Förteckning över samtliga skrifter i serien Arbetsorätten

 

De här skrifterna tillkom genom ett unikt tvärfackligt arbete mellan lokala fack i Stockholm bl.a. SEKO trafik öst, grafiska fackföreningen, dåvarande SHSTF, alltså sjuksköterskorna i Stockholm, Elettan, SKTF, m.fl. Det fanns inga stadgor eller fasta regler, utan alla litade på varann och det funkade. Det var en blandning av propagandaarbete, praktiska saker som att fixa adresser till fackliga organisationer framförallt på lokal nivå, ekonomiskt stöd och mycket frivilligt bladnings-, distributions- och kuverteringarbete. Vi var inte så många som arbetade, alla oavlönat. Det var huvudsakligen jag som höll i pennan, men det var bara en liten del av arbetet. Vi analyserade läget gemensamt, lade upp propagandaplaner för demonstationer, annonser, möten och seminarier, som sedan också genomfördes med framgång. En duktig facklig kraft hos SEKO, Lars-Åke Lönn, var den som organiserade och gjorde att arbetet blev så långvarigt och framgångsrikt. Skrifterna spreds sedan gratis i upplagor på ett par tusen och utgör nog en dold påverkanskälla och en av anledningarna till varför det blev en så stark facklig mobilisering mot de antifackliga förslagen under 90-talet. Idén var nämligen att göra materialet så att det lätt skulle kunna kopieras. Allt var därför A4 och kopieringsvänligt.

De idéer vi framförde kom sedan upp i insändare, motioner, upprop från klubbar till regeringen mm. Registratorn hos Arbetsmarkandsdepatementet blev ofta drånkt i brev från massor av lokala klubbar, Lagstiftningsförsämringarna bidde en tumme. De största försämringarna i strejkrätten som var vårt främsta proagandamål, kom tyvärr genom att fackförbunden accepterade SAF:s antifackliga idéer och träffade egna avtal som inskränkte strejkrätten, värre än den lagstiftning som genomfördes. Facken centralt accepterade också SAF:s idéer om individen som bärare av fackliga rättigheter. När kommunal i dag förespråkar att en undersköterska med 16.000 i lön ska fixa sin lön genom lönesamtal med arbetsgivaren har SAF trots allt lyckats genomföra en stor del av sitt 70-talsprogram; Lönen är inte en förhandlingsfråga det är arbetsgivarens verktyg.

Men det ska vi ändra på! Läs detta material och lär hur man som med mycket små resurser genom medvetet fackligt arbete kan förflytta berg, eller åtminstone småkullar som dåliga socialdemokratiska och borgerliga regeringsförslag.

Titel Innehåll Pub.år
0.Spelregeler på arbetsgivarens villkor,
En granskning av  Löneförhandlingsutredningens rapport SOU 1991:13
Om man jämför med 1991 när den här första arbetsorätten skrevs har strejkrätten försämrats. Men det är trots allt marginellt. Den starka opinionsbildningen, varav denna tvärfackliga broschyr var en del, har gjort att de värsta angreppen har kunnat hejdas. De allvarligaste försämringarna har inte skett genom lagstiftning utan genom avtal som facken själva slutit, t.ex. industriförbunden i sitt med rätta utskämda industriavtal, kommunalförbunden i sitt huvudavtal, och offentligförbunden i övrigt i sitt HA. Att inskränka strejkrätten är alltså ingen ny idé. Redan 1991 lade förre förbundsordföranden Lars Erik Nicklasson på den socialdemokratiska regeringens uttryckliga uppdrag  fram ett förslag som om det genomförts kraftigt skulle ha begränsat strejkrätten. Den efterträdande borgerliga regeringen genomförde en del av förslagen, bl.a. obegränsade strejkskadestånd.  I historisk belysning är denna arbetsorätt, som var den första vi framställde, intressant. Texten är inskannad. Tabeller och grafisk redovisning   har jag inte orkat med att återställa . 1991
1. Den nya  arbetsorätten   När den borgeliga regeringen tillträdde 1991   gjorde den en rivstart för att försvaga arbetsrätten. Här är en genomgång av förslagen som många fortfarande är aktuella. 1992 
2. Otrygghet i anställningen 1992 års arbetsrättskommitté tillsattes av den borgerliga regeringen i december 1991. 1993 redovisades de första  förslagen (SOU 1993:32). Dessa förslag , innebar att  att den viktigaste lagen sedan semesterlagen tillkom på 30-talet, anställningsskyddslagen, helt skulle förlora sitt rättsliga innehåll. Efter en   intensiv facklig  kampanj mot de hotande förämringarna genomförde den borgeliga regeringen endast en mindre del av dessa som lag   De återställdes sedan av den socialdemokrtiska regeringen 1994.  Denna skrift innehåller en kritisk genomgång av 1993 års förslag. 1993
3. Den Stora Bluffen om Jobben och arbetsrätten; En granskning av småförtagarpropositionen 93/94:67 Att försämra arbetsrätten är ingen ny uppfinning av Miljöpartiet.  Denna proposition lades av den borgliga regeringen 1994, men då fanns ingen arbetslöshet att skylla på  så man hade andra fiffiga motiveringar 1994
4. Yttrandefrihet på arbetsplatsen  En arbetare på Värö bruk i Halland, Kjell-Erik Karlsson sades upp när han utnyttjade sin medborgerliga yttrande- och tryckfrihet på jobbet. Jag var ombud i Arbetsdomstolen. AD underkände uppsägningen, men bruket trotsade domstolen. Det var endast tack vare att arbetskamraterna strejkade olagligt som Kjell-Erik fick tillbaka jobbet. Och läser man domen så var Kjell Eriks yttrandefrihet inte alls självklar, trots att han endast utnyttjat rättigheter som borde vara självklara i ett demokratiskt samhälle.Det är bara ett i raden av fall där arbetsgivare velat tysta arbetare genom att säga upp dem för att de är påstått illojala.Skriften innehåller en kortfattad redogörelse för några av de mest uppmärksammade fallen av uppsägning p.g.a. illojalitet, en diskussion om hur Arbetsdomstolen dömer, och varför den tar så lite hänsyn till allmänna värden som yttrandefrihet, tryckfrihet och värdet av ett demokratiskt samhälle. Den sätter in ett antal faktiska fall av förtryck av yttrandefriheten på arbetsplatsen i ett rättsligt sammanhang. Den beskriver också betydelsen för yttrandefriheten av den nedrustning av arbetsrätten, som de senaste regeringarna genomfört oavsett om de varit borgerliga eller socialdemokratiska. Den är uppdaterad inför ett seminarim om yttrandefrihet med inbjudna riksdagspolitiker som Journalistförbundet anordnade under Almedsgveckan på Gotland 1998. 1994

ny upplaga 1998

5. Försvara Arbetsrätten   Skriften går på ett mycket kortfattat sätt igenom och bemöter de motiveringar som" reformivrarna" använder för att försöka riva ner det rättsskydd på arbetsplatsen som det tagit decennier för arbetstagarna att bygga upp. Den tar också upp frågor som jag tror är viktiga för de fackliga organisationernas framtid. Arbets-O-rätten 5 innehåller tre separata avsnitt. Ett om individuella rättigheter, ett om facket och kollektivavtalet och ett om  hotet mot arbetstidslagen.

Skriften är inte tänkt att sträckläsas. Läs innehållsregistret och välj ut   de avsnitt du är intresserad av. Varje avsnitt kan läsas fristående. Det medför vissa upprepningar som Du som läser hela skriften får stå ut med.

I skriften innehåller de flesta huvudrubrikerna påståenden som man ofta hör i debatten av nationalekonomer, företagsekonomer och andra vetenskapligt utbildade personer. Tyvärr är sådana påståenden inte sällan uttryck mer för en värdering som speglar personen politiska inställning än hans eller hennes på vetenskaplig forskning grundade mening. I skriften redovisas kortfattat en liten del av den vetenskapliga forskning som finns på området, och som inte stöder vare sig SAF:s eller arbetsmarknadsdepartementets påståenden om arbetsrätten som produktionshindrande eller föråldrad och i behov av "modernisering".

1996.
6. 13 timmars arbetsdag? En kritisk granskning av förslaget till ny arbetstidslag SOU 1996:145 Angreppen på arbetstagarens rättigheter duggar tätt. Knappt har regeringen försämrat anställningsskyddslagen, så att skyddet i princip kan demonteras på små företag, förrän man ger sig på arbetstiden. Det sker i en offentlig utredning, där socialdemokraterna är i majoritet. För säkerhets skull tillsätter man en tjänsteman på ett arbetsgivarförbund som sekreterare, alltså den som i praktiken skriver texten. Och det märks. Under sken av att göra arbetarens valfrihet större, flyttar man över beslutanderätten till arbetsgivaren och tar bort viktiga skyddsbestämmelser i lagen. Man ökar alltså arbetsgivarens fria arbetsledningsrätt; § 32-befogenheter.

Men det är inte det allvarligaste med utredningen. För utredningen angriper grundbulten i skyddet för svensk arbetstagares rättigheter, kollektivavtalet. Enligt SAF:s modell ska avtalen om arbetstagarens arbetstid i första hand träffas mellan arbetstagaren och den anställde, eller med lokala facket. Och eftersom arbetstidslagstiftningen är en typisk skyddslagstiftning och arbetsgivaren behåller och till och med utökar sina § 32-befogenheter enligt lagförslaget är det som upplagt för utpressning i den högre skolan

Skriften går på ett mycket kortfattat sätt igenom och bemöter de motiveringar som" reformivrarna" använder för att försöka riva ner det rättsskydd som det tagit decennier för arbetstagarna att bygga upp. Utredningens förslag har inte genomförts, utan ligger fortfarande för berdning i Näringsdepartementet. Skriften handlar alltså om ett fortfarande 1999 aktuellt hot.

1997
7. Försvara Strejkrätten! I SAF:s lönepolitiska dokument från kongresserna 1987 och 1990 är målet: "Lönesättningen ska ej vara en förhandlingsfråga, det är chefens verktyg". Enligt SAF ska de centrala kollektivavtalen endast lägga fast fredsplikten. Alla andra villkor ska utformas lokalt utan stridsrätt.

SAF kräver ändå att strejkrätten som "dödar" företagen i princip ska avskaffas. Industrifackförbunden har tillsammans med sina arbetsgivare skrivit ett förhandlingsavtal som bl. begränsar strejkrätten.  Från Europadomstolen för mänskliga rättigheter, EG-domstolen och EG-komissionen kommer signaler på begränsningar i strejkrätten.

Allt detta sker under sken av att facket genom samhällets ökade sårbarhet har ett för starkt vapen i strejkrätten. Balansen på arbetsmarknaden sägs ha rubbats, och lönebildningen störs genom fackens alltför stora makt.Allt detta när   arbetstagarnas makt och inflytande över arbetsförhållandena minskat under de sista 10 åren, framförallt genom EU och den stora liberaliseringen av kapitalrörelser. Och det gäller även strejkrätten, trots att reglerna inte har förändrats. Denna broschyr innehåller en genomgång av argementen mot strejkrätten och kollektivatalen så att vi  i dag kan försvara strejkrätten

1998
Nyhetsbrev 1.  Antistrejklagstiftning Granskning av Öbergska utredningen Utredningen Medling och lönebildning, en enmansutredning under Generaldirektör Svante Öberg lade sitt slutbetänkande SOU 1998:141 den 30 november 1998. Det är det allvarligaste hotet mot strejkrätten under den tid vi haft dagens regler d.v.s. sedan 1928. Denna borschyr informerar kortfattat om de allvarliga förämringarna.Vi planerar att under 1999 ge ut en fylligare besrkrivning av utredningen som Arbetsorätten 8. 1998
Nyhetsbrev 2.  Antistrejklagstiftning Remissunderlag till den   Öbergska utredningen Detta är ett kortfattat underlag som klubbar och avdelningar skall kunna använda när de skriver sina remissvar till regeringen. Remisstiden gick ut den 8 mars 1999, men det finns inget som hindrar att man fortsätter bombardera regeringen med vad man gillar förslagen. 1999
8. Strejkrätten dubbelt hotad    
     
10. Rea på arbetare Arbetsorätten som serie har funnits i nästan 15 år. Det är en tvärfacklig grupp av lokalavdelningar i Stockholm som tillsammans med Kurt Junesjö har tagit fram informativa broschyrer för att påverka arbetsrättens utveckling. Broschyrerna är lätta att kopiera. Att vi återigen tar upp broschyrserien beror på att kollektivavtalet idag är hotat genom det som händer i Vaxholm borgarnas och Sv Näringslivs utspel. Social dumpning och offentlig upphandling genom EG-rätten hotar strejkrätten. Skriften är på ca 30 sidor, ligger här i PDF-fil och sändas ut gratis till utvalda fack. Här är andra uppl efter AD:S beslut i Vaxholmsmålet och Sv Näringslivs utspel om strejkrätten. Det innebär nya kap 6 o 7. Du kan inte beställa den genom kurt.nu Länk till Pdf-fil här 2005
11. Strejkrätt till salu Svenskt Näringsliv (SN) vill ha ett nytt huvudavtal med en kraftig försvagning av strejkrätten och LO:s ledning tänker sig ett utbyte, men har ingen förhandlingsstyrka eftersom nästan alla LO-förbund är bundna av fredspliktavtal de närmaste tre åren.När LO:s ledning nu är positiv till förhandlingar sker det utan styrelsebeslut och – än viktigare – utan medlemsdiskussion 2007
12. Rea på strejkrätt

LO/PTK:s samtal har nu övergått i förhandlingar om ett nytt huvudavtal med Svenskt Näringsliv. Förhandlingsunderlaget på LO:s styrelse visar att förhandlingsreultatet är givet (förhandlingsunderlaget här Missiv, Huvudavtal struktur, Lavalproblematiken, Styrelsebeslut Klicka på resp ord för att läsa dokumentet).

Antingen spricker förhandlingarna om nytt huvudavtal eller så rear LO/PTK ut strejkrätten.

Arbetsorätt 12 distruberades med post omkring den 25 maj. Förhandlingarna fortsätter och du kan följa utvecklingen i Kurt Junesjös krönikor

2008