Olika är inte fel

Invandrare i Sverige är vi alla. Men några av oss har kommit senare än övriga. De kan ha med sig ett annorlunda utseende, en annorlunda religion, och andra kunskaper.

Och det är bra. Sverige som nation bygger i allt större utsträckning på en avancerad teknik som vi lever på att exportera. Då är det en fördel att ha kunskap om och inblick i andra kulturer.

Men så här fungerar det inte i dag. Arbetssökande med invandrarbakgrund diskrimineras vid anställning. Enbart det förhållandet att en arbetssökande har utländskt namn medför ofta att de sorteras bort. Det gäller även om den arbetssökande har en svensk utbildning. Personer med utländsk bakgrund som inte har lägre utbildningsnivå, arbetsvillighet eller sökaktivitet än andra, är därför arbetslösa i större utsträckning.

Diskrimineringen bygger ofta på en rädsla för det främmande. Vi kan ta några exempel från arbetsdomstolen.

Singh var indier, sikh, Som en del av hans religion ingick att han skulle bära turban. Han begärde att få bära turban som spårvägsförare i stället för båtmössa Hans begäran avslogs. Han bar i alla fall turban och omplacerades till verkstadsarbete, vilket han vägrade att jobba med. Han blev uppsagd. Hans fack Kommunal vägrade stödja honom. Tingsrätten menade att han hade rätt att vägra, men Arbetsdomstolen ansåg att hans arbetsvägran stred mot arbetsgivarens rätt till tolkningsföreträde. Uppsägningen godkändes.

Domen är rätt så rolig att läsa, i synnerhet alla skäl som arbetsgivaren, Göteborgskommun hittade på varför det inte var möjligt att bära turban när man kör spårvagn. Det roligaste är nog att man på fullt allvar sade att turbanen skulle inkräkta på säkerheten, trots att t.ex. London är fullt med sikher som framför kommunal trafik iförda turban.

Nästa mål är färskt. Det handlade om Lahoucine. Han hade fått en arbetsskada och upplevde att arbetsgivaren struntade i hans problem. Han började därför skriva brev till sina chefer. Han började nedifrån och gick uppåt. När han inte fick några svar som han tyckte han kunde bli nöjd med skrev han till en av de allra högsta cheferna i Ericsson, för det var det stora multinationella företaget han var anställd i. Han sade som en avslutning på sitt klagobrev till Lars R att om han inte fick rättelse kunde han kanske bli tvungen att vända sig till sin andlige ledare och begära att denne tog ställning till Ericsson agerande i en fatwa. Han avskedades. En fatwa är inte som man kan tro när man hör talas om den fatwa som riktades mot Salman Rushdie en dödsdom utan ett vist råd av en religiös ledare. Det klargjordes i processen men som domstolen förklarar:

Med hänsyn till den beskrivning som Lars R har lämnat - och som domstolen inte har anledning att betvivla - om vad han kände till om en fatwa måste han enligt domstolens mening också anses ha haft fog för sin uppfattning och sin rädsla. Även det förhållandet att säkerhetsavdelningen hade meddelat Lars R att det fanns anledning att bedöma situationen som allvarlig visar att han hade fog för sin uppfattning.”

Om man läser domskälen är det alltså uppenbart att domstolen utgår från den svenske chefens upplevelse av händelsen. Vad det faktiskt är fråga om saknar uppenbarligen betydelse i domstolens bedömning.

En av domarna i AD var SEF:s förhandlingschef Staffan Holmertz. Han gillar inte det här sättet att tänka. Han skrev därför egna domskäl:

Jag anser att ”arbetsgivaren har en skyldighet att sätta sig in i och visa förståelse för andra trosriktningar än de etablerade i Sverige. Jag finner stöd härför i målsättningsparagrafen till lagen om etnisk diskriminering i arbetslivet, där det sägs att lagen har till ändamål att, ifråga om arbete, anställningsvillkor och andra arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet, främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet.” ….”Av lagen följer att arbetsgivaren bör sträva efter att aktivt söka klara ut eventuella problem som kan bottna i etniska orsaker.” ….”Om det ändå kvarstått en osäkerhet från arbetsledningens sida har det ålegat denna att ta kontakt med Lahoucine A och fråga honom vad han egentligen menade med sina brev.

I det här fallet har bolaget helt enkelt valt att lägga in en tolkning av begreppet fatwa som inte stämmer med den vedertagna tolkningen.”

Staffan Holmertz var ensam om sin uppfattning i domstolen. Även i detta fall godkände domstolen alltså avskedandet. Inte i något av exemplen ovan kan man påstå att domstolen utifrån juridiska utgångspunkter har dömt fel. Men den har i båda fallen dömt utan känsla för att man måste anpassa rätten till att vi nu är olika.

Men det går framåt. Det är nästan 15 år mellan de båda domarna. 1985 stöttade inte Kommunal sin medlem men det gjorde Metall nu. Och dessutom var det den facklige representanten i domstolen som var framsynt. Så hav hopp. Förändringen är på väg.