ARBETSDOMSTOLENAD 2002 nr 136 Enligt kollektivavtalet Kyrkans AB 2000 utgår tillägg för obekväm arbetstid för den som utfört arbete på sådan tid. En präst inom Svenska kyrkan med en veckoarbetstid om 40 timmar har ålagts av sin arbetsgivare att arbeta lördag t.o.m. onsdag och att ha sina arbetsfria dagar förlagda till torsdag och fredag. Arbetsgivaren har gjort gällande att arbetstagaren endast har rätt att få ob-tillägg för det arbete som utförts enligt den fastställda predikoturen. Arbets­tagaren har av domstolen ansetts berättigad till tillägg för obekväm arbetstid även för förberedelsetid och skrivtid som han nedlagt under obekväm arbets­tid. Vidare har en överenskommelse som träffats mellan de centrala parterna inte ansetts medföra att arbetstagaren inte skulle vara berättigad till ob-tillägg för det arbete som han utfört

Innehållsförteckning

Denna innehållsförteckning är ingen del av orginaldomen utan har lagts till för att det skall vara lättare att manövrera i domen på Webben. Av samma anledning har rubrikerna formaterats Texten har html-kodats så att den skall tar mindre utrymme. I de fall namne är känsliga har de ersatts. I övrigt är det en fulltextdom med orginaltext.

 

Innehållsförteckning. 1

Sammanfattning. 1

SAKEN Tolkning av kollektivavtal 3

Bakgrund. 3

§ 11 Arbetstid. 3

§ 22  Obekväm arbetstid. 3

Yrkanden m.m. 4

Förbundet har yrkat att församlingen skall förpliktas att till 4

Arbetsgivarparterna. 5

Grunder för talan. 7

Akademikerförbundet 7

Grunder för talan. 10

Domskäl 10

Utredningen i målet 10

Ger § 22 i kollektivavtalet Mats A rätt till ersättning för obekväm arbetstid?. 11

Betydelsen av underhandsöverenskommelsen. 13

Sammanfattning och rättegångskostnader 15

Domslut 15

Sammanfattning

Enligt kollektivavtalet Kyrkans AB 2000 utgår tillägg för obekväm arbetstid för den som utfört arbete på sådan tid. En präst inom Svenska kyrkan med en veckoarbetstid om 40 timmar har ålagts av sin arbetsgivare att arbeta lördag t.o.m. onsdag och att ha sina arbetsfria dagar förlagda till torsdag och fredag. Arbetsgivaren har gjort gällande att arbetstagaren endast har rätt att få ob-tillägg för det arbete som utförts enligt den fastställda predikoturen. Arbets­tagaren har av domstolen ansetts berättigad till tillägg för obekväm arbetstid även för förberedelsetid och skrivtid som han nedlagt under obekväm arbets­tid. Vidare har en överenskommelse som träffats mellan de centrala parterna inte ansetts medföra att arbetstagaren inte skulle vara berättigad till ob-tillägg för det arbete som han utfört. 


ARBETSDOMSTOLEN                    DOM                Dom nr 136/02                      2002-12-18    Mål nr A 21/01                                                                Stockholm

KÄRANDE och GENSVARANDE 1. Svenska kyrkans Församlingsförbund, S:t Eriksgatan 63, 112 34 STOCKHOLM 2. Danderyds församling, Box 2021, 182 02 DANDERYD  Ombud för 1-2: arbetsrättschefen Gunnar Bergström, Landstingsförbundet, 118 82 STOCKHOLM

SVARANDE och GENKÄRANDE Kyrkans Akademikerförbund, Box 19609, 104 32 STOCKHOLM  Ombud: jur. kand. Robert Svec, adress som ovan

SAKEN Tolkning av kollektivavtal  

______________________

Bakgrund

Mellan parterna gäller kollektivavtal, Kyrkans Allmänna bestämmelser, AB 2000. Kollektivavtalet innehåller bl.a. följande bestämmelser.

§ 11 Arbetstid

Förläggning av arbetstid Mom. Förläggning av ordinarie arbetstid bör vid behov anges i arbetstidsschema eller liknande, som överenskoms med företrädare för arbetstagarorganisationen.

Anmärkning Vid oenighet om arbetstidsschema kan frågan tas upp till lokal förhandling. Begäran om sådan förhandling ska ha inkommit till arbetsgivaren inom 10 dagar. Om så inte sker eller den lokala förhandlingen inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren förläggningen av arbetstiden med iakttagande av bestämmelserna i denna paragraf.

§ 22  Obekväm arbetstid

Mom. 1 Arbetstagare, som arbetar enligt fastställt schema eller därmed jämförlig handling och som fullgjort sådant effektivt arbete på obekväm tid, som inte är över­tidsarbete, får tillägg för obekväm arbetstid.

Dock ska arbetstagare, som har ordinarie arbetstid förlagd till vardag såväl som sön- och/eller helgdag, få tillägg för arbete på obekväm arbetstid även när arbetet är fyllnads- eller övertidsarbete.

Anmärkning                                         Tillägget utges inte vid övertidsarbete under jour och beredskap.

Mats A, som är medlem i Kyrkans Akademikerförbund (akademiker­förbundet), är sedan år 1970 anställd som komminister i Danderyds försam­ling (församlingen). År 1996 ändrade arbetsgivaren Mats As arbets­tider. Förändringen innebar att han i fortsättningen skulle arbeta lördag t.o.m. onsdag och ha sina arbetsfria dagar förlagda till torsdag och fredag. Mats A arbetade på detta sätt fram till och med december 2001.

Prästerna i Svenska kyrkan omfattades tidigare av kollektivavtalet allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA). Enligt ALFA hade prästerna oreglerad arbetstid och ingen rätt till bl.a. övertidsersättning och ersättning för obekväm arbetstid. När relationerna mellan staten och Svenska kyrkan för­ändrades den 1 januari 2000 lämnade prästerna det statligt reglerade avtals­området. I stället övergick anställningarna till det registrerade trossamfundet Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar. I samband härmed prolon­gerade Svenska kyrkans Församlingsförbund (församlingsförbundet) och akademikerförbundet kollektivavtalet ”Överenskommelse om lön och all­männa anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal”, (ÖLA 98) med bilaga Allmänna bestämmelser 98 (AB 98) och övriga till­höriga bilagor. Härigenom kom även prästerna att omfattas av bestämmel­serna i AB 98 innefattande bl.a. rätt till kompensation för övertidsarbete och tillägg för obekväm arbetstid.

Den 23 maj 2000 kom de centrala parterna preliminärt överens om nytt kollektivavtal, Kyrkans Allmänna bestämmelser, AB 2000, som skulle gälla retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 2000. Det slutliga avtalet undertecknades hösten 2000. I samband med avtalsförhandlingarna ingick församlingsför­bundet och akademikerförbundet den 22 maj 2000 en underhandsöverens­kommelse om att vissa tvister avseende prästers löne- och anställningsvillkor skulle avskrivas.

Enligt akademikerförbundet har Mats A fr.o.m. den 1 januari 2000 rätt till ersättning för obekväm arbetstid för allt det arbete han utfört på obe­kväm arbetstid enligt § 22 i det gällande kollektivavtalet. Tvisteförhandlingar har ägt rum mellan parterna utan att de har kunnat enas. Med anledning härav har parterna väckt talan i Arbetsdomstolen.

Yrkanden m.m.

Församlingsförbundet och församlingen (arbets­givarparterna) har yrkat  i första hand att Arbetsdomstolen skall fastställa att komminister Mats A inte är berättigad till tillägg för obekväm arbetstid, utanför den tid som fastställts i predikoturen och som är förlagd till ob-berättigad tid enligt gällande kollektivavtal, fr.o.m. den 1 januari 2000 fram till dagen för arbetsgivarens schemaläggning den 19 december 2001 och  i andra hand att Arbetsdomstolen skall fast­ställa att Mats A inte är berättigad till tillägg för obekväm arbetstid, utanför den tid som fastställts i predikoturen och som är förlagd till ob-berättigad tid enligt gällande kollektivavtal, under tiden den 1 januari 2000 t.o.m. den 22 maj 2000 i enlighet med den underhandsöverenskommelse som ingåtts mellan parterna.

Förbundet har bestritt yrkandena.

Förbundet har yrkat att församlingen skall förpliktas att till

1.   Mats A utge ekonomiskt skadestånd avseende icke utbetald OB-ersättning under tiden januari 2000  t.o.m. december 2001 med 20 368 kr jämte ränta enligt 6 § ränte­lagen på  1 438 kr från den 25 februari 2000, 949 kr från den 25 mars 2000, 949 kr från den 25 april 2000, 1 438 kr från den 25 maj 2000,                 949 kr från den 25 juni 2000, 1 077 kr från den 25 juli 2000, 462 kr från den 25 september 2000, 227 kr från den 25 oktober 2000, 696 kr från den 25 november 2000, 462 kr från den 25 december 2000, 1 601 kr från den 25 januari 2001, 606 kr från den 25 februari 2001,  462 kr från den 25 mars 2001,  949 kr från den 25 april 2001, 986 kr från den 25 maj 2001, 462 kr från den 25 juni 2001, 1 565 kr från den 25 juli 2001, 518 kr från den 25 september 2001, 1 025 kr från den 25 oktober 2001,  518 kr från den 25 november 2001,  12 kr från den 25 december 2001, samt på 3 017 kr från den 25 januari 2002, allt tills betalning sker,

2.   Mats A utge ränta enligt 6 § räntelagen på beloppet 1 000 kr från vart och ett av ovanstående datum till den 25 januari 2002,

3.   Mats A utge allmänt skadestånd med 35 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av genstämning, den 29 mars 2001, tills betalning sker samt till

4.   akademikerförbundet utge allmänt skadestånd med 35 000 kr, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av genstämning, den 29 mars 2001, tills betalning sker.

Akademikerförbundet har yrkat förbehåll för rätten att senare för Mats As räk­ning väcka talan om ekonomisk skada för tiden efter huvud­förhandlingen i målet.

Arbetsgivarparterna har bestritt käromålet men vitsordat den yrkade ob-er­sättningen såsom korrekt beräknad samt ränteyrkandena såsom skäliga i sig.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

Till utveckling av talan har parterna anfört i huvudsak följande.

Arbetsgivarparterna

Komministern Mats A vigdes till präst i Stockholms stift år 1970 och anställdes samma år i Danderyds församling. Sedan år 1978 är Mats A placerad i Enebybergs distrikt.

När prästerna tillhörde det statliga avtalsområdet reglerades arbetstids­frågorna i fjärde kapitlet i ALFA. Enligt § 28 i detta avtal hade prästerna oreglerad arbetstid och de hade vidare enligt avtalet ingen rätt till övertids­ersättning eller ersättning för obekväm arbetstid.

När ALFA upphörde och det nya trossamfundet Svenska kyrkan bildades kom församlingsförbundet och akademikerförbundet den 21 december 1999 överens om att prolongera det kommunala avtalet ÖLA 98.

När avtalsförhandlingarna mellan parterna så småningom var avslutade teck­nades kollektivavtalet Kyrkans AB 2000, som skulle gälla retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 2000. Mats A omfattas således sedan den 1 januari 2000 av bestämmelserna om arbetstid och ersättning för obekväm arbetstid i Kyrkans AB 2000.

Bestämmelserna om arbetstid finns i Kyrkans AB 2000 i § 11. Av särskilt intresse i målet är moment 7 i bestämmelsen som handlar om förläggning av arbetstid. Där anges att förläggning av ordinarie arbetstid vid behov bör anges i arbetstidsschema eller liknande, som överenskoms med företrädare för arbetstagarorganisationen. Vidare framgår av anmärkningen till bestäm­melsen att om det uppstår oenighet om arbetstidschema kan frågan tas upp till lokal förhandling, att en begäran om sådan förhandling skall ha inkommit till arbetsgivaren inom 10 dagar och att om så inte sker eller den lokala för­handlingen inte leder till enighet, fastställer arbetsgivaren förläggningen av arbetstiden med iakttagande av bestämmelserna i paragrafen. 

I § 22 i avtalet finns regler om obekväm arbetstid. Av moment 1, första stycket, i bestämmelsen följer att en arbetstagare, som arbetar enligt fastställt schema eller därmed jämförlig handling och som fullgjort sådant effektivt arbete på obekväm arbetstid, som inte är övertidsarbete, får tillägg för obekväm arbetstid. Enligt andra stycket skall dock arbetstagare som har ordinarie arbetstid förlagd till vardag såväl som sön- och/eller helgdag, få tillägg för arbete på obekväm arbetstid även när arbetet är fyllnads- eller övertidsarbete.

Arbetsgivarparterna gör gällande att tre grundförutsättningar skall vara upp­fyllda för att arbetstagaren skall ha rätt till ersättning för obekväm arbetstid enligt bestämmelsen. För det första skall man arbeta enligt ett fastställt schema eller därmed jämförlig handling. Det skall i båda fallen vara fråga om en skriftlig handling som är fastställd av arbetsgivaren. Vidare skall den procedur som redovisats beträffande arbetstidens förläggning i § 11 iakttas. För det andra skall det vara fråga om effektivt arbete. Jour- och beredskaps­tjänstgöring utgör inte effektivt arbete och berättigar inte till ersättning för obekväm arbetstid. Utanför begreppet effektivt arbete faller vidare färdtid, förberedelsetid och sådant arbete som inte direkt är knutet till den tid som arbetstagaren skall fullgöra enligt sitt schema. Den tredje förutsättningen för ersättning för obekväm arbetstid är att det är fråga om sådan ersättnings­berättigad tid som upptas i bilaga A till avtalet. Brister det i någon av de angivna förutsättningarna är arbetstagaren inte berättigad till aktuell ersätt­ning.

Akademikerförbundet gör gällande att Mats A skall ha ersättning för obekväm arbetstid enligt ett schema som han själv bestämt. Detta schema uppfyller enligt arbetsgivarparterna inte de krav som ställs enligt kollektiv­avtalet eftersom det inte har upprättats eller godkänts av arbetsgivaren. Det har inte heller varit föremål för den procedur som föreskrivs i anmärkningen till § 11 moment 7.

Det är riktigt, såsom akademikerförbundet har gjort gällande i målet, att Mats A sedan år 1996 varit beordrad att arbeta lördagar och söndagar och att ha sina arbetsfria dagar förlagda till torsdag och fredag. I Mats As schema fanns dock under den aktuella tiden inte någon fastställd förläggning av all arbetstid i den mening kollektivavtalet föreskriver. De enda arbetsupp­gifter som arbetsgivaren fastställt när det gäller lördagar och söndagar har varit gudstjänster och andra förrättningar enligt den predikotur som gällt. Predikotur är ett skriftligt schema över bl.a. gudstjänster. I övrigt har arbets­givaren inte haft någon kontroll över Mats As arbetsuppgifter eller arbetstider.

Fram till den 1 januari 2000 hade Mats A oreglerad arbetstid och han hade således frihet att själv förlägga sin arbetstid efter eget önskemål. När Mats A vid årsskiftet 1999/2000 övergick till att ha reglerad arbetstid fortsatte han att arbeta på samma sätt som tidigare. På lördagar och söndagar arbetade han således på det sätt han själv bestämt, frånsett de schemalagda gudstjänster och förrättningar han var ålagd att ha.

Akademikerförbundet gör gällande att Mats A är berättigad till ersättning för obekväm arbetstid för den förberedelsetid och skrivtid som han angett i det schema han upprättat för lördagar och söndagar. Enligt arbets­givarparterna utgör inte förberedelsetid och skrivtid effektivt arbete i kollek­tivavtalets mening och har heller inte godkänts av arbetsgivaren som effektiv tid.

För den tid under helgerna som arbetsgivaren bedömt som ersättningsgill har en schablonersättning för obekväm arbetstid betalats ut med 1 000 kr per månad. En sådan ersättningsregel tillämpas för präster med oreglerad arbets­tid. Mats A är således tillgodosedd för den tid som arbetsgivaren bedömer som effektiv tid på lördagar och söndagar.

Det schema Mats A upprättat är inte korrekt. Vid en beräkning av antalet timmar i schemat uppgår arbetstiden till 40,5 timmar per vecka trots att Mats A angivit att arbetstiden uppgår till 40 timmar vilket är hans veckoarbetstid. Vidare är schemat svårtytt, exempelvis framgår det inte helt och hållet av detta vilka arbetsuppgifter Mats A utfört.    För det fall domstolen skulle finna att Mats A är berättigad till ersätt­ning för obekväm arbetstid all den tid han arbetat på lördagar och söndagar gör arbetsgivarparterna gällande att Mats A i vart fall inte varit berät­tigad till tillägg för obekväm arbetstid under tiden den 1 januari 2000 t.o.m. den 22 maj 2000. Detta följer av den underhandsöverenskommelse som ingåtts mellan församlingsförbundet och akademikerförbundet. Överens­kommelsen är undertecknad av före detta förbundsdirektören i församlings­förbundet, Bengt Kindbom, och ordföranden i akademikerförbundet, Bror Holm. Parterna var härigenom ense om att pågående lönetvister och ej på­började lönetvister avseende prästers löne- och anställningsvillkor, som hän­förde sig till det osäkra avtalsläget för tiden den 1 januari 2000 till dagen för överenskommelsen den 22 maj 2000, skulle avskrivas. Enligt akademiker­förbundets uträkning motsvarar det beloppsmässiga värdet av ej utbetald ob-ersättning under denna period 4 774 kr.

Den 5 maj 2000 påkallade akademikerförbundet lokal löneförhandling beträffande Mats A. Den lokala förhandlingen ägde rum den 23 maj 2000 och avsåg förhållandena fr.o.m. den 1 januari 2000.

Omkring den 20 juni 2000 sammanträffade parterna. Akademikerförbundet företräddes vid tillfället av Robert Svec och arbetsgivarparterna företräddes av avtalssekreteraren Ylva Wåhlin och juristen Kristina Rollbäck. Arbets­givarparterna uppfattade det då som att tvisten beträffande Mats As rätt till tillägg för obekväm arbetstid för tiden den 1 januari 2000  fram till den 22 maj 2000 ingick och omfattades av underhandsöverenskommelsen.

Grunder för talan

Det arbete som Mats A utfört under lördagar och söndagar från och med den 1 januari 2000 till och med den 19 december 2001 och som legat vid sidan av det arbete som fastställts i predikoturen har inte uppfyllt kravet på effektivt arbete enligt § 22 i Kyrkans AB 2000. Det har inte heller uppfyllt kravet i samma bestämmelse om att det skall ha utförts enligt fastställt schema eller därmed jämförlig handling. Mats A är därmed inte berättigad till ersättning för obekväm arbetstid enligt kollektivavtalet.    I vart fall har Mats A på grund av underhandsöverenskommelsen den 22 maj 2000 inte haft rätt till omtvistad ersättning för obekväm arbetstid under tiden den 1 januari 2000 till och med den 22 maj 2000.

Akademikerförbundet

I början av 1990-talet hade Mats A sin ordinarie arbetstid förlagd till söndag till och med torsdag varje vecka och hans arbetsfria dagar var fredag och lördag. År 1996 kom en förändring att ske i Mats As schema då han beordrades av sin arbetsledare, kyrkoherden Kerstin Propper, att arbeta lördag till och med onsdag och ha sina arbetsfria dagar förlagda till torsdag och fredag. Mats A har arbetat enligt detta schema fram till och med december 2001. 

Såsom arbetsgivarparterna anfört prolongerades kollektivavtalet ÖLA 98 med bilaga AB 98 och övriga bilagor i samband med att relationerna mellan staten och Svenska kyrkan förändrades den 1 januari 2000. Genom prolon­gationen av AB 98 kom prästerna att omfattas av rätt till kompensation för övertidsarbete och obekväm arbetstid.

Trots att prästerna fr.o.m. den 1 januari 2000 ägde rätt till tillägg för obe­kväm arbetstid förvägrades Mats A detta av församlingen. Försam­lingen motiverade beslutet med att Domkapitlet i Stockholms stift och för­samlingsförbundet ansåg att lönetilläggen ingick som en del i lönen för år 2000 och att tillägg för obekväm arbetstid m.m. därför inte skulle utgå nu. Det var då inte tal om att Mats A inte skulle ha arbetat enligt sitt schema utan skälet till att man inte utbetalade tillägg var att man ansåg att lönetilläggen var införhandlade.

Med anledning av att olika arbetsgivare inte betalade ut tillägg för obekväm arbetstid till akademikerförbundets medlemmar påkallade förbundet tviste­förhandlingar med bl.a. Danderyds församling. Vid en lokal tvisteför­handling den 23 maj 2000 invände församlingen bland annat att den inte kunde gå emot församlingsförbundets instruktioner och att de centrala par­terna ännu inte hade tecknat ett nytt riksavtal. Inte i något avseende gjordes gällande att Mats A arbetade på annat sätt än han ålagts eller att han inte hade sin ordinarie arbetstid förlagd till lördag och söndag. Detta framgår av protokollet från den lokala tvisteförhandlingen.

Samma dag som den lokala tvisteförhandlingen ägde rum tecknade de centrala parterna nytt kollektivavtal benämnt ”Överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor för anställda inom Svenska kyrkan” (ÖLA) med bilagor, däribland Kyrkans AB 2000, vilket avtal skulle gälla retroaktivt från och med den 1 januari 2000. Parterna var också överens om att pågående och ej påbörjade lönetvister avseende prästers löne- och anställningsvillkor, som hänförde sig till det osäkra avtalsläget för tiden den 1 januari 2000 till den 22 maj 2000 skulle avskrivas.

Den i målet aktuella underhandsöverenskommelsen, som upprättades av för­samlingsförbundet, var den avslutande handlingen i en lång och utdragen förhandling avseende kollektivavtal för det nybildade registrerade trossam­fundet Svenska kyrkan. Sedan församlingsförbundet och akademikerför­bundet hade enats om bl.a. Kyrkans AB 2000, med giltighet från och med den 1 januari 2000 fann parterna för gott att bilägga tvisterna enligt AB 98.

För akademikerförbundets vidkommande var detta rimligt eftersom tillägg för obekväm arbetstid ändå skulle utgå retroaktivt enligt Kyrkans AB 2000. Akademikerförbundets ordförande Bror Holm ansåg sig kunna medverka till att tvisterna avskrevs eftersom han därigenom – med hänsyn till det nya av­talets regler – inte avstod från någon rättighet som tillkom medlemmarna. Vidare hade man från akademikerförbundets sida tidigare påpekat att för­bundet inte utan uttryckligt bemyndigande från berörd medlem med bin­dande verkan kunde avstå från dennes intjänade rättighet. Detta var inte heller meningen med underhandöverenskommelsen.

Någon diskussion om att bestämmelserna i Kyrkans AB 2000, såvitt gäller tillägg för obekväm arbetstid, inte skulle tillämpas i förhållande till arbets­tagare som redan tjänstgjort på sådan tid förekom aldrig. Sedan församlings­förbundet och akademikerförbundet hade enats om Kyrkans AB 2000 och om underhandsöverenskommelsen betalade arbetsgivaren ut aktuellt tillägg till medlemmar i akademikerförbundet som inte fått tillägg för obekväm arbetstid och beträffande vilka tvisteförhandlingar hade förts. Det var endast för Mats A som arbetsgivaren vägrade att betala tillägg för obekväm arbetstid.

När det gäller underhandsöverenskommelsen gör akademikerförbundet gällande att ordalydelsen i avtalet talar för förbundets ståndpunkt. I överens­kommelsen anges att det är tvister som hänför sig till det så kallade osäkra avtalsläget, dvs. den tid då AB 98 gällde, som skall avskrivas. Sedan parterna enats om Kyrkans AB 2000 förelåg inte längre något osäkert avtalsläge och tvister som uppkom därefter omfattas således inte av underhandsöverens­kommelsen. Genom Kyrkans AB 2000 blev det följaktligen klarlagt att även en komminister i Stockholms stift från och med den 1 januari 2000 har rätt till bl.a. tillägg för obekväm arbetstid.   Det var också detta som akademikerförbundets ombud, Robert Svec, gav ut­tryck för den 26 maj 2000 i samband med att han i annat ärende vid försam­lingsförbundets kansli kallades in till avtalssekreteraren Ylva Wåhlin.

Om överenskommelsens ordalydelse ändå skulle anses oklar och i och för sig medge arbetsgivarparternas tolkning bör företräde ändå ges åt akademiker­förbundets tolkning. Församlingsförbundet hade under förhandlingarna om nytt kollektivavtal krävt, men akademikerförbundet bestämt motsatt sig, att komministrar fick oreglerad arbetstid. Akademikerförbundets inställning för­ändrades inte under förhandlingarnas gång utan i stället inledde förbundet tvisteförhandlingar med de arbetsgivare som inte betalade tillägg för obe­kväm arbetstid enligt AB 98. Församlingsförbundet, som författade texten till underhandsöverenskommelsen, hade därför haft anledning att misstänka att akademikerförbundet hyste en annan uppfattning om överenskommelsens innebörd och borde därför ha upplyst akademikerförbundet om sin egen upp­fattning, dvs. att tillägg för obekväm arbetstid inte skulle utgå för tiden den 1 januari till den 22 maj 2000. Någon sådan upplysning lämnades inte av för­samlingsförbundet. Med hänsyn till det nu anförda bör församlingsförbundet bära ansvaret för den oklarhet som uppkommit och försteg alltså ges åt akademikerförbundets tolkning.

Eftersom församlingen inte betalade ut tillägg för obekväm arbetstid enligt Kyrkans AB 2000 till Mats A tvingades akademikerförbundet att på nytt påkalla tvisteförhandling med arbetsgivaren. Vid den lokala tvisteför­handlingen den 7 december 2000 framförde församlingen en rad nya invänd­ningar mot Mats As anspråk. Bland annat hävdades att någon schemaläggning inte skett för våren 2000 utan att endast fridagarna fast­slagits. Vidare gjordes gällande att förberedelser och skrivtid inte var att anse som effektiv tid enligt kollektivavtalet och att Mats A därför inte var berättigad till ersättning för obekväm arbetstid. Denna invändning återkom i samband med central tvisteförhandling och det påstods då även att under­handsöverenskommelsen utgjorde en reglering av tvistefrågorna. Det fram­går av protokollet från den lokala tvisteförhandlingen den 7 december 2000 att dessa invändningar framfördes då.

När det gäller frågan under vilka förutsättningar tillägg för obekväm arbets­tid skall utgå till arbetstagare hade bestämmelsen i § 32 i det tidigare avtalet Allmänna bestämmelser, AB 84, i allt väsentligt den utformning som nu åter­finns i § 22 i Kyrkans AB 2000 och i AB 01. Syftet med bestämmelsen om ob-ersättning är att arbetstagaren skall få ersättning när denne arbetar under tid när andra normalt sett är lediga, men även att arbetsgivaren skall ges en möjlighet att kontrollera behovet av arbete på obekväm arbetstid och se till att sådant arbete inte utförs i onödan. Enligt AB 84 utgick därför tillägg för obekväm arbetstid om arbetstagarens arbetsskyldighet var fastställd i ”tur­lista eller därmed jämförlig handling” och enligt § 22 i Kyrkans AB 2000 respektive i AB 01 skall arbetstagaren arbeta enligt ett ”fastställt schema eller därmed jämförlig handling”. Något krav på att det skall vara fråga om en skriftlig handling ställs inte i bestämmelsen utan det räcker med att arbetsgivaren har fattat ett beslut om arbetstiden. Detta framgår t.ex. av Svenska Kommunförbundets egen kommentar till bestämmelsen i § 32 där det anges att tillägg för obekväm arbetstid utges inte endast då schema eller därmed jämförlig handling föreligger, utan även då arbetsgivaren fattat be­slut om den ordinarie arbetstiden. Motsvarande framgår av kommentaren till § 22 i AB 01 där det anförs att den ordinarie arbetstidens omfattning och förläggning skall vara fastställd i förväg, t.ex. genom beslut om den ordinarie kontorsarbetstiden.

För att redovisa den tid Mats A nedlagt under obekväm arbetstid upp­rättade han ett arbetstidsschema och överlämnade det till sin arbetsledare, Anders Högqvist, som hade anställts som kyrkoherde i januari 2000. Att Mats A nedtecknade arbetstiderna i ett arbetstidsschema och redo­visade detta för den då nytillträdde kyrkoherden var en ren serviceåtgärd för­anledd av det förhållandet att präster, även de som hade reglerad arbetstid, från och med år 2000 ägde rätt till tillägg för arbete på obekväm arbetstid. Av det underlag Mats A lämnade in framgick att hans arbetstid var förlagd på sådan tid att han enligt kollektivavtalet var berättigad till tillägg för obekväm arbetstid.

För varje månad Mats A redovisat sitt arbete på obekväm arbetstid och begärt ersättning för detta har Anders Högqvist mottagit kravet utan någon egentlig kommentar och framför allt utan att fastställa arbetstiden på annat sätt för Mats A. Församlingen har således hela tiden haft kännedom om Mats As arbetstider och vetat om att han arbetet på obekväm arbetstid.

Efter diskussioner med Anders Högqvist upprättade Mats A ett nytt arbetstidsschema som godkändes av Anders Högqvist den 14 januari 2002. Det nya schemat stämmer i allt väsentligt överens med schemat för den i målet tvistiga perioden. Arbetsgivarparterna har gjort gällande att det schema som Mats A först lämnade till Anders Högqvist är odetaljerat. I det senare schemat finns dock över huvud taget inte några arbetsuppgifter an­givna.

Arbetsgivarparterna har hävdat att det arbete Mats A utfört under obekväm arbetstid inte utgör effektivt arbete enligt bestämmelsen i § 22. Även i det här avseendet överensstämmer § 32 i AB 84 med § 22 i Kyrkans AB 2000 och i AB 01. Med kravet på effektiv tjänstgöring i samtliga dessa kollektivavtal följer att arbetstagare som fullgör jour- eller beredskapstjänst­göring inte är berättigad till ersättning för obekväm arbetstid. Kravet på effektivt arbete utgör en begränsningsregel. Syftet med bestämmelsen är att endast den som faktiskt arbetar och inte bara står till arbetsgivarens för­fogande skall vara berättigad till tillägg för obekväm arbetstid. I stället utgår ersättning för jour- och beredskapsarbete till den som endast står till arbets­givarens förfogande.  En arbetstagare som under jour eller beredskap också faktiskt kommer att utföra arbete – dvs. inte endast stå till arbetsgivarens för­fogande – ersätts för detta i form av övertidskompensation. Mats A har inte arbetat under jour eller beredskap och hans arbete är därför att anse som effektivt arbete enligt kollektivavtalet.

Arbetsgivarparterna har i januari 2002 betalat ett belopp om 20 000 kr till Mats A. Betalningen som hänför sig till tiden den 1 januari 2000 till december 2001 avser tillägg för obekväm arbetstid. Betalningen visar att arbetsgivarparterna har haft den uppfattningen att Mats A skulle ha haft ersättning för obekväm arbetstid. Genom att inte betala beloppet i tid har församlingen gjort sig skyldig till brott mot kollektivavtalet. Till detta kom­mer att församlingen ostridigt betalat ut sedvanlig månadslön för det arbete Mats A utfört på lördag och söndag utan att vidta någon åtgärd. Med hänsyn till detta står det enligt akademikerförbundet klart att ifrågavarande arbete utgjort arbete på obekväm arbetstid som rätteligen skulle ha givit Mats A rätt till tillägg för obekväm arbetstid.

Vidare skall Mats A, enligt det schema som upprättades i januari 2002, i framtiden arbeta lördag och söndag. För allt arbete Mats A ut­för under tid som utgör obekväm arbetstid betalar församlingen nu ersättning för obekväm arbetstid. Även detta förhållande vittnar om att församlingen delar akademikerförbundets uppfattning, om att allt arbete som utförs på obekväm arbetstid, undantaget övertidsarbete, också berättigar till aktuellt tillägg.

Grunder för talan

Genom beslut av arbetsledaren har Mats A varit beordrad att utföra arbete under tid som enligt § 22 i Kyrkans Allmänna bestämmelser berättigar honom till tillägg för obekväm arbetstid. Trots att Mats A arbetet på obekväm arbetstid har församlingen inte i enlighet med bestämmelserna i kollektivavtalet betalat ut tillägget.

Den av arbetsgivarparterna åberopade underhandsöverenskommelsen den 22 maj 2000 medför inte att akademikerförbundet är förhindrat att framställa krav på omtvistad ersättning för Mats As räkning även för tiden den 1 januari 2000 till och med den 22 maj 2000. Det var nämligen tvister enligt AB 98 som skulle avskrivas enligt överenskommelsen och inte tvister hän­förliga till Kyrkans AB 2000.

Förutom skyldighet att genast till Mats A utge yrkade belopp har för­samlingen ådragit sig skyldighet att utge allmänt skadestånd till honom och akademikerförbundet för brott mot kollektivavtalet.

 Domskäl

Utredningen i målet

Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har på arbetsgivar­parternas begäran förhör under sanningsförsäkran ägt rum med kyrkoherden Anders Högqvist samt vittnesförhör hållits med avtalssekreteraren Ylva Wåhlin, före detta förbundsdirektören vid Svenska kyrkans Församlingsför­bund Bengt Kindbom och gruppledaren vid Svenska Kommunförbundets förhandlingssektion, Lotta Kärger. På akademikerförbundets begäran har hållits förhör under sanningsförsäkran med komministern Mats A och ordföranden i akademikerförbundet, Bror Holm, samt vittnesförhör med ombudsmannen vid SACO-förbundet DIK, Lennart Sandström. Därutöver har parterna åberopat skriftlig bevisning.

Tvisten

I § 22 i Kyrkans AB finns bestämmelser om ersättning för arbete på obe­kväm tid. Enligt bestämmelsen har arbetstagare, som arbetar enligt fastställt schema eller därmed jämförlig handling och som fullgör sådant effektivt arbete på obekväm tid, som inte är övertidsarbete, rätt till tillägg för obe­kväm arbetstid. Tillägget utges dock inte vid övertidsarbete under jour och beredskap.

Förbundets medlem Mats A är sedan år 1970 anställd som kommi­nister i församlingen. Hans arbetstid uppgår till 40 timmar per vecka. År 1996 ändrade arbetsgivaren Mats As arbetstider. Förändringen inne­bar att Mats A i fortsättningen skulle arbeta lördag t.o.m. onsdag och ha sina arbetsfria dagar förlagda till torsdag och fredag. Mats A har arbetat på detta sätt fram t.o.m. december 2001. Förutom att under lördagar och söndagar ha de gudstjänster och andra förrättningar som fastställts i predikoturen har Mats A dessa dagar lagt ned förberedelsetid och skrivtid. För den tid som fastställts i predikoturen under helger har försam­lingen utgett ersättning för obekväm arbetstid till Mats A. Han har då fått ersättning med ett schablonbelopp motsvarande det belopp som utgår för de präster som har oreglerad arbetstid och som arbetat på obekväm arbetstid. 

Tvisten i målet gäller frågan om Mats A, under tiden den 1 januari 2000 t.o.m. den 19 december 2001, har rätt till ersättning för obekväm arbetstid enligt § 22 i det gällande kollektivavtalet även utanför den tid som fastställts i predikoturen. För det fall domstolen skulle finna att han enligt kollektivavtalet är berättigad till aktuellt tillägg är frågan om den mellan för­samlingsförbundet och akademikerförbundet ingångna underhandsöverens­kommelsen innebär att något tillägg för obekväm arbetstid enligt den nämnda bestämmelsen i kollektivavtalet inte skall utgå under tiden den 1 januari 2000 t.o.m. dagen för överenskommelsen, den 22 maj 2000.

Arbetsdomstolen behandlar först frågan om § 22 i kollektivavtalet innebär en rätt för Mats A att få ersättning för obekväm arbetstid för tid utanför den tid som fastställts i predikoturen.

Ger § 22 i kollektivavtalet Mats A rätt till ersättning för obekväm arbetstid?

Arbetsgivarparterna anser att Mats A inte är berättigad till ersättning för obekväm arbetstid enligt kollektivavtalet för den förberedelsetid och skrivtid han lagt ned under den aktuella tiden och har till stöd för sin uppfatt­ning anfört i huvudsak följande. Det schema som Mats A har hän­visat till utgör inte ett fastställt schema eller därmed jämförlig handling enligt § 22 i kollektivavtalet eftersom schemat varken har upprättats eller godkänts av arbetsgivaren. Arbetsgivaren har, förutom den fastställda predikoturen, inte fastställt några närmare arbetstider. Proceduren i § 11 moment 7 rörande förläggning av arbetstid har inte heller iakttagits beträffande Mats A. Vidare utgör den skrivtid och förberedelsetid som Mats A lagt ned inte effektivt arbete i den aktuella bestämmelsens mening. Förutsättningarna för ob-tillägg i § 22 i kollektivavtalet är därmed inte uppfyllda.

Akademikerförbundets inställning är att Mats A är berättigad till aktuellt tillägg för allt det arbete han utfört på obekväm arbetstid och har till stöd för den ståndpunkten anfört följande. Genom beslut av arbetsgivaren har Mats A varit beordrad att utföra arbete under tid som enligt § 22 be­rättigar honom till tillägg för obekväm arbetstid. Det finns inte något krav på att det skall vara fråga om en skriftlig handling i vilken arbetsgivaren fast­ställt arbetstiderna utan det räcker med ett beslut av arbetsgivaren rörande arbetstiden. Vidare är det arbete Mats A utfört att anse som effektivt arbete. Enligt kollektivavtalet har den som faktiskt arbetar på obekväm arbetstid rätt till detta tillägg. Endast den som bara står till arbetsgivarens för­fogande vid jour eller beredskap saknar sådan rätt eftersom han eller hon då inte utför något faktiskt arbete. Eftersom Mats A inte arbetat under jour eller beredskap har han utfört effektivt arbete.

Den utredning som har förebringats ger inte stöd för att fastställa någon gemensam partsavsikt hos kollektivavtalsparterna i fråga om den aktuella be­stämmelsen som kan läggas till grund för ett ställningstagande i tolknings­frågan. Mot den angivna bakgrunden får bestämmelsens ordalydelse särskild vikt vid tolkningen av avtalet.

Arbetsdomstolen kan inledningsvis konstatera att det av bestämmelsen i § 22 framgår att en förutsättning för att tillägg för obekväm arbetstid skall utgå är att arbetstagaren arbetar ”enligt fastställt schema eller därmed jämförlig handling”. Detta uttryckssätt kan jämföras med ordalagen i § 11 moment 7 om förläggning av arbetstid där det anges att förläggning av ordinarie arbets­tid vid behov bör anges i ”arbetstidsschema eller liknande”. Enligt Arbets­domstolens mening kan av de sålunda använda uttryckssätten till en början dras den slutsatsen att arbetstagaren måste vara ålagd bestämda arbetstider för att tillägg för obekväm arbetstid skall utgå. Däremot kan av ordalagen inte dras någon entydig slutsats om i vilken form de gällande arbetstiderna skall ha uttryckts, även om formuleringen ”schema eller därmed jämförlig handling” närmast för tankarna till att den gällande arbetstiden på något sätt skall ha dokumenterats av arbetsgivaren. I sammanhanget kan hänvisas till innehållet i den av akademikerförbundet åberopade kommentaren till § 32 i AB 84, som i stort sett har samma lydelse som den omtvistade bestämmel­sen, samt kommentaren till § 22 i AB 01. I dessa kommentarer anges att t.ex. en arbetsgivares beslut om den ordinarie kontorsarbetstiden faller in under bestämmelsen. I förevarande fall är ostridigt att Mats A år 1996 ålades av arbetsgivaren att arbeta lördag t.o.m. onsdag och att ha sina arbets­fria dagar förlagda till torsdag och fredag, utan att detta då slogs fast i någon skriftlig handling. I målet har vidare framkommit att Mats A själv, med anledning av det nya avtalsläget som inföll efter årsskiftet 2000, förde in de arbetstider han arbetade efter i ett skriftligt arbetstidsschema som han överlämnade till kyrkoherden Anders Högqvist, som då tämligen nyligen hade tillträtt. Av utredningen har vidare framkommit att denna åtgärd från Mats As sida, liksom hans efterföljande redovisning av arbete på obekväm arbetstid, inte föranledde några reaktioner från arbetsgivarens sida och således inte heller ledde till att Mats As arbetstid, med tillämp­ning av den formella ordning som föreskrivs i anmärkningen till § 11 moment 7, förlades till andra tider än de han hade redovisat. Annat har inte heller framkommit, eller ens påståtts, än att Mats A faktiskt har arbetat under de tider som angivits i arbetstidsschemat. I förevarande fall finner Arbetsdomstolen mot bakgrund av det anförda och med särskilt be­aktande av hur Mats As arbetstider kommit att bestämmas att han får anses ha arbetat enligt fastställt schema eller därmed jämförlig handling på sätt som avses i den omtvistade bestämmelsen i § 22.

När det sedan gäller det i bestämmelsen uppställda kravet på ”effektivt arbete” framgår inte direkt av bestämmelsen vad som skall förstås med detta begrepp. Det går dock enligt Arbetsdomstolens mening inte att av uttrycket utläsa att förberedelsetid och skrivtid inte skulle innefattas. Enligt de av akademikerförbundet åberopade avtalskommentarerna följer av kravet på ”effektivt arbete” att jour och beredskap inte berättigar till ob-tillägg. Be­stämmelsens ordalydelse talar med beaktande av det anförda enligt dom­stolens uppfattning för att allt faktiskt utfört ordinarie arbete utom jour- och beredskapsarbete är att se som effektivt arbete och att bestämmelsen således bör ges den betydelse som akademikerförbundet har hävdat.

Arbetsgivarparternas ståndpunkt har följaktligen inte stöd i avfattningen av § 22. I stället talar ordalydelsen för akademikerförbundets uppfattning.

Frågan är då om omständigheterna i övrigt och hänsyn till vad som framstår som en naturlig och rimlig tolkning talar för att bedöma innebörden av be­stämmelsen på annat sätt än vad som sålunda närmast framgår av orda­lydelsen. Härvid får beaktas att Mats As arbetstid uppgår till 40 tim­mar per vecka. Av hans uppgifter i målet framgår att i hans arbete ingår, för­utom att leda gudstjänster och utföra de övriga uppgifter som framgår av den fastställda predikoturen, att förbereda sig inför begravningar, bröllop och dop genom att träffa anhöriga och andra berörda personer och att skriva predikan och andra anföranden. Enligt domstolens mening är det mot denna bakgrund naturligt att utgå från att Mats A för att utföra sitt arbete behöver ut­nyttja alla arbetsdagarna och att arbetstiden därmed måste förläggas även till tid som ligger vid sidan av den tid som fastställts i predikoturen. Det ligger således närmast till hands att även med utgångspunkt i vad som framstår som en rimlig och naturlig avtalstolkning anse att försteg skall ges till akademi­kerförbundets uppfattning.

Det hittills anförda innebär att Arbetsdomstolen anser att den omtvistade be­stämmelsen skall ges den innebörd som akademikerförbundet gjort gällande i målet. Vad som i övrigt anförts i denna del ger enligt domstolens mening inte anledning till någon annan slutsats. Mats A är således enligt § 22 i kollektivavtalet berättigad till ersättning för obekväm arbetstid på sätt akademikerförbundet har hävdat i målet.

Frågan är då om underhandsöverenskommelsen mellan församlingsförbundet och akademikerförbundet innebär att Mats A inte har rätt till aktuellt tillägg under tiden den 1 januari 2000 t.o.m. den 22 maj 2000.

Betydelsen av underhandsöverenskommelsen

Arbetsgivarparterna har gjort gällande att församlingsförbundet och akademikerförbundet var ense om att samtliga pågående lönetvister och ej påbörjade lönetvister avseende prästers löne- och anställningsvillkor, som hänförde sig till tiden den 1 januari 2000 till dagen för överenskommelsen, den 22 maj 2000, skulle avskrivas.

Akademikerförbundets inställning är att underhandöverenskommelsen inne­bar att de tvister som hänförde sig till AB 98 skulle avskrivas. Enligt akademikerförbundet gick arbetstagarsidan med på att dessa tvister skulle avskrivas eftersom man hade enats om det nya kollektivavtalet, Kyrkans AB 2000, som skulle gälla retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 2000 och akademiker­förbundet genom överenskommelsen inte avstod från någon rättighet som tillkom medlemmarna. Mats A omfattas av Kyrkans AB 2000 och är således enligt akademikerförbundets uppfattning berättigad till ob-ersättning från den 1 januari 2000. Akademikerförbundet har framhållit att sedan par­terna väl hade enats om Kyrkans AB 2000 det inte längre förelåg något osäkert avtalsläge.

I målet har framkommit att AB 98 kom att prolongeras i samband med att relationerna mellan Svenska kyrkan och staten förändrades från den 1 januari 2000 och att detta avtal därigenom kom att gälla även för prästerna inom Svenska kyrkan. Vidare framgår att församlingsförbundet och akademiker­förbundet den 23 maj 2000 preliminärt träffade Kyrkans AB 2000, som skulle gälla retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 2000. Kyrkans AB 2000 under­tecknades slutgiltigt under hösten 2000. Avtalstexten i bestämmelserna om ersättning för obekväm arbetstid i AB 98 och Kyrkans AB 2000 har samma innehåll.

Underhandsöverenskommelsen är undertecknad av Bengt Kindbom, som då var förbundsdirektör hos församlingsförbundet, och akademikerförbundets ordförande Bror Holm. Överenskommelsens text har, såvitt nu är av intresse, följande innehåll: ”Vidare är parterna överens om att pågående lönetvister och ej påbörjade lönetvister avseende prästers löne- och anställningsvillkor, som hänför sig till det osäkra avtalsläget för tiden 2000-01-01 till dagens datum, avskrivs.”

Bengt Kindbom och Bror Holm har hörts i målet om förhandlingarna kring Kyrkans AB 2000 samt om bakgrunden till och innebörden av underhands­överenskommelsen. Ylva Wåhlin har hörts om sin uppfattning om överens­kommelsens innebörd.

Bengt Kindbom har berättat sammanfattningsvis följande. Församlingsför­bundet och akademikerförbundet förde kollektivavtalsförhandlingar. I sam­band med dessa träffades underhandsöverenskommelsen. I överenskommel­sen gjordes inte någon skillnad på tvister hänförliga till AB 98 och AB 2000. Texten lades fram av Ylva Wåhlin och en person till från församlingsför­bundet. Någon av dem hade utformat texten. Mellan Bror Holm och honom förekom inga diskussioner om att det skulle vara skillnad på tvister enligt AB 98 och AB 2000. Han uppfattade det som att det var samtliga de tvister som pågick och inleddes under tiden den 1 januari 2000 t.o.m. dagen för underhandsöverenskommelsen, den 22 maj 2000, som skulle avskrivas. Från församlingsförbundets sida ville man att alla tvister som inletts skulle vara bilagda när det nya kollektivavtalet Kyrkans AB 2000 tecknades. Han känner till ett antal tvister som avvecklats i enlighet med överenskommelsen.

Ylva Wåhlin har uppgivit följande. Hon var inte med när Bengt Kindbom och Bror Holm förhandlade fram underhandsöverenskommelsen men det var hon och hennes kollega som utformade texten. Hon uppfattade det som att alla tvister som pågick och alla som uppkom under perioden den 1 januari 2000 t.o.m. den 22 maj skulle vara avskrivna och således inte endast de som hänförde sig till AB 98. I AB 2000 och AB 98 föreskrivs i stort sett samma sak när det gäller de anställdas löner och andra anställningsvillkor. Med det ”osäkra avtalsläget” menades perioden den 1 januari 2000 t.o.m. den 22 maj 2000. Hon och Kristina Rollbäck, som tidigare var arbetsgivarparternas ombud i målet, uppfattade båda vid ett sammanträffande med Robert Svec att överenskommelsen hade denna innebörd.

Bror Holm har berättat bl.a. följande. Han kände till att det fanns lönetvister beträffande präster i Stockholms stift och i Strängnäs stift som var hänförliga till AB 98. Inför det nya kollektivavtalet ville arbetsgivaren avsluta alla tvister som rörde det gamla avtalet, AB 98. Han tyckte att det var rimligt att avskriva dessa tvister eftersom det nya avtalet Kyrkans AB 2000 skulle gälla retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 2000 och således ”täcka in” samma tids­period som AB 98. Parterna var överens om att några tvister som gällde AB 2000 inte skulle avskrivas. Det var aldrig tal om att efterge några krav på ob-ersättning enligt AB 2000.

I målet är ostridigt att tvisten rörande Mats As rätt till ob-ersättning är hänförlig till Kyrkans AB 2000. Av utredningen framgår att förbundet hade påkallat förhandling beträffande Mats As rätt till ob-tillägg den 5 maj 2000 och att det således i och för sig förelåg tvist rörande hans ersätt­ning under den tid som omfattas av den aktuella överenskommelsen. Vidare framgår att lokal tvisteförhandling avseende den i målet aktuella tvisten om rätt till ersättning med stöd av Kyrkans AB 2000 hölls den 7 december 2000.

Av de uppgifter som lämnats av de i målet hörda personerna att döma synes partssidorna ha haft olika uppfattningar om överenskommelsens innebörd i det avseende som är aktuellt i målet. Det går således inte att fastställa någon gemensam partsavsikt av betydelse för tolkningsfrågan.

Mot den angivna bakgrunden får ordalydelsen särskild vikt vid tolkningen av överenskommelsen. Enligt Arbetsdomstolens mening går det emellertid inte att utläsa vad som skall förstås med det ”osäkra avtalsläget” och vilka tvister som parterna således ansåg skulle avskrivas. Med hänsyn till att Kyrkans AB 2000 skulle gälla retroaktivt från den 1 januari 2000 kan med tvister som hänför sig till det ”osäkra avtalsläget” avses såväl samtliga de tvister som uppkom och pågick vid den tidpunkt när Kyrkans AB 2000 ingicks som de som hänförde sig till AB 98, som alltså hade gällt under den tid då det fort­farande var ovisst vilket innehåll och vilken giltighetstid som ett kommande kollektivavtal skulle få. Överenskommelsens ordalydelse ger alltså inte direkt stöd för att parterna genom detta skulle ha bestämt att förevarande tvist, i den utsträckning som arbetsgivarparterna har hävdat, skulle vara reglerad genom överenskommelsen.

Det förhållandet att det inte av ordalydelsen går att utläsa vilka tvister som skulle avskrivas enligt överenskommelsen i förening med att det enligt vad utredningen visar var arbetsgivarsidan som självständigt utarbetade avtals­texten talar för att den sidan får bära följderna av oklarheten. Med hänsyn härtill och då den av akademikerförbundet hävdade tolkningen inte kan anses leda till ett från mera allmänna utgångspunkter orimligt resultat finner Arbetsdomstolen att överenskommelsen inte kan ges den innebörd som arbetsgivarparterna har hävdat. Den åberopade underhandsöverenskom­melsen den 22 maj 2000 medför således inte att Mats A inte skulle vara berättigad till ersättning för obekväm arbetstid enligt reglerna i Kyrkans AB 2000 även för tiden den 1 januari t.o.m. den 22 maj 2000.

Sammanfattning och rättegångskostnader

De ställningstaganden som Arbetsdomstolen gjort ovan innebär att Mats A är berättigad till ersättning för allt arbete han utfört under obekväm arbetstid under tiden januari 2000 t.o.m. december 2001 enligt § 22 i Kyrkans AB. Någon tvist råder inte om storleken på den ersättning som vid sådant förhållande skall utgå. Församlingen har genom att inte utge ersätt­ning även för den arbetstid som Mats A under obekväm tid ägnat åt förberedelser och skrivarbete gjort sig skyldig till brott mot kollektivavtalet. Såväl akademikerförbundet som Mats A är därmed berättigade till allmänt skadestånd. Arbetsdomstolen finner att det allmänna skadeståndet med hänsyn till omständigheterna i målet bör bestämmas till 20 000 kr till akademikerförbundet och 10 000 kr till Mats A.

Akademikerförbundets talan skall således i huvudsak bifallas medan arbets­givarparternas fastställelsetalan skall avslås.

Vid den angivna utgången skall arbetsgivarparterna förpliktas att utge ersätt­ning för akademikerförbundets rättegångskostnader. Akademikerförbundet har yrkat ersättning för rättegångskostnader med 134 635 kr, varav 126 000 kr för ombudsarvode. Arbetsgivarparterna har endast kunnat vitsorda av akademikerförbundet yrkad ersättning för ombudsarvode med 70 000 kr men i övrigt inte haft något att erinra mot kostnadsanspråken.

Arbetsdomstolen finner att ombudsarvodet skall bestämmas till vitsordat belopp som är skäligt och att rättegångskostnaderna i övrigt skall fastställas att utgå med yrkade belopp.

Domslut

Svenska kyrkans Församlingsförbunds och Danderyds församlings talan avslås.

Arbetsdomstolen förpliktar Danderyds församling att utge allmänt skade­stånd till Kyrkans Akademikerförbund med tjugotusen (20 000) kr, jämte ränta enligt 6 § räntelagen på beloppet från den 29 mars 2001 tills betal­ning sker.

Arbetsdomstolen förpliktar Danderyds församling att utge allmänt skade­stånd till Mats A med tiotusen (10 000) kr, jämte ränta på be­loppet enligt 6 § räntelagen från den 29 mars 2001 tills betalning sker.


Arbetsdomstolen förpliktar Danderyds församling att utge ersättning för obekväm arbetstid till Mats A fr.o.m. januari 2000 t.o.m. decem­ber 2001 med tjugotusentrehundrasextioåtta (20 368) kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen på                1 438 kr från den 25 februari 2000, 949 kr från den 25 mars 2000,                 949 kr från den 25 april 2000,                   1 438 kr från den 25 maj 2000,                        949 kr från den 25 juni 2000,   1 077 kr från den 25 juli 2000,                   462 kr från den 25 september 2000,                  227 kr från den 25 oktober 2000,                  696 kr från den 25 november 2000,                                                               462 kr från den 25 december 2000,               1 601 kr från den 25 januari 2001,                                                               606 kr från den 25 februari 2001,                  462 kr från den 25 mars 2001,                                                                949 kr från den 25 april 2001,                       986 kr från den 25 maj 2001,                                                               462 kr från den 25 juni 2001,   1 565 kr från den 25 juli 2001,                   518 kr från den 25 september 2001,                  1 025 kr från den 25 oktober 2001,               518 kr från den 25 november 2001,                                                                12 kr från den 25 december 2001, samt på 3 017 kr från den 25 januari 2002, allt tills betalning sker, samt ränta enligt 6 § räntelagen på beloppet 1 000 kr från vart och ett av ovan­stående datum till den 25 januari 2002.

5.   Arbetsdomstolen förpliktar Svenska Kyrkans Församlingsförbund och Danderyds församling att med hälften vardera ersätta Kyrkans Akademi­kerförbund för dess rättegångskostnader med sjuttioåttatusensexhundra­trettiofem (78 635) kr, varav 70 000 kr för ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen på det förstnämnda beloppet från dagen för denna dom tills betalning sker.

Ledamöter: Carina Gunnarsson, Brita Swan, Karin Isacsson, Ola Bengtson, Ulf Perbeck, Margareta Zandén och Lars E. Rabenius . Enhälligt.

Sekreterare: Kristina Andersson