Solidaritet år 1891 och år 2000

I Kallmorabergets förrädiska schakt
Bland lurande afgrund och död
De seniga armar i endräktig takt
Slå kampen för hårdaste bröd
Vid dämpade sånger ur djupet som höras
På gnisslande vinschar i dagen de föras
De alster som idog och plikttrogen man
Ur bergen frambringa kan.

Och slutet på striden blef en kompromiss
Som saken skall rätt reda ut
Om rettvisa dervid och seger så viss´,
Ett raskt och frimodigt beslut
Att nu upptaga arbetet genast igen
Arbetaren lätta. Sens moralen är den:
I strid mot förtrycket, I arbetets män,
Ger enighet styrka och makt.

Av stavningen kan man förstå att det här inte är en alldeles färsk visa. Det är den första och sista strofen av en visa från förra seklet, från Norbergsstrejken 1891 - 92. Sången sjöngs till den då mycket populära och romantiska melodin Hjalmar och Hulda.

Men bakgrunden till visan var inte alls romantisk. Det som beskrivs i visan är första delen av Norbergsstrejken som slutade med en segerkompromiss där arbetarna i stort fick igenom sina krav.

Det retade arbetsgivarna. De jobbade därför för att återta initiativet genom att söka splittra arbetarna.

Nio fackligt aktiva arbetare avskedades. Arbetsgivaren hotade med avsked om arbetarna inte skrev på enskilda tjänsteavtal som avvek från det genom strejken framtvingade avtalet.. De nya avtalen innebar att arbetarna hotades med vräkning från sina bostäder om de uteblev från arbetet mer än tre dagar. Det skulle bli individuella löner som tog avstånd från det av facket framförhandlade kollektivavtalet. Arbetstiden skulle förlängas från 8 till 9 timmar per dag. Arbetsgivaren skulle få bestämma lönen ensidigt utan hänsyn till det genom strejken farmförhandlade kollektivavtalet.

Facket proklamerade strejk. För att undvika sympatistrejker fick arbetare vid andra gruvor högre lön med mellan 5 till 15 %, för att de skulle hålla sig passiva.

52 arbetare vräktes med hjälp av polisen. Strejken drog ut på tiden. En stor del av arbetarna lämande arbetet. Vissa emigrerade till USA. Så småningom ebbade strejken ut, och Norbergstrejken blev en seger för arbetsgivaren.

Nå, vad finns det nu för anledning att berätta om gamla strejker, som är mer än hundra år tillbaka i tiden och där dessutom arbetsgivaren vann. Är det någon slags strejkromantik där man tycker att allting var mycket bättre förr i tiden.

Nej det är mycket enklare än så. En del av arbetsgivarens metoder i Norbergsstrejken är visserligen i dag förbjudna. Att vräka arbetare från sina bostäder pga. en arbetskonflik är t.ex. förbjudet i lag sedan 1936.

Men att arbetsgivaren utnyttjar splittringen som ett vapen för att uppnå sina mål är fortfarande en högaktuell metod. Individuella löner är i dag högsta mode. Det är till och med så modernt att vissa fackförbund aktivt jobbar för detta, som om det skulle vara ett arbetstagarintresse. Det är ett effektivt sätt att splittra arbetstagarna. När arbetskamraterna börjar dölja sina löner för varandra, för att de tror att de är särskilt gynnade av arbetsgivaren, har solidariteten underminerats ordentligt. Och att skapa individuella anställningsavtal och därigenom undvika kollektivavtalet är i dag fortfarande ett av SAF:s mest högprioriterade mål. De metoder till splittring av arbetstagarnas solidaritet som arbetsgivaren utnyttjade för mer än hundra år sedan är därför fortfarande högaktuella.

Och läs slutraderna i visan en gång till även de är fortfarande högaktuella:

I strid med förtrycket, I arbetes män Ger enighet styrka och makt.

Det är egentligen inte så mycket som har förändrats till 2000 talets datasamhälle. Utan solidaritet och enighet klarar sig arbetstagarna lika lite i dag som de gjorde för 100 år sedan.

Om Du vill läsa mer om strejker och hur de beskrevs i visor under arbetarrörelsen uppbyggnadsskede kan du gå till biblioteket och låna boken Strejk! Strejker och strejkvisor 1873 - 1909 från Arkivet från folkets historia på LT:s förlag. Vill Du läsa om hur strejkrätten ser ut i dag, kan du beställa min bok Strejk - en demokratisk rättighet för bättre arbetsförhållanden från LO-distribution telefonnummer 08/796 25 00 Den är billig, kostar kanske et par tre tior. Vill Du läsa manuset till boken gratis och missa de fina bilderna som hör till boken kan Du hitta texten till boken på min hemsida www.kurt.nu

1999-12-06

 

Kurt Junesjö