En moderniserad arbetsrätt?

"Olof Palme sade inför lagstiftningen om Medbestämmandelagen (MBL) 1976

De reformer på arbetslivets område som hittills beslutats och den som nu är aktuell (MBL min anmärkning) bärs upp av principen att det är de som är verksamma i produktionen som skall tillerkännas medbestämmande och ansvar i kraft av sitt arbete. Det är genom organiserad samverkan löntagarna kan åstadkomma den maktförskjutning i företagen som krävs för att förnya arbetslivet. Lagstiftningen innebär endast att väg röjes för demokratiseringen. Det är genom löntagarnas aktiva medverkan som ett arbetsliv kan byggas upp präglat av samverkan och gemensamt ansvarstagande, av trygghet, meningsfulla arbetsuppgifter och arbetsglädje.

Om detta reformarbete sade han vidare: Utmärkande är därvid att problemen angrips direkt i produktionen och att reformarbetet riktas in på en förnyelse och demokratisering av arbetslivet.( Prop 1975/76:105 sid 12 och 6)"

När MBL kom trodde många att arbetsgivarens § 32 befogenheter - hans rätt att fritt leda och fördela arbetet fritt antaga och avskeda arbetare - skulle ha avskaffats. Men frånsett rätten att fritt avskeda arbetare, som avskaffades genom anställningsskyddslagen 1974, var faktiskt arbetsgivarens arbets- och företagsledningsrätt inte påverkad av MBL. Den är - enligt arbetsdomstolens rättspraxis ända sedan 1933 - en helt orubbad allmän rättsgrundsats. Läser man Olof Palmes text uppmärksamt skall man se att det egentligen är det han säger. Men han uttrycker en förhoppning om att parterna skall lyckas ändra på det förhållandet genom avtal.

Men Olof Palmes förhoppning att parterna genom avtal skulle lyckas demokratisera arbetslivet kom helt på skam. Arbetslösheten och den pågående internationaliseringen av kapitalet har tvärtom medfört att de små tendenser som fanns till en demokratisering på 70 och 80-talet nu går kräftgång. Och såväl den tidigare borgerliga som den nuvarande socialdemokratiska regeringens förändringar av lagstiftningen medför att arbetstagarens situation blir allt mindre demokratisk.

En fråga man bör ställa är hur demokratin i samhället påverkas av att man på arbetsplatsen har rättsregler som medger ett aktivt förtryck av det som vi i andra sammanhang ser som självklara demokratiska rättigheter. Några exempel:

Detta är endast några exempel på faktorer som i dag påverkar demokratiska rättigheter för arbetstagare i Sverige. Det här ses idag inte som inskränkningar av arbetstagarens demokratiska rättigheter utan som rättigheter för arbetsgivaren att utöva sin arbetsledningsrätt.

Vi får inte genom arbetsgivarens informationsövertag låta lura oss och tro att det inte finns något reformbehov när det gäller arbetsrätten. Det finns det, men i direkt motsatt riktning mot de förslag som även ledande socialdemokratiska regeringsföreträdare i dag förespråkar. Så upp till kamp för en ny och bättre arbetsrätt!