ARBETSORÄTTEN

Nyhetsbrev 2

 

Remissunderlag för fackföreningar

Till betänkandet Medling och lönebildning SOU 1998:141

 

Antistrejklagen

 

oberg.GIF (10591 bytes)

Kurt Junesjö

Bild Robert Nyberg

©Kurt Junesjö; Bild Robert Nyberg 1999

 

Gör din klubb eller avdelning till remissinstans

Utredningen Medling och lönebildning kom den 30 november 1998. Förslaget är nu ute på remiss, d.v.s. för att myndigheter och organisationer ska tala om vad de tycker om det. Remisstiden är kort - den går ut den 8 mars 1999.

Utredningen har funnits ute i flera månader nu. Trots att den utgör det allvarligaste hotet mot strejkrätten sedan 1928 är det alldeles tyst. Varför? När dagens regler kom 1928 protesterade fackföreningsrörelsen genom den största politiska strejken någonsin med över 300.000 deltagare.

Har arbetsgivarna rätt? Är strejken omodern? Hur kan man annars förklara att det är så tyst?

Nej strejken är minst av allt omodern. Företagens rätt till påtryckningar när facken genom avtal har fredsplikt - utan att det kallas stridåtgärder - har blivit allt större. Det är så olika metoder som - hot om utflyttning av företag, inhyrning av arbetskraft, offentlig upphandling av arbete, för att bara nämna några.

Visa att det inte är tyst. Gör din klubb eller avdelning till remissinstans. Spika ihop ett remissyttrande och ta upp det i styrelsen. Men det brådskar. Gör vi inget nu kommer vi att bli än svagare, just nu när styrkan behövs som bäst. Och det vi riskerar förlora nu kommer vi i så fall aldrig att få tillbaka. Det visar all erfarenhet.

Vad ligger bakom antistrejklagen?

Det officiella motivet bakom försämringarna i strejkrätten är att förbättra lönebildningen. Riktigt vad som menas med att "förbättra lönebildningen" är oklart, men sannolikt är det det allt överskuggande nollinflationsmålet som ska uppnås till varje pris. Försämringarna i strejkrätten är då något svårmotiverad eftersom målet redan är uppnått sedan 4 á 5 år tillbaka. Att det är ett skenmål förstår man än bättre när man läser att ett av utredningens förslag är att förbjuda stridsåtgärder mot enmansföretag. Vilken effekt har det på lönebildningen i Sverige? Ingen av de experter utredningen anlitat kan heller med undersökningar ur verkligheten visa att de övriga förslag utredningen lägger har någon som helst positiv effekt på inflationsmålet.

Samtidigt kan det självfallet inte förnekas att en stark facklig styrkeposition medför att arbetstagarna kan förhandla till sig en större del av produktionsresultatet. Det är ju just det som är vitsen med stridsåtgärden. För att uppnå ett fördelningspolitiskt mål som gjorde det omöjligt skulle staten antagligen behöva förbjuda strejken helt.

Men det stora problemet enligt många ekonomer i dag är att just motorn i ekonomins utveckling - arbetstagarnas konsumtion - håller på att pressas tillbaka genom att en allt större del av företagens avkastning går till vinster som inte reinvesteras i produktion, utan används för spekulation. Alla länder vill exportera sin produktion men ingen vill ändra inkomstfördelningen så att den kan konsumeras.

Man kan nog tyvärr konstatera att bakgrunden till angreppen på såväl strejkrätten som arbetsrätten i övrigt i dag inte har med så sofistikerade begrepp som lönebildning att göra. Förklaringen är avsevärt enklare.

Arbetstagarna är tillbakapressade genom ökad arbetslöshet och kapitalets starkare position genom de fria kapitalrörelserna över gränserna. Att gå till attack när fienden är svagast är en klassisk strategi.

Strejken är arbetstagarnas viktigaste och i princip enda vapen i intressestriden om makten över arbete och lönebildning. Arbetsgivarna har genom skicklighet och mycket pengar fått en allt starkare makt över opinionsbildningen. Det finns t.o.m. fackliga företrädare i hög ställning som tycker att produktionens sårbarhet genom datorisering och annan teknikutveckling ökat så mycket att strejkrätten är för stark. Här är sannolikt en del av förklaringen till tystnaden vid detta frontalangrepp på arbetstagarnas ställning?

Tyvärr har arbetstagarna - framförallt LO - bjudit upp till denna dödsdans kring strejkrätten genom de misslyckade samtalen om lönebildning. Även detta bidrar nog till den förlamning som finns idag.

Vart leder utredningens förslag?

Utredningens förslag kan indelas i två huvudområden

1 Förstärkning av statens makt med risk för en helt statlig lönepolitik. Det sker genom:

att en ny mäktig statlig myndighet inrättas; Medlingsinstitutet

att Medlingsinstitutet - alltså staten - genom expertorgan i förväg ska fastställa löneutveckling i omvärlden och möjlig lönehöjning i Sverige

att Medlingsinstitutet i förväg får kontrollera att parterna verkligen följer dessa riktlinjer genom att i kalla dem till sig (47§ Medbestämmandelagen; MBL)

att Medlingsinstitutet får rätt att tvångsmedla( 47 § MBL)

att Medlingsinstitutet får rätt att föreslå parterna skiljeförfarande genom en fast skiljenämnd (51 § MBL)

Hela systemet styr mot att riksdagen genom tvångslag upphöjer medlarens slutbud till lag om parterna, - läs facket - vägrar underkasta sig fast skiljenämnd när Medlingsinstitutet begär det. Staten har då fastställt löneutrymme, förhandlingsgång, och om förhandlingarna misslyckas, även löneresultatet. Riksdagen behöver i så fall enligt grundlagen ingen särskild tvångslag i förväg, utan kan stifta en varje gång.

2 Försämringar i fackets förhandlingsposition genom inskränkningar i strejkrätten. Det sker genom:

att Arbetsdomstolen vid förlängning av kollektivavtal får rätt att förbjuda en stridsåtgärd som den tycker är för omfattande med hänsyn till ändamålet,( proportionalitetsprincipen 41 c § MBL)

att fristen för varsel förlängs från 7 till 14 dagar, (45§ MBL)

att medlarna därutöver ges rätt att skjuta på varslad stridsåtgärd 14 dagar, (48 § MBL)

att varselfristen från att ha varit en formföreskrift förvandlas till en materiell bestämmelse. Det är en mycket kraftig försämring eftersom fel i varsel medför att stridsåtgärden blir förbjuden mot att det i dag endast ger ett lågt skadestånd, (41 § jämförd med 45 och 48 § MBL.)

att stridsåtgärder mot enmans- och familjeföretag förbjuds, (41 b § MBL)

Makten från parterna till staten (proportionalitetsprincipen)

Strejkrätten i Sverige är fri under avtalslöst tillstånd. Avsikten med en stridsåtgärd är att med minimal egen insats åsamka motparten maximal ekonomisk skada. Det kan låta rått men det är arbetstagarens enda verksamma vapen i intressekampen om löner och anställningsvillkor. Arbetsgivare som anser att strejken är för billig för facket har rätten att öka kostnaderna genom lockout.

Förslaget om proportionalitet är det allvarligaste förslaget. Den ger Arbetsdomstolen rätt att vid förlängning av kollektivavtal förbjuda en stridsåtgärd som den tycker är för omfattande med hänsyn till ändamålet. Principen medför att det är domstolen som ska besluta om fackliga mål. Det är en ytterligare förstärkning av den statliga styrningen över lönebildningen. Domstolen ska alltså bestämma om t.ex. Transportarbetareförbundets stridsåtgärd att stoppa importen genom att blockera färjetrafiken till och från Sverige är för stor när avståndet som skiljer parterna i löneförhandlingarna endast är 0,5 %. Hur kan man påstå att det skulle vara en juridisk uppgift?

Det är att lägga rent fackligt politiska uppgifter i formellt opartiska domstolars händer. I Sverige har vi hittills undvikit den typen av politisering av domstolsväsendet. I USA är det inte så. Domstolarnas inblandning i den fackliga verksamheten där är sannolikt ett av skälen till att fackföreningsrörelsen i USA är så svag i dag. Det är alltså bara domarnas godtycke som sätter gränserna för inskränkningar i strejkrätten. Det är en allvarlig begränsning inte bara av strejkrätten utan även av demokratin. Det är då inte längre riksdagen som bestämmer gränserna för den medborgerliga fri- och rättigheten strejk, utan statliga tjänstemän.

EG-rätten innehåller genom Romfördragets bestämmelser om fri rörlighet för varor och kapital och den fria konkurrensrätten starka antistrejkregler, som ännu inte utnyttjats av EG-domstolen. Komissionen har emellertid hotat med dessa regler, bl.a. i samband med den stora transportstrejken i Frankrike 1987. Genom att införa proportionalitetsprincipen som är stark inom EG-rätten även i Sverige, öppnar vi dörren på vid gavel för dessa potentiellt starka strejkförbudsregler.

Varselregler skärps och görs till strejkförbud

Varseltiden förlängs från 7 till 14 dagar och Medlingsinstitutet kan backa på med ytterligare 14 dagar. Medlingsinstitutet bestämmer om varsel har lämnats i rätt tid och kan i annat fall förbjuda stridsåtgärden utan möjlighet till överprövning.

Varselbestämmelsen förvandlas härigenom från en betydelselös formföreskrift till en tung materiell bestämmelse som kan medföra att en strejk kan skjutas upp med upp till en månad.

Och inte nog med det. Eftersom det råder fredsplikt när Medlingsinstitutet skjutit på en stridsåtgärd kan en sympatiåtgärd inte varslas. Även varslet i sig är nämligen i regel stridsåtgärd. Eftersom primäråtgärden inte är tillåten kan sympatiåtgärden varslas med 14 dagars varsel först när denna 14-dagarsperiod är slut. Medlingsinstitutet kan sedan skjuta på sympatiåtgärden ytterligare 14 dagar. Det är möjligt med en fördröjning av sympatiåtgärden med nästan en månad.

Tvångsmedling

En medlare i en arbetskonflikt fungerar i dag som en person som skall jämka ihop parterna vid en skilsmässa. Medlingen är frivillig och förutsätter att parterna litar på medlaren för att den ska lyckas. Utredningen föreslår i stället tvångsmedling. Det är inte parternas vilja som styr medlingen, utan en statlig lönepolitik. Låglönesatsningar, förbättring av förhållandena för utsatta grupper, avtalsförsäkringar och annat som inte direkt har med den statliga lönepolitiken att göra, kommer i praktiken att vara omöjligt att få igenom i ett sådant system.

Utredningen föreslår dessutom en fast skiljenämnd. Medlaren ska kunna rekommendera parterna att hänskjuta avtalsfrågan till skiljenämnden. Om någon av parterna inte går med på det ligger hotet av en tvångslag väldigt nära, även om det självfallet inte sägs i utredningen. Norge och Danmark har ett liknade system. Det innebär där att medlarnas slutbud i regel genom lag tvingas på parterna.

Ansvaret flyttas alltså bort från parterna. I förlängningen kommer det att leda till en statlig lönepolitik. Det medför också att kollektivavtalen får minskad legitimitet och därmed också minskar i betydelse. Det är allvarligt eftersom kollektivavtalen utgör fackets viktigaste medel att förbättra anställningsvillkoren.

Strejk för avtal med sällananställningsföretag förbjuds.

Stridsåtgärder för att få kollektivavtal med ensamföretagare eller där endast familjemedlemmar är anställda förbjuds. Vissa förbund, t.ex. Transport, har många arbetsgivare som endast har anställda ibland. Effekten blir att när arbetstagare då jobbar på ett sådant företag saknas skydd av kollektivavtal och avtalsförsäkringar vid olycka. Det är alltså skyddet för dessa som försvinner.

Antistrejklagen måste stoppas

Strejkrätten är arbetstagarnas enda verksamma vapen för att förbättra anställningsvillkoren. Det vill man nu vrida ur våra händer. Det ska vi inte låta dem göra

Arbetsorätten

Denna skrift heter ARBETS-O-RÄTTEN Remissunderlag. Tidigare har vi informerat genom skriftserien ARBETS-O-RÄTTEN. Den har behandlat aktuella hot mot arbetstagarnas rättigheter på arbetsplatsen t.ex. mot anställningsskyddet, arbetstiden och yttrandefriheten. När vi nu väljer nyhetsbrevets form beror det på att vi snabbt vill få ut information om utredningen så att fackligt aktiva kan börja jobba emot förslagen.

Nästa skrift blir arbetsorätten 8. Där planerar vi att mer noggrant gå igenom utredningens förslag till antistrejklagstiftning och vad det kan medföra för arbetsrätten i Sverige.

Produktionen av denna skrift har möjliggjorts genom ett informellt tvärfackligt arbete av Elettan i Stockholm, SEKO Trafik ÖST, Försäkringsanställdas förbund avd 31, Grafiska fackföreningen i Stockholm och Stockholmsavdelningen av Vårdförbundet SHSTF

Författaren arbetar på LO-TCO Rättsskydd AB sedan 20 år tillbaka. Det är LO-förbundens och numera även vissa TCO-förbunds juridiska byrå. Men åsikterna är mina egna och har inget annat samband med mitt arbete än att det är den byrå som driver flest processer på det arbetsrättsliga området i Sverige. Jag har därför stor erfarenhet av ämnet.

Arbetsorätten är gjord för att kopieras. Gör det!. Utredningen SOU 1998:141 kan beställas i en vanlig bokhandel, men den är dyr. Jag har därför skannat in utredningens lagtextförlag på hemsidan, Arbetsorätten; Kurt Junesjös hemsida http://www.kurt.nu/. Där kommer vi dessutom löpande informera om utvecklingen

Lästips

Arbetsorätten 7, Hotet mot Strejkrätten Beställning av denna broschyr kan ske hos SEKO trafik öst, genom att sätta in 15 kronor för ett exemplar + 5 kronor för varje ytterligare exemplar på postgiro 732042-7, beställning på talongen.

Boken Strejk En demokratisk rättighet för bättre arbetsförhållanden. Kan beställas hos LO-distribution tel 08/7962500, kostar 30 kr.