Pressade byggtider

Byggnadsföretaget Renhult och son ska bygga ett ny kombinerad kontors- och affärsfastighet Den ska vara klar snabbt och Renhult går ut med anbudsförfrågan i en totalentreprenad. Svensson och Jansson lägger ett bud och erbjuder sig att färdigställa fastigheten i inflyttningsklart skick till i februari 2004. Renhult börjar ragga hyresgäster. Off On kan tänka sig att hyra hela butiksutrymmet på 5 år, men då vill man ha butiken inflyttningsklar senast den 1 november 2003 så att man får in julförsäljningen. På november december ligger nämligen mer än halva butikens årsomsättning. Svensson och Jansson drar sig ur men  Karlssons bygg som för tillfället har tomt i sin orderportfölj lovar att mot tillägg på 10 % på byggpriset vara färdiga till november.

Känner du igen det här? På yrkesspråk kallas det snabba byggtider. Det är en felaktig benämning. Den rätta termen är pressade byggtider.

1992 genomförde Bygghälsans Forskningsstiftelse på uppdrag av byggbranschens parter en undersökning av ”korta byggtider”. Utredningen konstaterar att en hög tidspress kan leda till bl.a.  ökade olycksfallsrisker, stressbetonade reaktioner och fel i utförandet som resulterar i dålig kvalitet. Även personalomsättningen påverkas av tidspress. Det fanns dessutom en högre observerad förekomst av hjärtinfarkt hos betongarbetare jämfört med övriga byggnadsarbetare som kan ha ett samband med ett tungt och repetitivt arbete som utförs under tidspress.

I rapporten poängteras att stressen och belastningen ökas om kraven är höga och om kontroll och inflytande saknas. Utredningen konstaterar att kombinationen av fysiskt belastande arbetsuppgifter och stark tidspress är utmärkande för de förtidspensionerades upplevelse av sin arbetssituation.

Denna delrapport kom 1992. Sedan dess har effekterna av pressade arbetstider blivit än värre. Pressade byggtider har många negativa effekter:

·        Planering och genomförande av ackordsarbete blir allt svårare eftersom flera olika byggmoment samtidigt genomförs som stör ett rationellt ackordsarbete.

·        Risken för feldragningar, felkopplingar och därigenom olycksfall genom elektricitet för arbetskamrater och tredje man ökar genom att man inte har kontroll över arbetsplatsen utan hela tiden måste flytta sig för andra arbetsgrupper. Det medför ökade olycksrisker också för montören.

·        Pressade byggtider medför lägre kvalitet på det utförda arbetet.  De under senare år i pressen relaterade byggskandalerna med byggfusk är i mycket just en effekt av pressade byggtider.  Det gäller sådana exempel som Hammarby Sjöstad och Bomässan i Malmö, för att bara nämna några av de mest flagranta exemplen.

·        Ålderssammansättningen av yrkesverksamma elektriker har en mycket stor övervikt för ung arbetskraft. Det är få elektriker som orkar gå kvar i yrket ända till pensioneringen. Det om något visar att arbetstempot är för högt. Det normala skall vara att man håller ett fullt arbetsliv i yrket.

·        Pressade byggtider ger en ökad mängd förtidspensioneringar och flera arbetsskador i form av utslitna leder och axlar. Elektrikerna pressas hela tiden av det omgivande byggklimatet till ett arbetstempo som inte är möjligt att upprätthålla i längden.

Det behövs inga djuplodande vetenskapliga undersökningar för att konstatera att pressade byggtider är en faktor som har kommit för att stanna. Pressade byggtider påverkar inte bara löneutvecklingen negativt, utan även byggresultat och arbetstagarens hälsa.  De kapitalvinster som byggherren uppnår genom att han snabbare får avkastning av sitt investerade kapital är inte värda ett sådant offer.

Förslagen för att komma till rätta med problemen har varit att arbetstagarna skall ges ett ökat inflytande över arbetsprocessen.  Om arbetstagaren känner ett ökat inflytande minskar det den negativa effekten av pressade byggtider.  Det är en lösning på pappret, men den fungerar inte i praktiken.

Tror någon att Off On avstår från sin julförsäljning som ger dem mer än hälften av årsvinsten, för att elektrikerna ska kunna känna sig delaktiga i planeringen.

Självfallet inte. Det förutsätter en helt annan utveckling än den som sker i dag med allt större splittring av arbetet på mindre och allt fler entreprenörer på byggarbetsplatserna. Dessa upplever en allt hårdare kostnadspress.  Det finns de som kortsiktigt tjänar stora pengar på pressade byggtider. Det enda motmedlet är detsamma, alltså ekonomiska styrmedel. Pressade byggtider måste ge starkt ökade byggkostnader så att det blir lönsammare att bygga huset rationellt utan pressade byggtider.

Vi måste därför kräva avtal som gör att vid pressade byggtider ska arbetskraften kosta mer, mycket mer. Men det räcker inte. Pressade byggtider ska också minska byggföretagens möjligheter att utföra arbete, genom att antalet tillgängliga byggnadsarbetardagar minskar.

Ett avtalskrav om t.ex. två extra semesterdagar för varje månad som elektrikerna tvingats arbeta under pressade byggtider gör att  det helt enkelt inte går att fortsätta verksamheten med pressade byggtider. Antalet tillgängliga arbetsdagar minskar därigenom så mycket att det inte går att fullfölja projekten i pressad takt alla fall.

En arbetsgrupp inom Elektrikerförbundet har just färdigställt en rapport som ger denna typ av nya fyndiga kollektivavtalslösningar på sådant som länge varit arbetsproblem för elektriker. I slutet av november kan Du beställa rapporten hos förbundet. Skaffa och läs den när den kommer. Och tycker du att idéerna i den är bra, så börja jobba för att detta nytänkande förverkligas på ditt avtalsområde.