Ska man skjuta arbetare?

1931 sköt militären ihjäl fem demonstrerande arbetare i Ådalen och skadade lika många. I efterspelet dömdes en demonstrant till 2,5 år straffarbete bl.a. för upplopp trots att han suttit i sammanträde på Folkets Hus då skotten föll. Tre andra arbetare fick sammanlagt 14 månaders straffarbete. Kapten Mesterton, som beordrade beskjutningen, dömdes till 8 dagars husarrest utan bevakning.

Ja, men detta hör väl ändå till historien säger du. Ja och nej.

I Göteborg 2001 fick en demonstrant livshotande skador då en polis sköt honom med sitt tjänstevapen. Att poliser skjuter in i demonstrationer för att skada eller döda förekommer i dag inte i demokratiska samhällen, även om demonstrationerna som i det här fallet urartar. I den rättsliga prövningen efteråt straffades ungdomar med hårresande långa straff, under samma rubriceringar som 1931. Polisen däremot skyller på varandra och kommer sannolikt inte att ställas till ansvar. Det visar i vart fall att skotten i Ådalen inte är så långt bort.

För en tid sedan tillsatte regeringen en utredning för att ta ställning till vilka åtgärder staten skulle vidta i anledning av 11-septemberhändelserna.

Utredningens ordförande justitierådet Johan Munck föreslår nu att man skall kunna använda militär mot civila. Det förbud att använda militär mot civilbefolkning som infördes som ett resultat av skotten i Ådalen skall alltså tas bort. Det skall visserligen, enligt vad Munck säger, endast vara i extrema situationer. Men vem är det som avgör när det behövs? Ja, det blir väl polisen eller militären eller kanske en borgerlig statsminister.

Man kan inte säga annat än att förslaget kommer lägligt. Först skjuter polisen ned en demonstrant, vilket nästan inte har förekommit i något land i Västeuropa under senare år. Sedan föreslår Munck att det inte räcker med de redan nu mycket eldkraftiga vapen som polisen har. Det behövs dessutom luftvärn, ubåtar (?) och jaktflyg, och det har bara militären. Därför ska militär få användas mot civila.

Om det inte vore så allvarligt skulle man skratta. Men det är allvarligt. För det som händer är att rättssamhället under intryck av den rättsosäkra stämning som USA och dess paranoida president Bush håller på att etablera, undergräver det demokratiska skydd som vi vant oss vid att se som naturligt i Sverige.

Fler exempel: Sverige är enligt EG-rätten tvunget att godta en EG-förordning om terroristbekämpning. Det medför att tre somalier utan att vara anklagade för brott och utan rättegång eller överhuvudtaget med någon möjlighet till rättslig prövning berövas sitt levebröd. Den EG-förordning som helt slog ut alla svenska rättsäkerhetsgarantier var helt överordnad all annan svensk lagstiftning till och med den svenska grundlagen.

Genom att tillämpa denna EG-förordning underkände Sverige utan prut rättsäkerhetsprincipen att en medborgare är oskyldig till ett brott ända till dess åklagaren har styrkt motsatsen.

Ytterligare ett exempel: Sverige godkänner under mycket milda protester att USA håller en svensk medborgare fängslad på Kuba under obestämd tid utan att vara överbevisad eller dömd för något brott. Anledningen till att USA håller fångarna just på sin bas på Kuba är att då gäller inte de amerikanska rättsäkerhetsgarantierna mot frihetsberövanden. De innebär bl.a. att domstol ska besluta om det. Hade det varit möjligt att tillämpa vanlig amerikansk lag hade USA i vart fall inte lagligt kunna hålla människor inspärrade utan rättegång och dom. Men nu rör det sig förstås om ickeamerikanska medborgare och då behövs tydligen ingen rättssäkerhet. Men svenska staten kunde kanske kräva det för sina medborgare? Varför inte ta upp det i FN som ett brott mot mänskliga rättigheter.

Också våra arbetsplatser påverkas av det kontrollsamhälle som breder ut sig. Arbetsgivarna börjar använda hemliga övervakningskameror, begära utdrag ur polisens belastningsregister vid anställning och till och med privatdetektiver för att spana på sina arbetare. Det senaste exemplet är när Göteborgs renhållning använde kommunens pengar för att fotospana på sina renhållningsarbetare, så att de följde alla regler. Exemplen kan mångfaldigas.

Det här är en allvarlig utveckling. Ett demokratiskt samhälle kan aldrig skydda sina medborgare genom ge polisen eller för den delen arbetsgivaren medel som inte kontrolleras av domstol och spana på dem med högteknologisk utrustning eller buggning. Under terroristhysterins täckmantel är vi på väg att få ett samhälle som till sist kan bli en polisstat.

Den bästa kontrollen mot olagligheter i ett demokratiskt samhälle är att skydda och bevara de demokratiska verktygen, yttrandefrihet, tryckfrihet, demonstrationsfrihet, informationsfrihet etc. inte att bekämpa och registrera medborgarna. I alla synnerhet ska man inte ge staten möjlighet att använda militär mot civilbefolkningen.

Vi har ju trots allt en socialdemokratisk regering. Så varför inte ta och skriva ett brev till vår justitieminister Bodström, eller vår rättviseminister Sahlin och fråga dem om det verkligen är meningen att man skall ge samhället rättsliga möjligheter att skjuta arbetare med militära vapen.

2002-11-20