Domar och yttranden från EG-domstolen Jämställdhet

Detta är ett ganska godtyckligt urval av domar. Jag har endast lagt in sådana domar som har specialintresse, exempelvis för att de visar att svensk rätt inte överensstämmer med EG-rätten

Kort kommentar

Domstolens sammanfattning .  
Mål nr C-77/02 Jag är i många fall kritisk till hur EG-domstolen dömer, men när det gäller att konsekvent tillämpa ett jämställdhetsperspektiv i dömandet, ligger den svenska Arbetsdomstolen ljusår efter. Det visar den här alldeles färska domen där man konstaterar att det förhållandet att deltidsarbetande inte kan få del av de förmånliga reglerna om deltidspension (som väl vi skulle kalla det) är diskriminerande eftersom 90 % av de deltidsarbetande i Portugal är just kvinnor och därför inte kan få delpension eftresom de redan deltidsarbetar.

Mål nr C-77/02 Vill du läsa domen , gå till min länksida,Ställ dig på EG-domstolen Rättsfall i fulltext under rubriken internationella domstolar och tryck på enter för att komma till EG-domstolens hemsida. Skriv sedan bara C-77/02 (just så här kopiera gärna, Markera texten och tryck Ctrl c för att kopiera och sedan Ctrl v för att klistra in) så får du domarna i fulltext. Jag lägger inte in domarna längre här eftersom det blir bättre kvalité på EG-domstolens egen hemsida och de dessutom kräver stort minnesutrymme.

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen)
den 11 september 2003
Socialpolitik - Likabehandling av kvinnor och män - System för deltidsarbete på grund av ålder - Direktiv 76/207/EEG - Indirekt diskriminering - Sakliga skäl
I mål C-77/02,
angående en begäran enligt artikel 234 EG, från Verwaltungsgericht Sigmaringen (Tyskland), att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande i det vid den nationella domstolen anhängiga målet mellan
Erika Steinicke
och
Bundesanstalt für Arbeit,
angående tolkningen av artikel 141 EG samt rådets direktiv 75/117/EEG av den 10 februari 1975 om tillnärmningen av medlemsstaternas lagar om tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män (EGT L 45, s. 19; svensk specialutgåva, område 13, volym 4, s. 78), rådets direktiv 76/207/EEG av den 9 februari 1976 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor (EGT L 39, s. 40; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 191) och rådets direktiv 97/81/EG av den 15 december 1997 om ramavtalet

Mål nr C-109/00 Gravida kvinnor har en utsatt ställning i arbetslivet. Redan 1939 infördes därför ett förbud i Sverige att säga upp p.g.a.. Graviditet. Men som tidsbegränsat anställd behöver ju arbetsgivaren inte säga upp den gravida kvinnan, det räcker att låta den tidsbegränsade anställningen upphöra. Eftersom nästan 50 % av LO: s unga kvinnor har tidsbegränsad anställning medför det i praktiken att man i Sverige faktiskt lagligen kan skilja sådana gravida kvinnor från sin anställning.  

Men sommaren och hösten 2001 kom två domar i EG-domstolen som faktiskt förbättrar dessa kvinnors ställning. Maria Luisa fick i juni 1998 arbete som hemvårdsbiträde i en spansk kommun. I Spanien är kommunerna lika duktiga som i Sverige på att ge kvinnor i vården tidsbegränsade anställningar och Luisa fick upprepade sådana till i juni 1999. Då upphörde anställningen. Det var nog ingen slump att det sammanföll med att Maria Luisa var gravid och födde sitt barn den 16 september 1999. Det finns en särskild lagstiftning, ett EG-direktiv, som förbjuder en arbetsgivare att säga upp en kvinna p.g.a.. graviditet. Den spanska domstolen frågade EG-domstolen om detta uppsägningsförbud innebar att arbetsgivaren var tvingad att förnya avtalet om visstidsanställning. Det ansåg inte EG-domstolen. Men sade EG-domstolen, det förhållandet att ett avtal om visstidsanställning inte förnyades, kunde vara en vägran att anställa Maria Luisa på grund av hennes graviditet. Även det var förbjudet. EG-domstolen överlät till den spanska domstolen att pröva denna fråga.

Mål nr C-109/00 Vill du läsa domen , så kan du använda denna länk för att komma till EG-domstolens hemsida. Skriv sedan bara C-109/00 (just så här kopiera gärna) så får du domarna i fulltext.. Jag lägger inte in domarna längre här eftersom det blir bättre kvalité på EG-domstolens egen hemsida och de dessutom kräver stort minnesutrymme.

Mål C-438/99 Här är den andra domen som skyddar gravida kvinnors anställning.

Marianne som sökte anställning hos Tele Danmark i juni 1995. Anställningen påbörjades i juli 1995 och skulle vara i sex månader. De första två månaderna var utbildning. I augusti 1995 berättade Marianne för sin arbetsgivare att hon väntade barn och att förlossningen var beräknad till början av november. Arbetsgivaren sade upp henne eftersom hon inte vid anställningsintervjun hade upplyst arbetsgivaren om sin graviditet.

Enligt det danska kollektivavtalet skulle Marianne ha haft rätt till föräldraledighet från den 11 september 1995. EG-domstolen konstaterar att det särskilda direktivet om skydd för gravida arbetstagare gäller när arbetstagaren har anställts för begränsad tid även om hon underlåtit att upplysa sin arbetsgivare om sin graviditet trots att hon visste att hon var gravid när hon anställningsavtalet ingicks och att hon på grund av graviditeten inte skulle komma att kunna arbeta under stor del av anställningstiden.

Nästa ställningstagande av domstolen är högst intressant. Man säger så här.

Den omständigheten att arbetstagaren har anställts av ett mycket stort företag, som ofta använder sig av tillfällig anställd personal, har inte någon betydelse för tolkningen av Artikel 5.1 i direktiv 76/207/EEG och Artikel 10 i direktiv 92/85/EEG.

 

Mål C-438/99 Vill du läsa domen , så kan du använda denna länk för att komma till EG-domstolens hemsida. Skriv sedan bara in målnumret så får du domarna i fulltext. Jag lägger inte in domarna längre här eftersom det blir bättre kvalité på EG-domstolens egen hemsida och de dessutom kräver stort minnesutrymme.

 

Mål C-207/98,

I Tyskland finns en lagstiftning som förbjuder arbetsgivaren att använda gravida kvinnor i vissa typer av arbete.

En arbetsgivare vägrade en kvinna fast anställning med anledning av att hon var gravid och således inte redan från början kunde utföra de uppgifter som tjänsten omfattade. Domstolen slog fast att detta var oförenligt med likabehandlingsdirektivet.

Domen kan få direkt verkan in på svensk rätt. I AD 1983 nr 9 skulle  AD  avgöra om en värnpliktig hade företrädesrätt när han  p.g.a.. värnplikten  inte kunde tillträda anställningen omedelbart.. Svaret blev nej. Jmf även  AD 1984 nr 66.  AD ansåg att arbetstagaren också skulle kunna  faktiskt tillträda anställningen för att få företrädesrätt. I litteraturen har det tolkats som att en kvinna som är barnledig under längre tid inte kan ställa krav på anställning.  Sannolikt måste denna domstolens praxis nu revideras. Frågan är om inte samma gäller förhållandena i det ursprungliga målet AD 1983 nr 9 eftersom det i Sverige endast är män som är tvingade att genomgå värnplikt.

Mål C-207/98,

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen)

den 3 februari 2000 (1)

Likabehandling av kvinnor och män Tillgång till anställning Vägran att anställa en gravid kvinna

I mål C-207/98,

angående en begäran enligt artikel 177 i EG-fördraget (nu artikel 234 EG), från Landesarbeitsgericht Mecklenburg-Vorpommern (Tyskland), att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande i det vid den nationella domstolen anhängiga målet mellan

Silke-Karin Mahlburg

och

Land Mecklenburg-Vorpommern,

angående tolkningen av artikel 2.1 i rådets direktiv 76/207/EEG av den 9 februari 1976 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor

C-50/96 och C-234/96 och C-235/96

Domar från EU-domstolen ger  deltidsanställda kvinnor bättre pensionsvillkor?

 I Sverige innehåller många avtal bestämmelser som kräver att man har en viss minsta arbetstid för att kvalificera sig för pension eller överhuvudtaget komma in under avtalet. Enligt Artikel 119 i EG-fördraget Lika lön för kvinnliga och manliga arbetstagare får en bestämmelse vare sig direkt eller indirekt diskriminera någon av det andra könet. Enligt ett tyskt pensionsavtal uteslöts anställda som inte hade minst 18 timmar per vecka i arbetstid från pensionssystemet.

 Så här säger domstolen. Att deltidsanställda arbetstagare utesluts från ett sådant tjänstepensionssystem som det som är i fråga i målet vid den nationella domstolen utgör diskriminering som är förbjuden enligt artikel 119 i fördraget, när denna åtgärd procentuellt sett drabbar ett väsentligt högre antal kvinnliga än manliga arbetstagare och åtgärden i fråga inte grundas på sakliga skäl som helt saknar samband med diskriminering på grund av kön.

Det har kommit ytterligare några domar av samma slag. Principen är inte ny, men i dessa domar tydliggörs den ytterligare. Principen gäller retroaktivt från det Sverige anslöt sig till EG. Du har domarna i fulltext här.

C-50/96 och C-234/96