Mänskliga rättigheter i svenska domstolar

Fri och rättigheter är inte något som behandlas särskilt ofta i Svenska domstolar. Här ligger sådant som jag stöter på under min vandring i juridiken, men eftersom det inte är mitt specialområde, så är det ganska slumpmässigt vad som hamnar här. När det gäller arbetsrättsliga avgörande så finns de i arbetsdomstolen s domar, som du fär söka under fliken svensk arbetsrätt ovan

 

{Spalt}

Kommentar

 

Dom

Marknadsdomstolen har i en föga uppmärksammad dom satt hela den svenska grundlagen ur spel, och satt sig i lagstiftarens ställe. Man har missförstått EG-rättens proportionalitetsbedömning, som i sig är odemokratisk, och utvidgat den till att ge domstolen en allmän rätt att bedöma lämpligheten av en viss lagstiftning. Det är en hemsnickrad form av proportionalitetsbedömning som sannolikt vilar på Professor Ulf Bernitz något expansiva idéer i detta hänsende . Och då kommer de reaktionära damerna och herrarna i domstolen verkligen till sin rätt. För alkoholreglering är ju i sig något fult. Skämt åsido. Målet har tidigare varit upp i EG-domstolen. Den proportionalitesbedöming EG-domstolen gav marknadsdomstolen möjlighet att göra var om förbudet mot svensk alkoholreklam var proportionell mot den påverka den fria rörligheten av varor över gränserna. Vad MD gör är att man i stället bedömer om alkohoreklamförbudet har en så stor effekt för folkhälsan att det är befogat ur allmän synpunkt. Och då konsterar man att det är ganska ineffektivt, inte ökar alkoholkonsumtionen i nämvärd grad, att andra effektivare metoder exempelvis priset är möjiga att använda och att förbudet därför inte är proportionellt med hänsyn till den begränsning det medför, alltså en helt politisk bedömning. Den bedömning man gör innebär att om Riksdgen bestämmer sig för att öka priset på alkhol så att alkoholreklamen får ökad vikt, skulle enligt detta resonemang reklamens ökade vikt som påverkansmedel, medföra att en ny ny prövning gav motsatt resutaltat, alltså en flaxande lagstiftning beroende på omständigheterna eftersom reklamen blir proportionellt effektivare eller mindre effektiv i förhållande till andra påverkansmedel. Det om något visar väl hur snurrigt domstolen tänker. Detta är det första exemplet i Sverige där en domstol låter en renodlat politisk bedömning formad av något man kallar EG-rätt, styra dömande och därvid upphäver svensk lagstiftning. Att man inte ens nämner regeln i Regeringsformen 11 kap 14 § att en av riksdagen stiftad lag får föklaras inte gälla endast om den uppenbart strider mot en överordnad norm är sympotoamtiskt. Avskaffa marknadsdomstolen. Vanliga högre domstolar brukar oftast ha en större stringens i sitt dömande, även om politiska värderingar där också kan spela stor roll.

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:5
2003-02-05 Dnr B 1/02
ÖVERKLAGAT Stockholms tingsrätts, avd. 4, dom 2002-03-04 i mål
AVGÖRANDE T 8-1111-97, se bilaga (ej bilagd här)
KLAGANDE Konsumentombudsmannen (KO),
118 87 STOCKHOLM
MOTPART Gourmet International Products Aktiebolag,
556221-9443, Stadsgården 10, plan 8,
116 45 STOCKHOLM
Ombud: advokaten Ulf Djurberg,
Setterwalls Advokatbyrå, Arsenalsgatan 6,
111 47 STOCKHOLM
SAKEN marknadsföring av alkoholhaltiga drycker

 

EG-domstolens dom i samma ämne, Länk till domstolens hemsida, Skriv Gourmet på parter så får Du upp både generaladvokatens yttrande och EG-domstolens dom

HD har dömt 8 ungdomar till fängelsetraff. Det finns likheter mellan de domar som fällde i Ådalskravallerna och Göteborgskravallerna. Staten använder i båda fallen samma gummiparagraf, upplopp, för att döma på svaga grunder. Det är en klassdomstol som dömer, 1931 emot arbetarklassen och 2002 mot ungdomar som protesterar mot ett orättvist system. I båda fallen är det politiska domar som döljs under en juridisk täckmantel.

Det är allvarligt. Vad som händer är att rättssamhället under trycket av den rättsosäkra stämning som USA och dess paranoida president Bush håller på att etablera, undergräver det demokratiska skydd som vi ser som självklart i Sverige.

 


 

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Mål nr B 1055-02

meddelad i Stockholm den   6 november, 2002  

  Yttrandefrihet i HD

Datainspektionen (DI) har förföljt personer som har publicerat personuppgifter på Webben. Det har påståtts strida mot personuppgiftslagen (PUL). I PUL finns ett undantag för uppgifter som har ett journalistiskt ändamål. HD slår i en dom som kom i juni att det är journalistiskt ändamål så snart man har ett opinionsbildande syfte, inte som DI sagt att det måste ha anknytning till en tidnings redaktionella verksamhet.Dessutom får man man inte enligt PUL göra någon bedömning av om uppgiften är kränkande eller ej. Det har DI gjort och således blivit något slags högsta censurmyndighet för hemsidor i Sverige. Ett underbart bakslag för DI och en stor framgång för den svenska yttrandefriheten. Heja Sverige som inte faller undan för EG-byråkratns förtryckande av yttrandefriheten. Du har domen i fulltext Här

 
Högsta Domstolen dom i mål B 293-00

meddelad i Stockholm den 12  juni 2001

KLAGANDE

Knut BÖRJE Henry Ramsbro, 3800812-3933, Tranebergsvägen 112,
167 44 BROMMA

Offentlig försvarare och ombud: Advokaten Percy Bratt, Narvavägen 32
115 22 STOCKHOLM


MOTPART

Riksåklagaren


SAKEN

Brott mot personuppgiftslagen


 

 

DKonkurrensverkets beslut Dnr:161/1999 Avgörande:1999-06-28

Det här är ju ingen dom utan ett beslut från en myndighet. Men det är just det som är problemt för genom ett sådant beslut kan KKV inskränka en demokratisk fri och rättighet utan lagligt stöd och utan möjlighet för den som får sina rättigheter inskränkta att klaga i domstol över det. Transportarbetareförbundet som var den som skulle få sitt kollektivavtal upphävt trots att avtal enligt regiringsformen inte får upphävas av domstol ens, utan stöd i lag och enligt artikel 6 i europakonventionen som är svensk lag har den som får sina rättigheter inskränkta alltid rätt till domstolsprövning. Här gick det vägen men i beslutet nedan gick det på kaputten.

Dnr:161/1999 Avgörande:1999-06-28Konkurrensbegränsande beslut av företagssammanslutning; stuveribranschen

I de svenska hamnarna råder en ordning som innebär att det i varje hamn - med vissa undantag - endast finns ett företag som bedriver stuveriverksamhet (det s.k. stuverimonopolet). Kollektivavtal mellan Hamn- och Stuveriförbundet (Stuveriförbundet) och Svenska Transportarbetareförbundet inleds med en uppräkning av vilka företag som omfattas av kollektivavtalet. Konkurrensverket prövade om Stuveriförbundets beslut att ingå kollektivavtal med aktuell uppräkning stred mot konkurrenslagen. Det kunde inte anses att en uppräkning av de företag som omfattas av kollektivavtalet naturligen och uppenbarligen innebar att konkurrensen begränsades. Det kunde heller inte uteslutas att ordningen på marknaden kunde bero på andra omständigheter än uppräkningen varför beslutet inte kunde anses få till effekt att konkurrensen på marknaden begränsades. Konkurrensverket vidtog därför inga åtgärder i ärendet.

LAGRUM:

2, 3 och 6 §§ konkurrenslagen (SFS_1993:20)

1999-02-19 Konkurrensverkets beslut Dnr:555/1996 Det här är ju ingen dom utan ett beslut från en myndighet. Men det är just det som är problemt för genom detta beslut inskränker KKV en demokratisk fri och rättighet utan lagligt stöd och utan möjlighet för den som får sina rättigheter inskränkta att klaga i domstol över det. Transportarbetareförbundet som fick sitt kollektivavtal upphävt. Avtal får inte upphävas av domstol ens utan stöd i lag och enligt artikel 6 i europakonventionen som är svensk lag har den som får sina rättigheter inskränkta alltid rätt till domstolsprövning. Transport har fört frågan vidare till Europadomstolen, men den har ännu inte medgivit prövning. Klagan til Europadomstolen finns här 1999-02-19 Konkurrensverkets beslut Dnr:555/1996 Konkurrensbegränsande villkor - tidningsdistribution SAMMANF: I ett kollektivavtal mellan Svenska Tidningsutgivareföreningen (Tidningsutgivarna) och Svenska Transportarbetareförbundet stadgas att gång- cykel-, eller bildistributörers arbetsuppgifter inte får bedrivas på entreprenad. Konkurrensverket prövade om Tidningsutgivarnas och de berörda medlemsföretagens beslut att inta entreprenadförbudet i kollektivavtalet stred mot konkurrenslagen. Förbudet begränsade friheten för de största tidningsdistributionsföretagen att bestämma hur distributionsverksamheten skall bedrivas. Förbudet försvårade också för distributionsföretag att etablera sig på marknaden. Enligt verket stred därför beslutet mot lagens förbud mot konkurrensbegränsande samarbete. Verket ålade Tidningsutgivarna och medlemsföretagen att inte vidare tillämpa beslutet ifråga.