”Det gick bra ändå”

Gunvor Engström är nytillträdd vd i Företagarnas Riksorganisation. I en intervju berättar  hon ”i förbifarten att på det företag hon själv ägde en gång i tiden fanns det inte kollektivavtal ’det gick bra ändå´ ” (SvD 2002-07-29). Det tror vi gärna. Men frågan är vem det gick bra för. För  Gunvor Engström, eller för de anställda. Jag tror inte att det var för de anställda. I Sverige finns ingen minimilönelagstiftning. Men mellan 80 och 90 %  av alla anställda skyddas av kollektivavtal. Det är bättre än minimilönelagstiftning eftersom de ger bättre förmåner än lagstiftning Undersökningar från USA visar att lönerna i de delar av landet  där man har kollektivavtal och facklig verksamhet ligger ca 20 % högre än i oorganiserade delar. Kollektivavtalet är inte stel som en lag utan  medger att man kan komma överens om bättre förmåner men i regel inte om sämre. Det skyddar också mot lönesänkningar, vilket inte ett ensamt anställningsavtal gör.Finns det inte kollektivavtal kan arbetsgivaren helt riskfritt strunta i att betala rätt lön. Det värsta som kan drabba honom är att han får betala dröjsmålsränta på det han fuskat med. Men bryter arbetsgivaren mot kollektivavtalet riskerar han att få ett ganska duktigt skadestånd på halsen. Därför fungerar i regel kollektivavtalen smärtfritt, på samma sätt som att man blir noggrannare med att hålla hastighetsgränsen om man vet att det finns en övervakningskamera som gör att man kan få betala böter. Om det inträffar en arbetsskada kan man vara helt skyddslös utan kollektivavtal. Hanna jobbade som sjukvårdsbiträde och tog ledigt ett år. När hon kom tillbaka fanns inget jobb och hon började därför arbeta på en pub. Det var ett jobb hon var helt otränad för. Städningen var misskött och efter någon vecka föll hon så olyckligt på det hala golvet att hon helt skar sönder höger handled med  20 % bestående invaliditet som följd.  Hon kunde inte längre jobba som sjukvårdsbiträde. Arbetsgivaren saknade kollektivavtal och gick i konkurs. Han vägrade medverka till att ansvarsförsäkringsbolaget betalade ersättning till Hanna. Hanna stöttas nu av sitt förbund, Kommunalarbetareförbundet, som driver en svår och oerhört dyrbar process för att försöka tvinga försäkringsbolaget att betala Hannas skador. Den allmänna arbetsskadeförsäkringen ger en så låg ersättning att Hanna inte klarar sig ekonomiskt. Men om arbetsgivaren tecknat kollektivavtal skulle Hanna ha fått full skadeståndsrättslig ersättning även vid konkurs. Man undrar om den nytillträdde vd:n i Företagarnas Riksorganisation egentligen känner sina medlemmar, småföretagarna. De allra flesta med anställda anser att det är skönt att ha ett rimligt och rättvist system med kollektivavtal där jobbarna får samma löneutveckling som andra i branschen. De tycker också det är bra  att det finns ett fack som håller koll på oseriösa företagare som konkurrerar genom oskäligt låga eller svarta löner. Det tjänar ingen på.Kollektivavtalet vilar på en ömsesidig respekt mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det är ett smidigt och praktiskt system. Det ger dessutom möjligheter till kollektiva överenskommelser där arbetsgivaren slipper att förhandla med varje enskild anställd. Och det ger de anställda en samfälld styrka som de aldrig skulle kunna uppnå som enskilda individer. Det gör att parterna blir jämställda. Det är oroväckande att vd:n för Företagarnas Riksförbund stolt deklarerar ”det går bra ändå”, utan kollektivavtal. Jag tror inte merparten av  hennes medlemmar delar den uppfattningen. Vill du veta mer om kollektivavtalet så kan Du läsa en bok jag skrivit som heter Strejk. Du får den gratis av LO, e-post: lo@strombergdistribution.se eller fax 026-24 90 10 tfn 026-24 90 26. Du kan också läsa den på min hemsida i manus, www.kurt.nu , men då missar Du alla de fina bilderna