ARBETSORÄTTEN 

Antistrejklag!

 NYHETSBREV 1 

1988-12-15

 

 

Granskning av betänkandet Medling och lönebildning SOU 1998:141

Kurt Junesjö

Förslagen till antistrejklagstiftning i korthet *

Redogörelse för förslagen till strejkförbudsregler * Försämringarna är inte en anpassning till ett sårbarare samhälle. *

Antistrejklagen måste stoppas *

Arbetsorätten *

Utredningen Medling och lönebildning lade sitt slutbetänkande SOU 1998:141 den 30 november 1998. Det är det allvarligaste hotet mot strejkrätten under den tid vi haft dagens regler d.v.s. sedan 1928.

Förslagen till antistrejklagstiftning i korthet

Lönebildningen förstatligas bl.a. genom att ett ny statlig myndighet inrättas, Medlingsinstitutet senast den 1 januari år 2000.

Utredningens analys bygger på den felaktiga förutsättningen att facket är för starkt och att större inkomstskillnader gynnar nationen.

Förslaget bäddar för statlig lönebildning genom tvångslagstiftning. Blir försämringarna lag eller med LO:s godkännande avtal kommer vi aldrig att återta den marken.

Därutöver finns regler om samordning av avtalsförhandlingar, förbättrad lönestatistik, svenska och internationella lönejämförelser mm

Redogörelse för förslagen till strejkförbudsregler

Makten från parterna till staten (proportionalitetsprincipen)

I dag utformar parterna själva sina stridsåtgärder under ansvar. Saltsjöbadsavtalet från 1938 (huvudavtalet) finns det begränsningar mot otillbörliga påtryckningar mot tredje man , samhällsfarliga stridsåtgärder och för skyddsarbete för att skydda oersättliga värden. Reglerna bygger på att parterna kan enas frivilligt. De har fungerat och fungerar väl. Sverige ligger lågt i statistiken över antalet dagar förlorade i strejk.

I övrigt är strejkrätten i Sverige fri under avtalsöst tillstånd. Avsikten med en stridsåtgärd är att med minimal egen insats åsamka motparten maximal ekonomisk skada. Det kan låta rått men det är arbetstagarens enda verksamma vapen i intressekampen om löner och anställningsvillkor. Arbetsgivaren som anser att strejken är för billig för facket har rätten att öka kostnaderna genom lockout.

Förslaget om proportionalitet kan alltså inte motiveras med att arbetsgivaren i dag saknar medel för att öka fackets kostnader vid begränsade stridsåtgärder. Förslaget syftar i stället direkt till att minska fackets inflytande. Proportionalitetsprincipen innebär nämligen:

Om detta förslag blir lag kommer i dag lagliga stridsåtgärder som anses hindra den fria rörligheten av varor över gränserna dessutom kunna förbjudas enligt en ny EG-förordning. (Rådets förordning om den inre marknadens funktion när det gäller den fria rörligheten av varor inom medlemsstaterna). EG-komissionen begärde hösten 1997 efter den stora transportarbetarstrejken i Frankrike stora maktbefogenheter att kunna förbjuda strejker. Förslaget har godkänts men p.g.a. häftiga fackliga protester infördes ett förbud att ingripa i de fall strejkrätten skyddades av medlemsstaternas egna lagstiftning. I Sverige försvinner skyddet om vi tillåter proportionella ingripanden. Då kan strejken alltså även förbjudas enligt EG-rättens regler om fri rörlighet. Detta visar hur många oförutsedda effekter en sådan ändring får.

Varselregler skärps och görs till strejkförbud

Innan man startar en stridsåtgärd ska man i dag underrätta motparten och förlikningsmannen 7 dagar i förväg (varsel). Vid felaktigheter i varslet får facket i dag betala ett obetydligt belopp. Utredningens föreslår nu att varseltiden förlängs till 14 dagar och att medlingsinstitutet kan backa på med ytterligare 14 dagar. Dessutom får medlingsinstitutet rätten att själv bestämma om varsel har lämnats i rätt tid och i annat fall förbjuda stridsåtgärden utan möjlighet till överprövning.

Varselbestämmelsen förvandlas härigenom från en betydelselös formföreskrift till en tung materiell bestämmelse som kan medföra att en strejk kan skjutas upp med upp till en månad. Detta gynnar ensidigt arbetsgivaren eftersom det ger möjlighet att lägga om produktionen, genom övertidsarbete lägga upp lager eller andra åtgärder för att undgå strejkens verkningar.

Tvångsmedling

En medlare i en arbetskonflikt fungerar i dag ungefär som en person som skall försöka jämka ihop parterna vid en skilsmässa. Medlingen är frivillig och förutsätter att parterna litar på medlaren för att försöket ska lyckas.

Utredningen föreslår i stället tvångsmedling. Det är inte vad parterna vill som styr medlingen utan en statlig lönepolitik med fastställda normer. Låglönesatsningar, förbättring av förhållandena för utsatta grupper, avtalsförsäkringar och annat som inte direkt har med den statliga lönepolitiken att göra, kommer i praktiken vara omöjligt att få igenom i ett sådant system.

Utredningen föreslår dessutom en fast skiljenämnd. Medlaren ska kunna rekommendera parterna att hänskjuta avtalsfrågan till skiljenämnden. Om någon av parterna inte går med på det ligger hotet av en tvångslag väldigt nära, även om det självfallet inte sägs i utredningen. Norge och Danmark har ett liknade system. Det innebär där att medlarnas slutbud i regel genom lag tvingas på parterna.

Ansvaret flyttas alltså bort från parterna. I förlängningen kommer det leda till en statlig lönepolitik. Det medför också att kollektivavtalen får minskad legitimitet och därmed också minskar i betydelse. Det är allvarligt eftersom kollektivavtalen utgör fackets viktigaste medel att förbättra anställningsvillkoren.

Strejk för avtal med sällananställningsföretag förbjuds.

Stridsåtgärder för att få kollektivavtal med ensamföretagare eller där endast familjemedlemmar är anställda förbjuds. Vissa förbund, exempelvis Transport, har många arbetsgivare som ibland har anställda och ibland inte. Arbetstagare som jobbar på ett sådant företag får genom förändringen varken skydd av kollektivavtal eller avtalsförsäkringar vid olycka. Det är alltså en inskränkning av skyddet för dessa kategorier som föreslås.

Förslaget visar tydligt utredningens syfte att allmänt inskränka strejkrätten. Det är inte någon allmän lönebildningsmodell, om man inte med det menar just att allmänt försvaga facket. Vem kan väl på allvar hävda att lönebildningen i Sverige påverkas av om facket begär kollektivtal med denna typ av småföretagare?

Försämringarna är inte en anpassning till ett sårbarare samhälle.

Utredningen motiverar sina förslag med att facket genom samhällets ökade sårbarhet fått en alltför stark förhandlingsposition. Det är ett både felaktigt och partiskt synsätt. Arbetstagarnas position har istället p.g.a. ökad arbetslöshet och kapitalets internationalisering försämrats i hela den industrialiserade världen.

Staten och arbetsgivarna har alltid velat inskränka strejkrätten. Det har dolts bakom olika fiffiga motiv. Utredningens motiveringen är alltså bara ytterligare en ny fiffighet. Arbetsgivarna däremot har förstärkt sin position. Det har skett genom :

Allt detta tvingar fram lönesänkningar. I stort har emellertid vi i Sverige lyckats försvara vår lönenivå genom starka kollektivavtal och internationellt sett bra strejkbestämmelser. Detta har varit en nagel i ögat på SAF. De har nu blivit bönhörda genom den Öbergska antistrejkutredningen

Antistrejklagen måste stoppas

Antistrejkförslagen medför att strejkrätten i Sverige i praktiken blir beroende av statens eller domstolarnas välvilja. Det gäller även om endast delar blir lag t.ex. proportionalitetsprincipen. Fackets position undergrävs, och det är också den uttalade avsikten med förslaget.

Utredningens förslag kommer att remissbehandlas. Men förslagen är så allvarliga att vi redan nu måste börja arbetet emot dem.

Utredningen tillkom på LO:s initiativ . Det finns därför risk för att det centrala facket kan gå med på försämringar genom avtal, även utan lagstiftning. Detta då för att slippa andra dåliga delar i detta förslag.

Strejkrätten är arbetstagarnas enda verksamma vapen för att förbättra anställningsvillkoren. Det vill man nu vrida ur våra händer. Det ska vi inte låta dem göra.

Trots att lagförslagen är det allvarligaste försöket att genom lagstiftning tämja facket sedan 1928, har det bara blivit tyst. Tystnaden kring dessa arbetstagarfientliga förslag får inte fortsätta att råda. Skriv och protestera! Rikta era brev till Industriminister Björn Rosengren, Närings- och Handelsdepartementet 103 33 Stockholm med kännedomskopia till ditt förbund och LO eller TCO. Ta upp frågan i ditt förbund, skriv insändare, informera dina arbetskamrater eller gör annars vad Du kan. Det är nu vi kan påverka.

Arbetsorätten

Denna skrift heter ARBETS-O-RÄTTEN Informationsbrev . Tidigare har vi informerat genom skriftserien ARBETS-O-RÄTTEN. Den har behandlat aktuella hot mot arbetstagarnas rättigheter på arbetsplatsen t.ex. mot anställningsskyddet, arbetstiden och yttrandefriheten. När vi nu väljer nyhetsbrevets form beror det på att vi snabbt vill få ut information om utredningen så att fackligt aktiva kan börja jobba emot förslagen.

Nästa skrift 1999 blir arbetsorätten 8. Där går vi mer noggrant igenom vad denna utredningens förslag till antistrejklagstiftning kan medföra för arbetsrätten i Sverige.

Produktionen av denna skrift har möjliggjorts genom ett informellt tvärfackligt arbete av Elettan i Stockholm, SEKO Trafik ÖST, Försäkringsanställdas förbund avd 31, Grafiska fackföreningen i Stockholm och  Stockholmsavdelningen av Vårdförbundet SHSTF.

Författaren arbetar på LO TCO Rättsskydd AB sedan snart 20 år tillbaka. Det är LO-förbundens och numera även vissa TCO-förbunds juridiska byrå. Men åsikterna är mina egna och har inget annat samband med mitt arbete än att det är den byrå som driver flest processer på det arbetsrättsliga området i Sverige. Jag har därför stor erfarenhet av ämnet.

Denna skrift är gjord för att kopieras. Gör det! Behöver Du bättre original kan Du hämta det på SEKO Trafiks hemsida eller Kurt Junesjös http://www.kurt.nu/. Där kommer vi dessutom löpande informera om utvecklingen.