Gäller lagen inte arbetare

År 2000 och första halvåret 2001 ogiltigförklarade Arbetsdomstolen 13 uppsägningar och avskedanden. Dessa arbetstagare hade alltså rätt att få jobbet tillbaka trots arbetsgivarens uppsägning. Men endast i två av dessa 13 fall fick de tillbaka i sina jobb. I fem av dessa 13 fall har arbetsgivaren använt en bestämmelse som ger honom rätt att trotsa AD genom att betala ett i lagen i förväg fastställt skadestånd. Det är den orättvisa 39 § i anställningsskyddslagen som ger arbetsgivaren rätt att strunta i Arbetsdomstolens domar om han bara betalar ut ett i lagen bestämt fast skadestånd.  Det är Tidningen Kommunalarbetaren som undersökt vad som hänt med arbetstagarna i sådana vunna mål i Arbetsdomstolen.

I fyra av dessa fem fall var det skattepengar som användes för att lösa ut de anställda. I det femte fallet var det en privat arbetsgivare som köpte ut en facklig förtroendeman. Facket sade i Arbetsdomstolen att han sades upp pga. sin fackliga gärning, men lyckades inte bevisa detta. Man lyckades emellertid bevisa att uppsägningen var osaklig. Men arbetsgivaren kunde ändå göra sig av med den facklige förtroendemannen genom 39 § anställningsskyddslagen.

Det är ganska billigt att köpa ut en anställd. Beroende på anställningstid går beloppet från 16 månadslöner vid mindre än fem års anställningstid upp till 32 månadslöner vid minst 10 års anställningstid.

Regeringsformen är en av Sveriges grundlagar. Där finns en bestämmelse som säger att myndigheter ska beakta allas likhet inför lagen och iaktta saklighet och opartiskhet. Hur kan då anställningsskyddslagen tillåta att samma myndigheter får bryta mot lagen och betala ut skattepengar för att göra sig av med arbetstagare när det inte finns saklig grund för uppsägning..

Denna möjlighet för statliga myndigheter att bryta mot lagen infördes vid en ändring i lagen om offentlig anställning 1994. Det var den borgerliga regeringen som röstade igenom att även myndigheter skulle få använda den förhatliga 39 § i LAS och bryta mot domstolens domar. Socialdemokraterna föreslog en annan text och menade att den nya lagen var orättfärdig. Men nu har det gått mer än sju år till en stor del med socialdemokratisk regering och ända finns denna orättfärdiga bestämmelse kvar.

Men hur kan man enligt lagen få göra sig av med en facklig förtroendeman, som den private arbetsgivaren ovan som löste ut de anställda enligt 39 § gjorde? Ja det är inte alldeles säkert att det var tillåtet att lösa ut en förtroendeman med hjälp av 39 §.

Medbestämmandelagen och lagen om facklig förtroendeman ger den facklige förtroendemannen ett särskilt skydd mot kränkningar av deras föreningsrätt. Det är inte omöjligt att medbestämmandelagen och lagen om facklig förtroendeman står över anställningsskyddslagens dåliga bestämmelser och även skyddar den facklige förtroendemannens anställning mot 39 §, men det är inte prövat i Arbetsdomstolen ännu.

Vad kan man då göra?

Ja en metod är den som arbetarna i Värö Bruks Pappersbruk 1994 använde sig av när deras frispråkiga arbetskamrat Kjell-Erik Karlsson skulle lösas ut av arbetsgivaren. De lade helt enkelt ner arbetet tills Kjell-Erik fick komma tillbaka. Det var inte lagligt men det är det ju inte heller för arbetsgivaren att bryta mot arbetsdomstolens domar att arbetaren har rätt att få tillbaka jobbet. Men det var effektivt. Kjell-Erik fick tillbaka jobbet.

Men effektivare är nog ändå att med politiska medel försöka få till stånd en ändring av denna dåliga lagstiftning. I Norge får arbetsgivaren fortsätta att betala lön till pension, om han vill göra sig av med en arbetare. Det vore en bra reform. Vi får ta och utöka våra paroller första maj.

Bort med § 32 i arbetsgivareföreningens stadga!

Bort med § 39 i LAS!