Myterna om LAS

För några år sedan gick en berättelse från mun till mun i Sverige. Den handlade om en pizzeria som sades ha råttkött i sina pizzor. Alla trodde sig veta att berättelsen var sann och kunde peka ut pizzerian. Men folklivsforskarna visade att det här var en vandringssägen Det fanns inte någon sanning i den. Inom arbetsrätten finns motsvarande myter. Högröstade debattörer säger sig veta att

Det här är bara några av de påståenden som görs om LAS. Är de sanna eller handlar det om lögner som upprepas så ofta, att de tillslut uppfattas som sanningar?

LAS ökar arbetslösheten?

Är LAS en av orsakerna till arbetslösheten i Sverige?

Ett framgångsrikt näringsliv kräver initiativrika, duktiga och självständiga anställda, som för produktionsutvecklingen framåt. I Sverige har vi sådana anställda. Det får man bara om de anställda har ett rimligt mått av rättssäkerhet och skydd mot godtycklig behandling. LAS är en del av det skyddet.

Vi gör nu tankeexperimentet att ta bort LAS. Det föreslog Arbetsrättskommissionens ordförande Tony Hagström i en debattartikel i DN. Vad händer? Får vi fler jobb?

Det är möjligt att framförallt småföretagare på kort sikt skulle anställa fler. Man skulle visstidsanställa utan krångel med facket. Men den som får jobbet för 7 månader får ett osäkrare jobb och blir lika fort av med det.

För det totala antalet jobb i Sverige skulle inte öka. För det krävs att marknaden ökar, d.v.s. att folk börjar köpa mer. Men utan fast jobb får man inte låna i bank, inte hyreskontrakt, kan inte planera sin ekonomi, köpa nytt hus eller ny bil. Man behöver inte vara kunnig i nationalekonomi för att förstå att arbetslösheten ökar i ett samhälle där folk får osäkrare anställningsförhållanden och därför bara vågar handla det allra nödvändigaste.

Gör turordningsreglerna företagen ineffektiva?

Utestänger turordningsreglerna ungdomen från arbetsmarknaden? Medför de att företagen inte kan behålla den effektiva arbetskraften? Får vi då ett bättre näringsliv utan turordningsregler?

Arbetsgivare i Sverige har till skillnad mot i många andra länder i Västeuropa alltid rätt att säga upp p.g.a. arbetsbrist, t.o.m. om produktionen endast kan klaras med övertid. Om turordningsreglerna försvinner kan därför arbetsgivaren fritt peka ut den han vill säga upp och säga att det är arbetsbrist. I praktiken försvinner därför anställningsskyddet om turordningsreglerna tas bort.

Att bli av med jobbet är nog undantaget familjesorger bland det värsta som kan hända en människa. Men i dag kan den arbetslöse se sina grannar i ögonen och säga: "Det gick rättvist till efter turordning". Om turordningen försvinner sorterar företagen dessutom bort uppsagda arbetssökande när de söker nytt jobb. Den uppsagde får en stämpel på sig och blir långtidsarbetslös. Det kostar också samhället stora pengar.

Slopad LAS i småföretag?

Småföretag har stora problem med LAS. Företag med mindre än 10 anställda slipper LAS. Det blir inga problem. Är det sant?

Småföretagarens problem är inte arbetsrätten. Den mest tillförlitliga enkät som gjorts visar att det stora problemet är bankernas ovillighet att låna ut pengar. Endast 10 % av småföretagen säger att LAS är ett påtagligt problem. Vad händer om man befriar dessa företag från LAS?

Arbetstagaren i det lilla företaget blir då helt rättslös. Vem vågar ta studieledigt, föräldraledigt bli fackföreningsansluten, än mindre fackligt aktiv, om han eller hon vet att arbetsgivaren nästa dag kan säga upp henne utan den minsta motivering? I ett slag tar man bort inte bara LAS, utan också alla andra arbetsrättsliga skyddslagar för X % av de anställda i Sverige. Det är helt oacceptabelt. Och arbetslösheten minskar inte, möjligen omfördelas den så att arbetsgivaren rensar ut "mindre produktiva", som äldre. småbarnsmammor etc.

Det är förbättringar inte försämringar som behövs

Myterna kring LAS kan medföra en försämrad lagstiftning. Myterna tjänar till att dölja att det ska till helt andra åtgärder för att arbetslösheten ska minska.

50 % av LOs unga kvinnor har tidsbegränsad anställningar. Lika många har deltidsanställningar som de inte kan försörja sig på. Den naturliga slutsatsen måste väl då vara att stärka anställningsskyddet, inte försämra så att också resterande 50 % kan få lika otrygga jobb. Om några reformer behövs i LAS är det förstärkningar, inte försämringar!