ARBETSDOMSTOLENS domar i fulltext AD 2003 nr 113 En tidigare anställd hos en stiftelse för talan mot stiftelsen och yrkar skade­stånd under påstående att stiftelsen  brutit mot överenskommelser som ingåtts i samband med att överenskommelse träffades om att anställningen skulle upphöra. Fråga om tvisten är en arbetstvist.

Innehållsförteckning

Denna innehållsförteckning är ingen del av originaldomen utan har lagts till för att det skall vara lättare att läsa domen på Webben. Tryck på den färgade symbolen så kommer du till det avsnittet i domen. I övrigt är det originaldomen, med den skillnaden att texten har HTML-kodats för att den skall ta mindre utrymme, och att vissa rubriker har formaterats för att kunna skapa innehållsförteckningen. Känsliga namn har dessutom avidentifierats.

Innehållsförteckning. 1

Sammanfattning. 1

KLAGANDE. 1

MOTPART. 1

SAKEN.. 2

ÖVERKLAGAD DOM... 2

Uppsala tingsrätts dom den 1 september 2003 i mål nr T 979-02. 2

Skäl 3

Slut 4

Sammanfattning

En tidigare anställd hos en stiftelse för talan mot stiftelsen och yrkar skade­stånd under påstående att stiftelsen  brutit mot överenskommelser som ingåtts i samband med att överenskommelse träffades om att anställningen skulle upphöra. Fråga om tvisten är en arbetstvist.

ARBETSDOMSTOLEN                                     BESLUT                      Beslut nr 113/03

                                                                              2003-12-17                  Mål nr B 101/03

Stockholm

KLAGANDE

Stiftelsen Skog sbrukets Forskningsinstitut, 817602-9786, Glunten Uppsala Science Park, 751 83 UPPSALA

Ombud: advokaten Lars Jelder, Advokat AB L.K. Jelder , Box 22253, 104 22 STOCKHOLM

MOTPART

Assar J, med firma BeFore,

Ombud: advokaten Lars Hartzell, Elmzell Advokatbyrå HB, Gamla Brogatan 32, 111 20  STOCKHOLM

SAKEN

skadestånd på grund av avtalsbrott; nu fråga om domstolens behörighet

ÖVERKLAGAD DOM

Uppsala tingsrätts dom den 1 september 2003 i mål nr T 979-02

_____________________

Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut (SkogForsk) är en forsknings­stiftelse för skogsbruket. Assar J har, med vissa avbrott, varit an­ställd vid SkogForsk och dess föregångare sedan 1970-talet. Under åren 1997 och 1998 var han tjänstledig från SkogForsk för att bedriva egen verksamhet i konsultfirman BeFore.

Den 10 december 1999 ingick parterna en skriftlig överenskommelse, i målet kallad ramöverenskommelsen, om att Assar J skulle sluta sin an­ställning hos SkogForsk per den 1 januari 2000 och på nytt övergå till att be­driva egen verksamhet i BeFore. Om vissa frågor rörande hans pension inte var lösta före den 1 januari 2001 skulle han betraktas som tjänstledig fr.o.m. den dagen. Enligt överenskommelsen skulle SkogForsk under åren 2000 och 2001 bland annat anlita Assar J att på upp­dragsbasis genomföra ”de enkäter avseende kostnader och intäkter i skogs­bruket (skogsbruksenkäterna) samt eventuellt anslutande konkurrens­analyser som kan komma att aktualise­ras under perioden”. I ett samtidigt in­gånget avtal om upp­drag avseende en­käter och konkurrensanalyser, i målet kallat uppdragsavtalet, sägs bl.a. att ”SkogForsk anlitar BeFore för enkäter under år 2000 och 2001” samt att ”SkogForsk marknadsför inte aktivt egna uppdrag baserat på enkäterna år 2000-2001. Vid förfrågan om sådana hän­visar SkogForsk i första hand till BeFore”. Efter vissa diskussioner kring finansieringen av Assar Js avtalspension slutade Assar J sin anställning hos Skog­Forsk per den 1 maj 2001.

Under 2001 genomförde Statsskogsutredningen en offentlig upphandling av uppdrag avseende ”översiktlig analys av statlig skogsförvaltning”. Förfråg­ningsunderlaget är daterat den 6 juni 2001 och enligt detta skulle anbud in­komma senast den 29 juni 2001. Två anbud avgas, ett av SkogForsk med ett offererat pris på 164 000 kr och ett av BeFore med ett offererat pris på 330 000 kr. Uppdraget gavs sedan till SkogForsk.

I stämningsansökan formulerades yrkandet i huvudsaken så att ”Assar J med firma BeFore yrkar att tingsrätten förpliktar Skog­Forsk att till BeFore utge 330 000 kr”. Som grund för sin talan anförde Assar J följande. SkogForsk har genom avtalen den 10 december 1999 åtagit sig att under åren 2000 och 2001 anlita honom att på uppdragsbasis genomföra de skogsbruksenkäter och eventuellt anslutande konkurrensanaly­ser som kunde aktualiseras under perioden, att inte aktivt marknadsföra sig för egna upp­drag baserade på enkäterna under perioden samt att vid förfråg­ningar om så­dana i första hand hänvisa till BeFore. Överenskommelsen innebar att han gavs ensamrätt att utföra uppdrag baserade på skogsbruks­enkäterna. Upp­draget från Statsskogsutredningen avsåg en sådan anslutande konkurrens­analys som SkogForsk skulle ha anlitat honom för att utföra. Genom att själv genomföra uppdraget har SkogForsk brutit mot ramöverens­kommelsen. I vart fall har SkogForsk brutit mot uppdragsavtalet då man genom att lämna en offert till Statsskogsutredningen aktivt har marknadsfört sina tjänster på området och då man inte hänvisat till BeFore. SkogForsk är skyldigt att er­sätta den skada han åsamkats genom SkogForsks avtalsbrott.

SkogForsk bestred käromålet. Tingsrätten fann dock att SkogForsk brutit mot uppdragsavtalet och därmed var skadeståndsskyldigt gentemot Assar J. Tingsrätten förpliktade SkogForsk att till Assar J med firma BeFore utge 300 000 kr jämte ränta samt ersättning för rättegångskost­nader. I tingsrättens dom angavs att överklagande skall vara ställt till Arbets­domstolen.

SkogForsk har överklagat tingsrättens dom och har bl.a. yrkat att målet skall överlämnas till Svea Hovrätt då det inte utgör en arbetstvist.

Assar J har invänt att målet utgör en arbetstvist.

SkogForsk har till stöd för sin begäran om att målet skall överlämnas till hovrätten anfört i huvudsak följande. Assar J har tidigare varit an­ställd hos SkogForsk men den tvist som är föremål för prövning berör inte hans anställningsförhållande. Hans anställ­ning upphörde den 1 maj 2001 och dess­förinnan var han tjänstledig under en längre tid. De åtgärder som påstås grunda skadeståndsskyldighet har in­träffat under perioden juni-augusti 2001 och ligger således i tiden efter an­ställningens upphörande. Tvisten avser ett krav som framförts av Assar J i dennes egenskap av rörelseidkare i den egna firman BeFore. Frågan om det föreligger ett anställningsförhållande eller inte ingår över huvud taget inte i den grund som åberopas till stöd för talan.

Assar J har anfört i huvudsak följande. Det är visserligen riktigt att han yrkat skadestånd för ekonomisk skada som drabbat honom under det han bedrivit egen verksamhet. Talan grundar sig dock uteslutande på överens­kommelser som träffades under den tid när han var anställd vid SkogForsk. Assar J hade att ta ställning till ett avtalspaket som innebar att han dels skulle lämna sin långvariga anställning vid SkogForsk, dels ha tillräck­ligt goda förutsättningar för att klara sin försörjning under år 2000 och 2001 och dels därefter erhålla en avtalspension från och med 60 års ålder. För Assar J handlade det inte i första hand om att starta en egen verk­samhet utan att skapa en ekonomisk trygghet för tiden fram till den ordinarie pensionsåldern. Mot denna bakgrund kan det alltså konstateras att tvisten grundar sig på ett långvarigt anställningsförhållande. Det saknar där­med be­tydelse att den tvistefråga som målet i första hand gäller kan tyckas ha en mer affärsmässig prägel. I grunden gäller dock målet huruvida SkogForsk stått för sina åtaganden gentemot Assar J när det gäller att låta honom få ekonomiska förutsättningar att försörja sig fram till 60 års ålder.

Skäl

För att Arbetsdomstolen skall vara behörig att ta upp den tvist som målet av­ser krävs att tvisten utgör en arbetstvist. Med arbetstvist avses enligt 1 kap. 1 § första stycket arbetstvistlagen en tvist som rör förhållandet mellan arbets­givare och arbetstagare. Frågan huruvida en tvist är av denna beskaffenhet skall domstolen självmant ta upp till prövning.

För det fall ett anställningsförhållande ingår som ett nödvändigt moment i den åberopade grunden för käromålet dvs. om det för bifall till käromålet är avgörande att ett anställningsförhållande föreligger, blir tvisten alltid att be­trakta som en arbetstvist. Saknar det däremot som i detta fall betydelse för utgången i målet huruvida det föreligger ett anställningsförhållande eller inte, skall domstolen självständigt pröva frågan om ett anställningsförhållande verkligen föreligger innan målet kan prövas i sak. Finner man därvid att den nödvändiga anknyt­ningen till ett anställningsförhållande saknas är det inte fråga om någon arbetstvist.

Det är ostridigt i målet att det inte längre förelåg något anställningsför­hållande mellan SkogForsk och Assar J vid tidpunkten för tvistens uppkomst. Även tvister mellan arbetsgivare och förutvarande arbets­tagare utgör dock arbetstvister nämligen om tvisten grundar sig på deras tidi­gare anställningsförhållande. Som exempel på sådana tvister nämns i för­arbetena till lagen om rättegången i arbetstvister (prop. 1974:77 s. 139) tvist om av­gångsförmåner eller rätt till pension.

För att en arbetstvist skall anses föreligga krävs emellertid också att tvisten rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare i denna deras egenskap. Enligt Arbetsdomstolens mening måste tvisten i detta mål anses röra Assar J i egenskap av egen företagare och inte i egenskap av tidigare arbetstagare. Det skulle knappast komma i fråga att som en arbets­tvist be­trakta t.ex. en tvist mellan Assar J och SkogForsk om ersätt­ning för ett uppdrag som han i enlighet med avtalen utfört åt Skog­Forsk.

Enligt Arbetsdomstolens mening kan tvisten i detta mål inte anses ha sådan anknytning till det tidigare anställningsförhållandet att den utgör en arbets­tvist.

Slut

Arbetsdomstolen överlämnar med stöd av 2 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister målet till Svea Hovrätt.

Ledamöter: Hans Tocklin , Dag Ekman, Karin Isacsson, Bengt Huldt, Ola Bengtson, Stina Nilsen och Henry Sjöström. Enhälligt.

Sekreterare: Inge-Marie Nilsson