Krönika

AD sågar elak arbetsgivare

Tommy, Sture. Mikael, Jimmy och Leif jobbar på Rudsågen. Ägare till Rudsågen är Gunnar, också kallad "Kruttunnan". Det kan väl inte förnekas att arbetarna är ganska rädda för honom, dels för att han är så explosiv och dels eftersom det är det enda arbete som finns på orten. Arbetarna tycker emellertid att det är trist att de inte får avtalsenlig ersättning när de jobbar övertid. När företaget därför får en stor order som innebär att de flera veckor i sträck måste arbeta helger, ställer de krav på övertidsersättning. Men Gunnar svarar att om han ska betala avtalsenlig övertidsersättning, så sätter han hellre sågen i konkurs. Slokörade drar de sig tillbaka.

När ordern är klar kontaktar de facket. Gunnar far i taket. Han går in i kafferummet och begär att de fem arbetstagarna ska underteckna en fax till avdelningen med följande innehåll.

Beträffande Skogs- och träfackets skrivelse om övertidsersättning

Vi, samtliga anställda på RUDSÅGEN förklarar oss solidariska med företaget i denna fråga och tar bestämt avstånd från allt fortsatt agerande från Skogs- och träfacket i denna fråga. Vi har träffat en överenskommelse med arbetsgivaren om lönesättning vid aktuella tillfällen och står klart fast vid denna.

Enligt 27 § medbestämmandelagen får arbetsgivaren inte direkt med arbetstagarna komma överens om sämre ersättning än kollektivavtalets. Förbundet stämde därför arbetsgivaren till arbetsdomstolen. Arbetsgivaren sade att arbetstagarna hade träffat en frivillig överenskommelse om att avstå från ersättningen. Eftersom överenskommelsen hade träffats efter det att jobbet utförts gällde inte 27 § medbestämmandelagen..

Arbetsdomstolen rotar i gamla rättsfall och konstaterar att det ända sedan 1930-talet gällt att denna typ av avstående utan motprestation från arbetsgivarens sida inte är tillåtna enligt kollektivavtalet och lagen. Arbetsgivaren var därför skyldig att betala lönen och skadestånd till varje arbetstagare med 5.000 kr och 50.000 kr till förbundet.

Denna dom visar kollektivavtalets styrka. Mot en enskild arbetstagare kan arbetsgivaren pressa fram lönevillkor som är oskäliga. Skyddet för arbetstagarna följer av att kollektivavtalet och lagen förbjuder sådan utpressning.

 

I en artikel i SAF-tidningen säger SAF:s chefsjurist Lars Gellner att denna dom är ett hinder för arbetstagarna att genom frivilliga överenskommelser stödja arbetsgivaren när ett företag går ekonomiskt dåligt.

För det första är resonemanget helt fackligt bakvänt. Om arbetstagarna genom låga löner stödjer ett företag innebär det konkurrensfördelar mot företag som betalar justa löner. Det blir sk. social dumping vilket medför att alla arbetstagare gemensamt får det sämre, och det är motsatsen till fackets mål att genom kollektivavtalet förhindra lönekonkurrens.

För det andra rörde sig den övertidsersättningen om 700 kr och 50 öre. Att påstå att ett företag inte orkar med en sådan kostnad visar att det bara är en maktfråga inte något som rör företagets överlevnad.

Men det viktigaste skälet för att upprätthålla linjen att avtalets lönebestämmelser inte ska kunna ändras genom utpressning från arbetsgivaren är att arbetstagaren alltid befinner sig i ett underläge mot arbetsgivaren. Arbetsgivaren kan som i det aktuella fallet hota med att lägga ned företaget eller flytta det till en annat land eller landsdel eller att lägga ut arbetet på entreprenad. Om man viker sig för den typen av utpressning blir kollektivavtalet värdelöst, och arbetsgivaren får till sina maktbefogenheter, som redan är jättelika i Sverige, också lägga makten att ensidigt bestämma över lönesättningen.

De allra flesta kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden är minimilöneavtal. Det innebär att arbetsgivaren och arbetstagaren gärna får träffa överenskommelse om högre löner. Vad som är förbjudet är att sätta löner som understiger avtalets minimilön.

Detta är alltså en verklig solskenshistoria där Arbetsdomstolens gamla praxis för en gångs skull hjälper arbetstagarna att skydda sina anställningsförmåner.

Vill du läsa domen, AD 2000 nr 29, i sin helhet så finns den på min hemsida www.kurt.nu.