Arbetsgivare och arbetstagare parhästar?

Det löneledande företaget inom byggsektorn är TKI Teknikinstallationer i Umeå. De hade en genomsnittlig ackordslön på 201,28 kronor i timmen 2004. Det framgår av branschtidningen Byggindustrins genomgång av de tio löneledande byggföretagen i Sverige.

Företagsledaren Jan Lundkvist menar att de har samma lönesumma som andra byggföretag, men jobbar effektivare.

”Vi gillar ackordslön. Då vet vi som företag vad något kostar och det blir lätt att kalkylera.” Han tycker det är missvisande att stirra sig blind på timlönen. För företaget är det relevanta vad ett jobb kostar totalt, inte vad det kostar per timme.

Alla de övriga tio löneledande företagen inom byggindustrin utom ett har samma positiva inställning till ackord som ett effektivt redskap för att få företaget lönsamt. (Byggindustrin 28/2005).

Kollektivavtalets ackordsprislista är viktig också för elektrikerna. Montörer som går på installationsavtalet har ackordet som huvudlöneform. Ackordet är en ursprunglig arbetsform inom elektrikeryrket. Redan från början byggde listorna på principen om lagackord som den  vanligaste ackordslöneformen. Det är en solidarisk löneform med lön efter den ge­mensamma prestationen.

Men nu vänder utvecklingen. Kollektivavtalen – även på LO-sidan – medger i allt större utsträckning individuell lönesättning. I många centrala avtalsöverenskommelser finns en lokal pott. Kommer man inte överens är det arbetsgivaren som bestämmer vem som ska få höjd lön. Sv Näringsliv ställer målet än högre. ”Lönen ska inte vara en förhandlingsfråga. Det är arbetsgivarens verktyg”. Arbetsgivaren ska ha rätten att belöna individen enligt sin egen bedömning, ungefär som när man ger en snäll hund en sockerbit.

I förlängningen slår detta sönder det solidariska system som fackföreningsrörelsen byggt upp under hela 1900-talet. Att medlemmarna inbördes börjar konkurrera om lönehöjningarna främjar inte sammanhållningen och den fackliga solidariteten.

Ackord har många nackdelar. Ett högt arbetstempo leder till stress och förslitningsskador. På 70–talet kämpade därför många förbund för att få bort ackorden.

Men i Installationsavtalet är de fasta listackorden, trots det, avtalets finaste guldägg. Det är ackordsbestämmelserna som gör att lönen inte blir ”arbetsgivarens verktyg”. Vid ackord styr arbetstagaren nämligen själv genom sin arbetsinsats över lönens storlek. Och lönen är dessutom lika för alla fullärda elektriker i ackordslaget. Det är därför kollektivets gemensamma arbetsinsats som bestämmer lönen. Det finns inget mer solidariskt lönesystem.

Ackorden stöttar dessutom tidlönerna. Avståndet mellan tidlönen och ackordsförtjänsten får inte bli för stort, då får arbetsgivaren inte sina duktigaste elektriker att arbeta på tidlön, när det krävs.

Av byggindustrins branschtidning framgår att ackorden även ur arbetsgivarens synpunkt, har många fördelar. Båda parter får ett starkt intresse av en effektiv arbetsorganisation. Ackordspriserna är en bra bas för anbudsberäkningar. Eftersom arbetstagarnas och arbetsgivarens intresse av hög och snabb produktion sammanfaller vid ackord ger dessa dessutom hög lönsamhet.

Trots det kämpar Byggarbetsgivarna med näbbar och klor för att slå sönder ackordsystemet. Det går knappt ett kvartal utan att det dyker upp en dom i Arbetsdomstolen där de angriper ackordssystemet. I avtalsrörelsen är ”Bort med ackordet” ett av Byggarbetsgivarnas huvudkrav.  De har dessutom gått både till EG-domstolen och till Europadomstolen för att på det sättet slå sönder Byggnads ackordslönesystem.

Elektrikerna har en stark fördel framför Byggnads. Installationsavtalet är till skillnad från byggavtalen i princip ett heltäckande listackordssystem. Det innebär att arbetsgivaren vid alla el-jobb har ett effektivt redskap för att säkert beräkna anbud.

Facket och arbetsgivaren är och ska vara motparter. Arbetsgivarens mål är att dra in så hög vinst som möjligt och fackets mål att se till att jobbarna får bästa möjliga arbetsvillkor. Normalt har därför facket och arbetsgivaren motstridiga intressen. Ju större andel lön av produktionsresultatet dess mindre vinst. Det är enkel matematik med plus och minus.

Men som framgår av Byggindustrins tio löneledande företag så gäller det inte företag som jobbar på äkta prestationsackord. Om jobbarna på kortare tid utför mera arbete och gör ett effektivare jobb, tjänar både arbetsgivaren och jobbarna mer pengar. Vissa progressiva arbetsgivare inom el-sektorn har insett detta, men tyvärr är de fortfarande försvinnande få.

Ska du inte ta och visa din arbetsgivare listan över byggbranschens lönsammaste företag? Förbundskontoret fixar säkert en tidning. Då kanske också din arbetsgivare tar sig en funderare på hur företaget kan bli lönsammare genom att göra ackordssystemet både till kalkylsystem och till huvudsakligt lönesystem. Ibland ­ men i sanningens namn inte särskilt ofta ­ kan arbetsgivarens och arbetstagens intressen sammanfalla. Det är ju trevligt och bör utnyttjas.

Kurt Junesjö

Arbetsrättsexpert

2005-10-18