SAF:s frihet

Strängnäs kommun betalar sommararbetande ungdomar 8 kr/tim. Ungdomarna placeras t.o.m. ut hos privata arbetsgivare och får utföra ordinarie arbetsuppgifter. Kommunen säger sig enligt DN inte ha råd att betala mer.

Får man verkligen göra så? Finns det ingen lag som skyddar mot att ungdomar utnyttjas som löneslavar?

Nej. Men kollektivavtalen som täcker ca 90 % av arbetsmarknaden ger effektivare skydd mot oskäliga löner än många andra länders minimilönelagstiftning.

Vad då skydd? Hos kommuner och företag finns mängder med unga i arbetsplatsintroduktion mm som arbetsförmedlingen regelbundet placerar ut och som arbetsgivarna lika regelbundet byter för att ersätta med nya friska praktikanter som staten betalar. Lagen säger att de inte är arbetstagare. Och kollektivavtalet, anställningsskyddslagen, semesterlagen och annan skyddslagstiftning gäller bara arbetstagare.

Denna billiga arbetskraft tränger ut vanliga anställda. Vissa företag sätter t.o.m. detta i system och konkurrerar ut företag som betalar kollektivavtalsenliga löner. Staten hjälper alltså arbetsgivarna att slippa kollektivavtal.

Men i Strängnäs var kollektivavtalet ofullständigt Det gällde inte för ungdomarna. Genom denna fackförbundens miss får Strängnäs fortsätta att använda sig av löneslavar.

I SAF:s annonser och på DN:s ledarsida får man veta att de byråkratiska kollektivavtalen hindrar från individuella överenskommelser som anpassar anställningen. Exemplet i Strängnäs visar tydligt vad som händer när arbetstagarna inte är skyddade av kollektivavtal. Då klipper den råa kapitalismen till, t.o.m. i en kommun Med dagens arbetslöshet är kollektivavtalet arbetstagarnas enda skydd mot att utnyttjas som löneslavar.