Är EG-rätten arbetarfientlig?

I Italien är man inte särskilt duktig på att följa EG-rätten. Ofta översätter man alldeles för sent de EG-bestämmelser som man är skyldig att följa till den egna lagstiftningen. Direktivet (ungefär lagen) om skydd mot cancerogena ämnen på arbetsplatsen utgjorde här inget undantag. Man var två år försenad. Men då tog man i stället i desto duktigare. Man föreskrev en modell i tre steg där arbetsgivaren om han inte klarade att göra miljön fri från cancerogena ämnen eller bygga in processen var skyldig att använd den bästa kända tekniken för att rena arbetsmiljön.

En petroleumfirma tyckte de här reglerna var för stränga och gick till domstol för att slippa genomföra det som lagen föreskrev för att skydda arbetstagarnas hälsa.

Den italienska domstolen vände sig till EG-domstolen.

EG-domstolen hade muntlig förhandling och i april 1998 kom generaladvokatens förslag till dom . Generaladvokatens förslag blir oftast detsamma som domen.

Nu sade generaladvokat Micho att den italienska lagen var för sträng mot arbetsgivarna. Lagstiftningen saknade proportioner eftersom de gränsvärden den italienska staten hade satt upp var för stränga mot arbetsgivaren. Hela den samlade fackföreningsrörelsen i Europa protesterade.

De ansåg förslaget till dom felaktigt. Men eftersom EG-domstolen redan haft sin muntliga förhandling fanns det inga formella möjligheter att påverka hur domstolen skulle komma att döma.

Varför var då fackföreningsrörelsen så upprörd? Romfördraget är EG:s grundlag. Den bestämmelse som direktivet om skydd mot cancerogena ämnen vilade på, 118 A, säger uttryckligen att medlemstaterna visserligen är skyldiga att minst följa EG:s arbetsmiljölagstiftning. Men staterna får gärna stifta strängare lagar om de tycker att det behövs för att skydda arbetstagarnas hälsa.

Vad Mischo säger i sitt förslag till dom är att han vill ge EG-domstolen rätt att mot varje nationell arbetsmiljölagstiftning som bygger på EG-rätten gå in och kontrollera om den är rimlig eller proportionell, som det heter inom EG-rätten. Om domstolen tycker att den är för sträng mot arbetsgivarna kan domstolen i praktiken upphäva den svenska lagen. De löften som den svenska fackföreningsrörelsen fick inför inträdet i EG, att man inte skulle behöva anpassa sig nedåt till EG:s nivå när det gäller arbetsmiljön, blir då en bluff.

Kan det bli så här? Ja EG-domstolen är EG:s mest allsmäktiga organ. Det finns ingen som helst demokratisk kontroll över den. Om den nu väljer att tolka en lag rakt mot bokstaven - vilket Michos förslag antyder att man tänker göra - så kan man inte överklaga det någonstans.

Tyvärr verkar inte den här domen vara det enda tecknet på att EU är på väg in för att börja angripa den nationella arbetsrätten. Förra hösten lade komissionären Monty ett förslag till lagstiftning som i praktiken skulle ge EG-komissionen rätt att stoppa till och med lagliga strejker som hindrade den fria rörligheten av varor och tjänster över gränserna. Tack vare starka fackliga protester skalades dessa regler bort i den slutliga versionen.

EG-domstolen meddelade också i december 1997 en dom mot Frankrike när Spanien av protesterande bönder hindrades från att exportera tomater. Den kan tolkas så att samma regler som Montyförslaget inte lyckades få igenom, redan kan tillämpas mot strejkande arbetare som hindrar den fria rörligheten..

Den 17 november 1998 tar EG-domstolen dessutom upp ett mål där man kan komma att bestämma att ett holländskt kollektivavtal om en pension är ogiltigt eftersom det strider mot EG:s konkurrensrätt.

Det här är en oroande utveckling. Om det är något som behövs som motvikt mot den internationalisering av kapitalet som EG-rätten medfört, är det en förstärkning av arbetstagarnas rättställnig, inte en försvagning.

Men EG-rätten är inte opåverkbar. EG-byråkraterna kan trots allt inte lagstifta bort sina egna väljare. Och svenska politiker är nog med den negativa opinion som finns i Sverige mot EU, känsliga för opinionsyttringar. Så ta upp det här med någon du känner i ditt parti. Eller varför inte skriva en insändare i ortstidningen. Det här är en utveckling vi ska protestera mot.