Falskspel om löner

Det gamla inarbetade kraftverksföretaget får en ny modern chef. Lönesättningen ska reformeras. Det blir stopp i de lokala förhandlingarna och SEKO inkallas. Ombudsmannen träffar en överenskommelse om införande av individuella löner. Förutsättningen för att lokala facket skall gå med är att klubbordföranden fick vara med om att bestämma kriterierna. Denna del av överenskommelsen är emellertid muntlig.

Under löneförhandlingarna något år senare briserar bomben. VD och ledningsgruppen hade i tysthet själva bestämt kriterierna och dessutom värderat samtliga anställda. Trots långa förhandlingar stod dessa av VD egenmäktigt fastställda kriterier fast.

En montör sade upp sig och folk blev sjuka som en direkt följd av den orättvisa lönesättningen. Montören gjorde sedan avbön och fick då som belöning den högsta löneökningen av alla. Men de sjuka förblev sjuka, tills de slutade. Den behandlande läkaren sade: ”Du kan inte ana hur  många som är sjukskrivna i den här situationen, det är en trend inom näringslivet just nu att pusha fram sina chefer.”

I företagstidningen skriver VD:n att löneförhandlingarna gått bra utom med SEKO där  ”flera personer mår dåligt. Det är verkligen inget att sträva efter. Jag hoppas acceptansen för individuell lönesättning blir större med tiden.”

Det är en läsare till krönikan i Elektrikern nr 4 om individuell lönesättning som berättat detta.

Tre viktiga slutsatser kan man dra av denna berättelse, som rymmer ett mycket stort mått av mänskligt lidande.

1.      Ett fack ska aldrig träffa muntliga överenskommelser. När du och jag muntligen är överens om att du får köpa min SAAB 9000 1988 års modell för 5.000  kronor har vi träffat ett bindande avtal. (Ett dåligt avtal för dig, för den är mycket rostig.) Att avtalet är muntligt, gör att det kan det bli svårt för mig att bevisa att du verkligen köpt min gamla rostholk för 5.000 kronor. Men det är en bindande överenskommelse och om jag haft ett vittne som lyssnat när vi träffade överenskommelsen eller om Du har svårt att ljuga, får jag även rätt i domstol.

 Men om facket träffar en muntlig överenskommelse om anställningsvillkoren för arbetskompisarna är den inte värt ett skvatt. Facket kan inte träffa bindande överenskommelser i annan form än kollektivavtal. Men det är å andra sidan väldigt enkelt. Det räcker med ett av båda parter undertecknat förhandlingsprotokoll. Men i det här fallet missade facket det. Och då gäller det gamla vanliga: Arbetsgivaren äger fritt leda och fördela arbetet.  Det är den gamla § 32 från 1906 års decemberkompromiss mellan SAF och LO, alltså arbetsgivarens fria bestämmanderätt, eller hans rätt att vara orättvis som man sannare kan uttrycka det, som klipper till. Och den rätten verkar ju den här arbetsgivaren verkligen ha utnyttjat.

2.      En duktig arbetsgivare skapar inte lönesystem som gör de anställda sjuka. Uppskattade, välmotiverade och trygga arbetare är de lönsammaste arbetarna även ur arbetsgivarens utgångspunkt. De är inte rädda för att falla i onåd för makten, utan utvecklar företaget med egna initiativ. Så det här var ingen modern arbetsgivare. Det var en gammal auktoritär ledare, lika olönsam för företaget som om man stoppat in en brukspatron från det sena 1800-talet.

3.      Facket måste skapa sig en ideologi, så att man inte låter sig luras av bondfångarknep som detta. Det innebär ju att man överlämnar den viktigaste frågan i ett anställningsförhållande d.v.s. lönen till arbetsgivaren, att ensam bestämma över. Elektrikerförbundet har i sitt framtidsprogram Kollektivavtal för framtiden försökt tackla detta problem. Det finns också ett studiematerial till boken. Om vi ska slippa denna typ av maktövergrepp, som gör arbetstagarna sjuka, krävs det att vi verkligen börjar jobba med maktfrågorna.

Har du anmält dig till någon studiecirkel än? Om inte, kan Du knappast klaga på arbetsgivarens maktövergrepp, för då är du en av dem som genom sin passivitet tillåter dem. Du hittar Elektrikerförbundets böcker som PDF-filer på min hemsida www.kurt.nu. Kursmaterialet beställer Du från förbundet.