Utländska arbetare är inte ett hot mot våra jobb!

Teknikföretagen är arbetsgivareföreningen för metallföretagen. De har beviljat medlemskap i arbetsgivareförbundet för två utländska företag som tillfälligt är i Sverige, ett uthyrningsföretag från Litauen och ett tjeckiskt företag. Som medlemmar i Teknikföretagen skulle de nu vara bundna av Verkstadavtalet. Anledningen till att företagen gick med i arbetsgivareförbundet var att Metall blockerat företagen för att få till stånd ett hängavtal. Hängavtal med utländska företag brukar se lite speciella ut. De innehåller regler som gör att facket kan kontrollera att företagen inte bara skriver på avtalen, utan också följer dem. Det brukar t.ex. vara regler som ger facket rätt att kontrollera lönerna, att företaget har representation i Sverige så att det finns en förhandlingsmotpart, en bankgaranti som betalar avtalsenliga förmåner, om företaget trots allt inte följer bestämmelserna i hängavtalet etc.

Genom att Teknikföretagen nu släppte in dem så hävdar företaget att man fått ett helt vanligt Verkstadsavtal med fredsplikt. Teknikföretagen hävdar dessutom att de utländska företagen har rätt att generellt tillämpa avtalets minimilöner, som ligger långt under utgående löner för alla svenska arbetare. En ren diskriminering av utländsk arbetskraft alltså.

Verkstadsavtalet är det avtal som Metall tecknar för svenska metallarbetare, och det är alltså anpassat för svenska pensionsförhållanden, sjuklöner, arbetstider och annan arbetsrättslagstiftning. Metall säger därför till Teknikföretagen att Verkstadsavtalet inte gäller för denna typ av utländska företag, som inte har någon fast anknytning till Sverige.

Hur ska Metall göra om företaget har sin ledning utomlands t.ex. i Hongkong, ska de åka dit och förhandla? Teknikföretagen vice Vd Karl-Olof Stenkvist är förvånad över att Metall är arga. Förhandlingsproblemet bemöter han med att företagen oftast har en representant i Sverige.  Annars får väl Metall vända sig direkt till Teknikföretagen. (Lag och avtal 2004 nr 9)

Men säger du kanske varför ska vi använda fackliga pengar för att se till att litauiska och tjeckiska arbetare får svenska avtal? Det kan väl själva kämpa sig till sina förmåner som vi fått göra en gång.

Nej, så enkelt är det inte. Kollektivavtalet är egentligen ett budskap från facket till arbetsgivaren: Till det här priset får du köpa vårt arbete, men inte ett öre, en övertidstimme eller obetald lunchrast billigare. Detta därför om ett företag kan jobba med billigare arbetskraft, så vinner det företaget i konkurrensen med andra företag, som då också tvingas sänka lönen. Det är för att undvika denna negativa lönekarusell som det är viktigt att våra litauiska, lettiska eller finska kamrater får jobba under samma villkor som svenska arbetare. Men det är också viktigt av solidaritet. Vi ska inte ha två typer av arbetare i Sverige, svenska fullbetalda och utländska med slavlöner.

Lönekonkurrens med utländska arbetare för att sänka lönen är en gammal klassisk arbetsgivaremetod. Den siste som dömdes till döden i Sverige, fast han senare benådades, var Anton Jonsson, Amalteamannen. Han sprängde en dynamitladdning på en båt med engelska strejkbrytare.

Nu använder arbetsgivaren inte längre en båt full med engelska strejkbrytare för att lönekonkurrera. Nu är det kritstrecksrandiga jurister, med utländsk rätt som specialitet, som försöker sänka de svenska arbetarnas löner, och skapa ett nytt klassamhälle, genom finurliga lagtolkningar. Svenskt Näringsliv metod att inte längre jobba med den klassiska svenska modellen – där fack och arbetsgivare respekterar varandra även om de är motparter –motverkar en bra och konkurrenskraftig produktion i Sverige.

I årets avtalsförhandlingar för kraftverksavtalet har SEF dragit konsekvensen av detta nygamla sätt av arbetsgivaren att försöka dumpa löner och anställningsvillkor. Förbundet kräver att svenska och utländska arbetare ska ha samma löne- och anställningsvillkor, och detta ska överenskommas i varje särskilt fall av lika starka parter, alltså där ingen av parterna som förhandlar om villkoren är bundna av fredsplikt. EFA är inte helt positiva till denna lösning.

Men SEF kommer inte att släppa denna fråga. Den är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse. SEF går som vanligt först för att skapa moderna hållbara regler för en förändrad arbetsmarknad.

Utländska arbetare hotar inte svenska löner eller arbeten. Det är reaktionära arbetsgivare som tror att facket kan bekämpas med metoder som varit omoderna i mer än 100 år, som hotar det jämlika svenska samhället.