så är det självfallet inte.. Kan SAF nu få hjälp av Europadomstolen för mänskliga rättigheter att inskränka den svenska strejkrätten? Här måste man se hur kommissonen resonerar.

 

Hur kan Kommissionen egentligen komma fram till att blockaden mot Ihrebaden kan kränka restaurang ägarens äganderätt? Avsikten med en facklig stridsåtgärd är ju just att tillfoga arbetsgivaren ekonomisk skada, alltså skada hans äganderätt ända tills dess det rent företagsekonomiskt blir billigare för honom att teckna avtal. Att i denna intresseavvägning mellan arbetsgivare och arbetstagare skydda äganderätten innebär att de anställdas skydd genom kollektivatal får stå tillbaka för skyddet av arbetsgivarens äganderätt Kommissionens tolkning av skyddet av äganderätten innebär därför att alla fackliga stridåtsgärder kan ifrågasättas enligt europakonventionen. En konvention som från början tillkommit för att skydda bl. a de fackliga rättigheterna kan därför istället få rakt motsatt verkan.

 

Kommissionens anser också att blockaden kan kränka restaurangägarens föreningsrätt. Det beror på att Europadomstolen utvidgat tillämpningen för konventionen när det gäller medborgarens skydd för rätten att tillhöra vilken förening han eller hon vill, till att gälla även den negativa föreningsrätten. Negativ föreningsrätt är rätten att slippa tillhöra en förening. Att i det här fallet komma fram till att restaurangägarens föreningsrätt kan vara kränkt är så krystat, att man inte kan undgå misstanken att komissionen anser att hänsynen till individens rätt är så stark att den välutvecklade strejkrätten i Sverige måste få vika.

 

Men vad gör det om Europadomstolen skulle komma fram till att Sverige kränker Europakonventionen? Sverige har ju blivit fällda tidigare av domstolen utan att det medfört några omstöpande ändringar i Sveriges lagstiftning. Ett känt exempel där Sverige fälldes är Pudas med lådan på Sergel torg. Det kan väl inte bli värre den här gången?

 

Jo det blir det . Från den 1 januari 1995 är nämligen konventionen för mänskliga rättigheter, den lagtext som Europadomstolen dömer efter, svensk lag. Alla domstolar i Sverige t.o.m. Högsta domstolen och Arbetsdomstolen måste därför följa Europadomstolens domar. Förbjuder Europadomstolen svenska strejker måste också de svenska domstolarna göra det. SAF får då alldeles gratis den försämring av strejkrätten man eftersträvat i princip så länge fackföreningsrörelsen funnits.

 

Vad kan man då göra för att undgå detta helt nya hot mot den svenska modellen, med starka fackföreningar som genom kollektivavtal ser till att medlemmarna får sina rättigheter. Naturligtvis i första hand försöka övertyga Europadomstolen om att den svenska arbetsmarknadsmodellen är ett effektivt och rättssäkert system för att se till att anställda i Sverige får sina rättigheter tillgodosedda. Lyckas inte det finns det knappast någon annan utväg än att säga upp europarättskonventionen. Att med verkningsfulla medel kunna åstadkomma kollektivavtal även med ovilliga arbetsgivare är helt nödvändigt för att effektivt bevaka de anställdas intressen.

 

Den svenska modellen har varit och är effektiv när det gäller att hävda arbetstagarnas intressen. Att därför falla undan för en förment Europarätt leder fel. Tanken med mänskliga rättigheter har ju knappast varit att det är arbetstagarnas rättigheter som skall vika för arbetsgivarens, utan tvärtom.