ARBETSDOMSTOLEN Domar i fulltext AD 2005 nr 24 En arbetstagare på ett tryckeri skickades hem av sin arbetsgivare efter ett gräl med denne. Dagen därpå vägrade arbetstagaren diskutera konflikten med arbetsgivaren, som ånyo sade åt arbetstagaren att gå hem. Arbetsgivaren ångrade sig dock direkt och beordrade i stället arbetstagaren att tvätta färgburkar, en arbetsuppgift som har bedömts vara en enformig och okvalificerad syssla och som inte var en normal arbetsuppgift för arbetstagaren. I målet är utrett att arbetsgivaren dessförinnan mottagit en förhandlingsframställan från arbetstagarens fackliga organisation angående konflikten den föregående dagen. Arbetstagaren slutförde inte den beordrade uppgiften utan gick hem. Han sjukskrev sig senare samma dag. Åtta dagar senare frånträdde arbetstagaren sin anställning under den förhandling som kom till stånd med anledning av förhandlingsframställningen. I tvisten uppkommer huvudsakligen följande frågor. Har arbetsgivarens order till den anställde att rengöra färgburkar inneburit en kränkning av dennes föreningsrätt? Har samma order inneburit att arbetsgivaren i strid mot 62 § medbestämmandelagen vidtagit en disciplinär åtgärd mot den arbetstagaren? Har arbetsgivaren agerat på ett sådant sätt att arbetstagarens frånträdande av anställningen bör jämställas med ett avskedande eller en uppsägning från arbetsgivarens sida?

Innehållsförteckning

Denna innehållsförteckning är ingen del av arbetsdomstolens dom. Den är tillagd för att det skall vara lättare att manövrera sig i domen på webben. Tryck på det färgade avsnittet i förteckningen så kommer du till den delen av domen.

I övrigt har domen HTML-kodats så att den skall ta mindre plats, rubrikerna och texten har formaterats så att det skall vara möjligt att göra innehållsförteckningen och känsliga namn har avidentifierats. I övrigt är det AD:s fulltextsdom.

Innehållsförteckning. 1

Sammanfattning. 1

Till utveckling av talan har parterna anfört i huvudsak följande. 3

Förbundet 3

De rättsliga grunderna för förbundets talan. 4

Bolaget 5

Domskäl 7

Utredningen. 8

Händelseförloppet 8

Föreningsrättskränkning?. 9

Otillåten disciplinär bestraffning?. 10

Upphörde Bos anställning på ett sätt som kan jämställas med en uppsägning eller ett avskedande från bolagets sida?  11

Sammanfattning och rättegångskostnader 12

Domslut 12

Sammanfattning

En arbetstagare på ett tryckeri skickades hem av sin arbetsgivare efter ett gräl med denne. Dagen därpå vägrade arbetstagaren diskutera konflikten med arbetsgivaren, som ånyo sade åt arbetstagaren att gå hem. Arbetsgivaren ångrade sig dock direkt och beordrade i stället arbetstagaren att tvätta färgburkar, en arbetsuppgift som har bedömts vara en enformig och okvalificerad syssla och som inte var en normal arbetsuppgift för arbetstagaren. I målet är utrett att arbetsgivaren dessförinnan mottagit en förhandlingsframställan från arbetstagarens fackliga organisation angående konflikten den föregående dagen. Arbetstagaren slutförde inte den beordrade uppgiften utan gick hem. Han sjukskrev sig senare samma dag. Åtta dagar senare frånträdde arbetstagaren sin anställning under den förhandling som kom till stånd med anledning av förhandlingsframställningen. I tvisten uppkommer huvudsakligen följande frågor. Har arbetsgivarens order till den anställde att rengöra färgburkar inneburit en kränkning av dennes föreningsrätt? Har samma order inneburit att arbetsgivaren i strid mot 62 § medbestämmandelagen vidtagit en disciplinär åtgärd mot den arbetstagaren? Har arbetsgivaren agerat på ett sådant sätt att arbetstagarens frånträdande av anställningen bör jämställas med ett avskedande eller en uppsägning från arbetsgivarens sida?

ARBETSDOMSTOLEN                                     DOM                           Dom nr 24/05

                                                                              2005-02-16                 Mål nr A 42/04

Stockholm

KÄRANDE

Grafiska Fackförbundet, Box 1101, 111 81 STOCKHOLM

Ombud: förbundsjuristen Henric Ask, LO-TCO Rättsskydd AB, Box 1155, 111 81 STOCKHOLM

SVARANDE

Hot Screen Aktiebolag, 556446-5242, Box 10025, 434 21 KUNGSBACKA

Ombud: advokaten Claes Ottosson, Advokat Claes Ottosson AB, Box 10025, 434 21 KUNGSBACKA

SAKEN

föreningsrättskränkning m.m.

______________________

Mellan Hot Screen Aktiebolag och Grafiska Fackförbundet gäller kollektivavtal som till sitt innehåll hänvisar till det vid varje tidpunkt gällande s.k. Civilavtalet mellan Grafiska Företagens Förbund och Grafiska Fackförbundet.

Bolaget bedriver verksamhet i Kungsbacka i form av tryckning av logotyper och text på kläder. Hos bolaget finns omkring 15 personer anställda. Bolagets ägare, tillika ställföreträdare, Peter och Mikael är båda aktiva i bolagets verksamhet. Normalt arbetar Mikael huvudsakligen med produktionen under det att Peter sköter kundkontakter m.m.

Bo, som är medlem i förbundet, provanställdes i december 2000. Sex månader senare övergick hans anställning till en tillsvidareanställning. I målet är ostridigt att Bos anställning upphörde den 20 februari 2004 genom att han vid en förhandling mellan bolaget och förbundet överlämnade en handling som innebar att han frånträdde sin anställning.

Mellan parterna råder tvist om hur upphörandet av Bos tillsvidareanställning skall betraktas rättsligt. Förbundet har gjort gällande att Bo frånträtt anställningen på grund av bolagets agerande, vilket skall anses vara ett avskedande eller i vart fall en uppsägning från bolagets sida. Bolaget har för sin del påstått att Bo själv sagt upp sig. Vidare råder tvist om bolaget på ett otillåtet sätt vidtagit en disciplinär åtgärd mot Bo samt om bolaget kränkt Bos föreningsrätt. Parterna har förhandlat i tvisten utan att kunna enas.

Förbundet har väckt talan i Arbetsdomstolen mot bolaget samt har därvid såsom talan slutligt bestämts yrkat att Arbetsdomstolen skall förplikta Hot Screen Aktiebolag (bolaget) att

1. till Bo utge dels allmänt skadestånd med 120 000 kr för brott mot anställningsskyddslagen, med 75 000 kr för brott mot 8 § medbestämmandelagen och med 25 000 kr brott mot 62 § medbestämmandelagen, dels ekonomiskt skadestånd med 5 486 kr för perioden den 20 – 29 februari 2004, med 16 688 kr för perioden den 1 – 31 mars 2004 och med 12 070 kr för perioden den 1 – 22 april 2004,

2. till förbundet utge allmänt skadestånd med 100 000 kr för brott mot medbestämmandelagen.

Förbundet har vidare yrkat ränta enligt 6 § räntelagen, på beloppen avseende allmänt skadestånd fr.o.m. den 29 mars 2004 (dagen för delgivning av stämningen) och på beloppen avseende ekonomiskt skadestånd från den 25:e i respektive månad, allt till dess betalning sker.

Bolaget har bestritt samtliga yrkanden och vitsordat sättet att beräkna den yrkade räntan.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

Till utveckling av talan har parterna anfört i huvudsak följande.

Förbundet

I början av sin provanställning arbetade Bo med bl.a. packning, posthantering och tvätt av ramar. Han blev sedermera tryckare. Bo fungerade bra i arbetet och provanställningen övergick därför till en tillsvidareanställning.

Under vintern 2003/2004 rådde det en dålig stämning på arbetsplatsen. Till viss del berodde detta på att bolaget hade en tvist med förbundet i Arbetsdomstolen angående en annan arbetstagare, som upplevde sig ha blivit av med sin anställning under kränkande former. I denna tvist förliktes parterna under våren 2004.

Den 11 februari 2004 stämplade Bo in omkring kl. 07.45, dvs. inom den flextid kl. 06.00-08.00 som då tillämpades vid bolaget. Även om Bos tidkort möjligen visar instämpling kl. 06.43 kom han inte till arbetet förrän kl. 07.45. Det har förekommit problem med stämplingsautomaten. Eventuellt har en arbetskamrat av misstag stämplat in Bos nummer. Man stämplar in sitt anställningsnummer och ”IN”, i Bos fall ”125IN”, och misstag har förekommit. Med anledning av vad bolaget har anfört i tvisten skall framhållas att han inte hade bett någon arbetskamrat att stämpla in för hans räkning.

Bo tog sin matlåda till pausrummet där flera arbetskamrater satt och småpratade. En tryckmaskin var ur bruk, vilket hade stört Peter under några dagar. Peter kom till arbetsplatsen omkring kl. 08.00. Han frågade varför de anställda inte arbetade. Bo svarade då att det inte fanns några arbetsuppgifter samt att de hade gjort vad som kunde göras. Bo påpekade också att Peter kunde uppträda lite trevligare och att det inte var de anställdas fel att maskinerna inte fungerade. Peter blev ganska upprörd och svarade ungefär: ”Ska vi tjafsa. Stick härifrån. Dra åt helvete. Säg upp dig. Du har inget här att göra ”. Bo svarade på detta genom att säga bl.a. ”Sug min röv”. Strax därefter bytte Bo om till privata kläder och gick hem. Han kontaktade förbundet samma dag.

På kvällen ringde Peter upp Bo och bad honom komma tillbaka till arbetet. Efter viss diskussion kom de överens om att Bo skulle gå till arbetet som vanligt nästa dag.

Dagen därpå, den 12 februari 2004, kom Peter till Bo vid 10.00-10.30-tiden och ville ha en diskussion med Bo, som då arbetade vid sin tryckmaskin. Bo orkade emellertid inte vid detta tillfälle prata med Peter , som var upprörd.

Vid 11.00-tiden samma dag faxade förbundets ombudsman Jan Strandberg en förhandlingsframställan till bolaget med anledning av vad som inträffat den föregående dagen. Strax därefter återkom Peter till Bo. Peter var upprörd och viftade hotfullt med förhandlingsframställningen och sade: ”Du behöver inte göra någonting mer i dag. Du har betalt. Gå hem. Byt om till dina egna kläder”. Bo gick därför till omklädningsrummet och bytte om. Peter kom efter och sade att han hade ändrat sig. Bo skulle i stället byta om till arbetskläder igen. Peter sade: ”Gå ut och ställ dig i tryckeriet, men du skall inte arbeta”. Peters sätt att säga detta var ungefär som att Bo skulle ställa sig i skamvrån. Bo gjorde som han blev tillsagd men upplevde behandlingen som oerhört förnedrande.

När Bo under lunchen satt med sin arbetskamrat Daniel S i pausrummet kom Peter dit. Han stirrade en lång stund på Bo och frågade hånfullt: ”Känns det bra nu? Är det här det du ville? Förresten, du skall inte trycka något mer, du skall tvätta färgburkar”.

Det ingår visserligen i arbetsuppgifterna på arbetsplatsen att tvätta färgburkar men bolaget har inte hanterat uppgiften på detta sätt tidigare. Tvätt av färgburkar har gått till så att en arbetstagare har torkat av en färgburk när han använt den. Bo blev kommenderad att ensam gå in och ställa sig i ett förrådsutrymme och tvätta samtliga färgburkar. Både Bo och Daniel S upplevde detta som en straffkommendering med anledning av att förbundet hade påkallat förhandling samt som att Peter försökte provocera Bo. Emellertid fann sig Bo i tillsägelsen och började tvätta färgburkar.

Under arbetet med färgburkarna kom Peter vid flera tillfällen och klappade Bo på axeln och hånlog. Peter undrade, som tidigare, om det var så här Bo ville ha det. Bo kände sig så kränkt att han inte orkade vara kvar utan gick hem på grund av den dåliga behandlingen.

Senare under dagen ringde Bo och sjukanmälde sig. Han talade då med Daniel S, som vidarebefordrade sjukanmälan till Peter . Bo mådde dåligt efter det som inträffat. Hade Mikael varit på arbetsplatsen hade Bo givetvis pratat med denne. Efter vad som inträffat orkade Bo inte tala med Peter. Det har tidigare inte varit något problem med att anmäla till någon annan bara sjukanmälan kommer fram till bolaget. Den 19 eller 20 februari 2004 skickade han sjukintyg till bolaget. Han fick ingen läkartid dessförinnan.

Den 20 februari 2004 frånträdde Bo sin anställning vid bolaget och anmälde sig omedelbart till arbetsförmedlingen. Han har numera ett nytt arbete på ett annat tryckeri. Arbetet fungerar bra och han har högre lön än den han hade hos bolaget.

De rättsliga grunderna för förbundets talan

Bolaget och dess företrädare har utnyttjat sin arbetsledningsrätt på ett sätt som strider mot lag och goda seder på arbetsmarknaden. Detta agerande har föranlett Bo att frånträda sin anställning, vilket är att jämställa med ett avskedande. I vart fall skall detta anses som en uppsägning från bolagets sida. Det har inte förelegat vare sig laglig grund för avskedande eller saklig grund för uppsägning. Bolaget har därmed brutit mot anställningsskyddslagen och Bo har rätt till allmänt och ekonomiskt skadestånd.

De åtgärder som bolaget har vidtagit, bl.a. genom att beordra Bo att tvätta färgburkar samt ställa sig i tryckeriet utan att utföra något arbete, har utgjort en bestraffning som saknar stöd i författning eller kollektivavtal. Bolagets åtgärder strider mot 62 § medbestämmandelagen, varför Bo har rätt till allmänt skadestånd.

Bo utnyttjade sin föreningsrätt genom att kontakta sitt förbund med anledning av händelserna den 11 februari 2004. Strax efter att ha mottagit förbundets förhandlingsframställan vidtog bolaget åtgärden att beordra Bo att ställa sig i tryckeriet och senare att tvätta färgburkar. Förfarandet har kränkt Bos föreningsrätt. Det var fråga om en direkt sanktion som utlöstes av att Bo hade utnyttjat sitt fackliga medlemskap. Åtgärden utgör ett brott mot 8 § medbestämmandelagen. Både Bo och förbundet har därmed rätt till skadestånd.

Bolaget

Bolaget bedriver sin verksamhet i lokaler på ett industriområde i Kungsbacka. Produktionsavdelningen och ett mindre kontor finns i samma byggnad.

I december 2000 anställdes Bo som screentryckningsbiträde.

Han hade vissa problem under sin anställningstid hos bolaget. Han hamnade ofta i konflikt med andra. Det förekom även fysiska uppträden. Vidare hade han till att börja med svårt att komma upp på morgnarna och komma in i arbetet. Bolaget kände ett socialt ansvar för Bo och ville hjälpa honom in i arbetslivet efter hans något brokiga förflutna. Bolaget visade stor fördragsamhet med hans uppträdande under arbetstid och gemensamma trivselkvällar.

I november 2001 fick Bo en skriftlig varning för olovlig frånvaro under två dagar då han inte kunde anträffas. Bo uppgav, när han slutligen hörde av sig under en fredagseftermiddag, att han natten mellan onsdagen och torsdagen hade vaknat upp på en buss i Uddevalla och att hela torsdagen hade gått åt till hemresan.

I januari 2002 blev han sjukskriven efter ett slagsmål på fritiden, något som påverkade arbetet. Under våren samma år utförde han också samhällstjänst efter en dom för misshandel.

I oktober 2002 sparkade Bo hål i väggen på tryckeriet som en reaktion på att han slagit huvudet i en maskin.

Under en tillställning år 2003 försökte Bo ge sig på den person som arrangerat tillställningen. Bo hindrades dock genom att han hölls fast av andra personer. Han fördes med milt våld från festen. Bo gick då till tryckeriets lokaler och sparkade på nytt hål i en vägg. Han hotade också Mikael, bl.a. genom att ta tag i dennes skjorta.

Bo har också vid upprepade tillfällen i samband med bl.a. julfester uppträtt otrevligt och våldsamt.

Det är korrekt att bolaget och förbundet hade en arbetstvist som har förlikts.

Bolagets företrädare uppfattade saken så att ombudsmannen Jan Strandberg hade förutfattade meningar om bolaget och särskilt om Peter . Enligt bolagets mening bedrev Jan Strandberg ett slags kampanj mot bolaget.

Förbundets beskrivning av händelseförloppet den 11-12 februari 2004 är i väsentliga avseenden oriktig. Vid den aktuella tiden hade Mikael, som är den av ägarna som brukar vara på kontoret, semester. Peter var den enda av bolagets företrädare som var tillgänglig. Normalt arbetar han med försäljning ute på fältet, vilket innebär att han inte brukar komma till bolagets lokaler på morgonen.

Inför den 11 februari 2004 hade Peter informerat om att han inte skulle komma in på morgonen. Hans planer ändrades dock med kort varsel och han kom till kontoret omkring kl. 8. Peter fann då att alla tryckare satt och drack kaffe i pausrummet. Bo var inte omklädd till arbetskläder och bar på sin privata ryggsäck trots att han enligt stämpelklockan hade stämplat in redan kl. 06.43. Enligt bolagets uppfattning måste Bo ha sett till att hans tidkort stämplades in av en arbetskamrat vid denna tidpunkt. Detta är ett uttryck för hur illojal Bo varit i sitt arbete.

På fråga från Peter förnekade tryckarna unisont att de hade rast. Någon av dem sade att det inte fanns något att göra eftersom det var fel på en maskin. Peter invände då att det visst fanns arbetsuppgifter och att han tidigare lämnat instruktioner om underhålls- och rengöringsuppgifter i väntan på att maskinen lagades. Alla utom Bo instämde i detta och lämnade pausrummet för att börja med olika arbetsuppgifter.

Bo började inte arbeta som de övriga utan följde efter eller snarare förföljde Peter . Han framställde högljudda anklagelser mot Peter och sade att denne skulle vara trevligare. Peter ville inte prata med Bo när denne var i ett så upprört tillstånd och avböjde vänligt men bestämt fortsatt meningsutbyte. Peter sade att de skulle prata om saken senare och uppmanade Bo att omedelbart börja arbeta. Bo skrek då att Peter skulle ”suga hans röv”. Peter kände sig hotad av Bo. Han förstod att Bo var ur balans och mådde dåligt. Därför sade han åt Bo att ta ledigt resten av dagen. Till att börja med vägrade Bo att göra detta. Han fortsatte i stället att vara högljudd och kränkande. Han kallade Peter bl.a. ”din stammande djävul” och ”inte läskunnig” och ifrågasatte Peter s kompetens som företagsledare och ställning inom bolaget. Eftersom allt utspelade sig under det att Bo och Peter förflyttade sig i bolagets lokaler hörde och såg alla närvarande vad som sades. Peter blev på detta sätt chikanerad inför sina anställda. Peter sade då att det stod Bo fritt att säga upp sig, eftersom han tydligen inte trivdes på arbetsplatsen och tyckte det var dåligt att arbeta för bolaget och Peter .

Bo gick senare under morgonen hem. Peter uppfattade att detta skedde i enlighet med hans uppmaning att ta dagen ledig. På kvällen samma dag ringde Peter till Bo för att klara ut situationen och försäkra sig om att denne skulle komma till arbetet nästa dag. De kom också överens om att nästa dag tala mer om vad som hade hänt.

Nästa dag, den 12 februari 2004, ville Peter såsom överenskommits tala med Bo. Denne var dock inte intresserad av detta. Inledningsvis stod Bo vid sin maskin och arbetade. Peter bad någon annan tryckare ta över arbetet så länge att de skulle kunna prata. Något samtal kom dock inte till stånd. När Bo skulle återuppta arbetet var tryckmaskinen upptagen av en annan arbetstagare. Peter beordrade då Bo att tvätta färgburkar. Att tvätta färgburkar är en sedvanlig arbetsuppgift, som det ankommer på Bo att utföra enligt anställningsavtalet. Det var inte fråga om någon bestraffning utan om en vanligt arbetsuppgift som måste utföras. Bo tvättade några färgburkar och gick sedan hem.

Det är riktigt att förbundet samma dag faxade en framställan om förhandling med bolaget. Framställan kom enligt faxhandlingen fram till bolaget kl. 11.14.

Det stämmer att Bo sjukanmälde sig genom ett telefonsamtal med Daniel S. Han visade inget sjukintyg. Enligt bolagets interna reglering skall sjukanmälan göras till någon av Mikael eller Peter . Enligt bolagets mening var Bo därför olovligen frånvarande under tiden fram till den 20 februari 2004.

Vid tvisteförhandlingarna den 20 februari 2004 i förbundets lokaler i Göteborg var bolagets avsikt att parterna skulle klara ut de problem och missförstånd som hade förekommit. Förhandlingen inleddes emellertid med att bolaget fick beskedet att Bo frånträdde sin anställning.

De rättsliga grunderna för bolagets bestridande

Bolaget har inte föranlett att Bo frånträtt sin anställning. Bolaget har tvärtom verkat för att Bo skulle vara kvar i bolaget. Peter har till och med ringt till Bo den 11 februari 2004 trots att han var den som hade störst anledning att känna sig förorättad. Det har inte varit fråga om ett avskedande eller en provocerad uppsägning. Bo har efter eget gottfinnande och efter gott om tid till övervägande tillsammans med sin fackförening frånträtt sin anställning.

Eftersom Bo själv frånträtt sin anställning saknas under alla omständigheter grund för allmänt skadestånd.

I andra hand görs gällande att Bos uppträdande på arbetsplatsen varit sådant att det förelegat laglig grund för avskedande eller i varje fall saklig grund för uppsägning. Bo har även av detta skäl inte rätt till skadestånd.

Bo har i allt fall själv bidragit till den uppkomna situationen och agerat på sådant sätt att eventuellt skadestånd skall jämkas till noll.

Bolaget har inte vidtagit några disciplinära åtgärder mot Bo. De tillsägelser som har riktats till Bo har legat inom bolagets arbetsledningsrätt. Bolaget har över huvud taget inte agerat mot Bo efter det att förbundets förhandlingsframställan kommit bolaget till handa och har heller inte haft något syfte att kränka föreningsrätten. Något brott mot medbestämmandelagen har därför inte förekommit.

Beträffande ekonomiskt skadestånd görs gällande att avräkning skall göras med belopp som Bo har mottagit i arbetslöshetsersättning. Beloppet uppgår till 36 480 kr och överstiger alltså det yrkade ekonomiska skadeståndet.

Förbundet

Det vitsordas att Bo för flera år sedan dömdes för misshandel till samhällstjänst. Det bestrids däremot att Bo varit sjukskriven på grund av slagsmål. Sjukskrivningen berodde på att han hade halkat och gjort sig illa. Det är korrekt att Bo vid ett tillfälle sparkade hål i en vägg i bolagets lokaler. Orsaken till detta var att han slog huvudet i en maskin och dumt nog avreagerade sig genom att sparka på väggen. Händelseförloppet vid den gemensamma festen inom industriområdet gick inte till på det sätt som bolaget anfört. Bo spillde rödvin på en person från ett annat företag. Denne blev upprörd och hoppade på Bo. Daniel S tvingades att slita bort mannen som då satt ovanpå och skulle slå Bo. Det bestrids att Bo vid samma tillfälle hotade Mikael. Han var dock upprörd därför att han av Mikael felaktigt blev beskylld för att ha börjat bråket.

Det har förekommit andra fester vid bolaget där flera personer varit onyktra. Vid en sådan tillställning blev Peter och Mikael utslängda från Ullevi.

Bo har inte varit olovligen frånvarande. Han har aldrig tagit del av någon varning för olovlig frånvaro daterad den 5 november 2001. Vidare bestrids att Bo haft sena ankomster. Bolaget har tillämpat flextid. Av förhandlingsprotokoll den 18 mars 2004 framgår att bolaget under Bos anställningstid tillämpade flextid. Som tidigare anförts är det inte riktigt att Bo låtit någon arbetskamrat stämpla in åt honom på morgonen den 11 februari 2004.

Enligt förbundets mening saknas det rättslig grund för bolagets inställning att den av Bo mottagna arbetslöshetsersättningen skall avräknas från det ekonomiska skadeståndet. Av fast praxis i Arbetsdomstolen följer att avräkning inte skall göras i situationer som denna.

Domskäl

Tvisten har sin bakgrund i de händelser som inträffade på arbetsplatsen den 11 och 12 februari 2004 och som ledde till att Bos anställning hos bolaget kom att upphöra.

I tvisten uppkommer i huvudsak följande frågor:

1. Har bolagets order till Bo att rengöra färgburkar inneburit en kränkning av hans föreningsrätt?

2. Har samma order inneburit att bolaget i strid mot 62 § medbestämmandelagen vidtagit en disciplinär åtgärd mot Bo?

3. Har bolaget agerat på ett sådant sätt att Bos frånträdande av anställningen bör jämställas med ett avskedande eller en uppsägning från bolagets sida?

Utredningen

Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har på förbundets begäran hållits förhör under sanningsförsäkran med Bo samt vittnesförhör med hans arbetskamrat Daniel S och ombudsmannen Jan Strandberg. På bolagets begäran har hållits förhör under sanningsförsäkran med Peter och Mikael samt vittnesförhör med bolagets anställde Mattias B och städerskan Gerd M. Parterna har åberopat skriftlig bevisning.

Händelseförloppet

Av förhören inför domstolen med Bo och Peter framgår att de i stora drag är ense om vad som utspelade sig på arbetsplatsen den 11 och 12 februari 2004. Vad som framkommit kan sammanfattas enligt följande.

På morgonen den 11 februari 2004 satt de anställda i pausrummet och drack kaffe. En av bolagets fotosättningsmaskiner var trasig. När Peter kom till arbetsplatsen vid 8-tiden frågade han irriterat varför tryckarna inte arbetade mot bakgrund av att de inte hade rast. Det uppkom en häftig ordväxling mellan honom och Bo som varade i omkring fem minuter. Bo skrek ”sug min röv”, ”din stammande djävel”, ”du är inte skriv- och läskunnig” och andra glåpord. Peter svarade att Bo ”kunde fara åt helvete” och säga upp sig om han inte trivdes. Uppträdet slutade med att Peter sade åt Bo att ta ledigt under resten av dagen, vilket han också gjorde. Under eftermiddagen ringde Bo till förbundets ombudsman Jan Strandberg och talade om vad som inträffat. På kvällen ringde Peter hem till Bo, som då bad om ursäkt för vad han sagt under morgonen. Peter har uppgett att de vid samtalet dessutom kom överens om att tala vidare om saken under dagen därpå, något som dock Bo har förnekat.

Dagen därpå, den 12 februari 2004, var fotosättningsmaskinen lagad och arbetet i tryckeriet kunde bedrivas som vanligt. Bo arbetade under förmiddagen som vanligt vid sin maskin. Arbetet vid maskinen bestod i att göra 2-3 tryckomgångar om dagen, och det är inte lämpligt att byta tryckare under pågående tryckomgång. Peter kom och ville diskutera med Bo om vad som hänt dagen före, men Bo vägrade att göra detta. Något senare beordrade Peter en annan arbetstagare att ta över Bos maskin inför nästkommande tryckomgång. När Bo trots att han avlöstes vid maskinen vägrade att prata om vad som inträffat under gårdagen sade Peter häftigt åt honom att gå hem för dagen. Peter ångrade emellertid kort därefter vad han sagt och gick ut till Bo, som befann sig i omklädningsrummet. Enligt vad bolaget har anfört i målet hade Peter vid denna tidpunkt inte tagit del av den förhandlingsframställan som Jan Strandberg hade faxat till bolaget och som kommit fram dit kl. 11.14. Peter har emellertid själv vid förhöret inför domstolen berättat att han mottagit förbundets förhandlingsframställan innan han gick ut till Bo i omklädningsrummet.

I omklädningsrummet sade Peter åt Bo att stanna kvar på arbetsplatsen. Beträffande vad som i övrigt inträffade går uppgifterna i viss mån i sär. Enligt Bos uppgifter sade Peter, som hade förbundets förhandlingsframställan i handen, åt honom att ställa sig i tryckeriet utan något egentligt arbete och beordrade honom efter lunchrasten att rengöra de färgburkar som användes vid tryckningen, något som Bo uppfattade som en bestraffning. Peter har uppgett att han inte hade förhandlingsframställningen i handen och att Bo inte blev tillsagd att ställa sig i tryckeriet utan redan före lunchrasten blev tillsagd att rengöra färgburkarna.

Enligt domstolens mening är det i denna del inte visat mer än vad som är ostridigt, dvs. att Bo beordrades att rengöra färgburkar. Bo har vidare uppgett att Peter trakasserade honom genom hånfulla frågor och leenden, något som Peter dock har förnekat och som enligt domstolens mening inte är styrkt i målet.

Händelseförloppet på arbetsplatsen avslutades med att Bo under eftermiddagen avbröt arbetet och gick hem. Han ringde till en arbetskamrat som framförde till Peter att Bo var sjukskriven.

En dryg vecka efter det att Bo lämnat arbetsplatsen, den 20 februari 2004, fördes förhandling mellan bolaget och förbundets avdelning i enlighet med den förhandlingsframställan som bolaget hade mottagit den 12 februari 2004. Vid förhandlingen förklarades från arbetstagarsidan att Bo frånträdde anställningen hos bolaget.

Föreningsrättskränkning?

Enligt 8 § första stycket medbestämmandelagen skall föreningsrätten lämnas okränkt. Kränkning av föreningsrätten föreligger om någon på arbetsgivar- eller arbetstagarsidan vidtar åtgärd till skada för någon på den andra sidan för att denne har utnyttjat sin föreningsrätt eller om någon på ena sidan vidtar åtgärd mot någon på andra sidan i syfte att förmå denne att inte utnyttja sin föreningsrätt. För att en föreningsrättskränkning skall anses föreligga krävs alltså till att börja med att det är fråga om en konkret åtgärd. Dessutom måste åtgärden ha ett särskilt syfte, nämligen att ingripa mot någon för att denne har utnyttjat sin föreningsrätt eller förmå någon att inte utnyttja denna rätt. När det gäller åtgärd mot någon som har utnyttjat sin föreningsrätt skall åtgärden också ha varit till skada för denne.

I mål om kränkning av arbetstagares föreningsrätt har Arbetsdomstolen sedan länge tillämpat en fördelning av bevisbördan som särskilt har sin bakgrund i de svårigheter som typiskt sett föreligger att bevisa syftet med en vidtagen åtgärd. Domstolens praxis innebär att det inledningsvis ankommer på arbetstagarparten att visa sannolika skäl för att en kränkning av föreningsrätten förekommit. Om arbetstagarparten lyckas med detta, kan arbetsgivaren undgå ansvar endast genom att styrka att han har haft en skälig anledning till sin åtgärd oberoende av föreningsfrågan.

Vad Arbetsdomstolen nu har att bedöma är frågan om bolagets order till Bo att rengöra färgburkar har inneburit en kränkning av dennes föreningsrätt. Bolaget har gjort gällande att detta var en sedvanlig arbetsuppgift i bolagets verksamhet. Bo och Daniel S har bekräftat att de som ett led i det normala arbetet ofta rengjorde färgburkar som de använt, men att de aldrig hade varit med om att samtliga bolagets färgburkar skulle tvättas i ett sammanhang. Enligt vad Peter har uppgett utförs denna uppgift en gång om året av en eller flera personer. Det står enligt domstolens mening klart att ett rengöringsarbete upplagt på detta sätt var en enformig och okvalificerad syssla som inte var en normal arbetsuppgift för Bo. Med hänsyn härtill anser Arbetsdomstolen att ordern om att tvätta färgburkar var negativ för Bo på ett sådant sätt att det var fråga om en åtgärd till skada för honom av det slag som avses i 8 § medbestämmandelagen.

Beträffande syftet med bolagets åtgärd står det till en början klart att denna vidtogs kort efter det att Peter hade mottagit en framställan från förbundet om förhandling med anledning av händelserna under den föregående dagen. Ett tidssamband av detta slag är visserligen en sådan omständighet som i Arbetsdomstolens praxis ofta har föranlett bedömningen att arbetstagarsidan har gjort sannolikt att det varit fråga om en kränkning av föreningsrätten. I det föreliggande fallet måste emellertid enligt domstolens mening frågan om Peter s syfte med åtgärden ses i belysning av hela det föregående händelseförloppet, dvs. vad som hade förekommit mellan Peter och Bo såväl den föregående dagen som tidigare under förmiddagen den aktuella dagen. Det framgår klart av utredningen att Peter, som uppgett att han ända sedan han var barn känt sig hånad för sin stamning, faktiskt blev mycket upprörd av de olika yttranden som Bo hade gjort dagen innan. Bo hade visserligen bett om ursäkt vid telefonsamtalet på kvällen, men det får anses utrett i målet att Peter, som själv enligt vad som framkommit har ett häftigt humör, blev upprörd på nytt när Bo trots uppmaning vägrade att tala med honom om uppträdet dagen innan. Att det förhåller sig så framgår av att Peter blev så arg att han sade till Bo att gå hem, och detta inträffade ostridigt innan Peter hade mottagit förhandlingsframställningen. Det är möjligt att förhandlingsframställningen påverkade händelseförloppet, men i så fall bara på det sättet att den ledde till att Peter ändrade sig och beordrade Bo att rengöra färgburkar i stället för att gå hem. Enligt domstolens mening är det inte sannolikt att den sistnämnda beordringen hade ett sådant samband med förhandlingsframställningen som förutsätts för att det skall vara fråga om en föreningsrättskränkning. Det mesta talar i stället för att tillsägelsen uteslutande var en reaktion från Peter s sida på Bos tidigare uppträdande mot honom.

På grund av det anförda kommer Arbetsdomstolen till slutsatsen att det inte har gjorts sannolikt att Peter handlade i syfte att kränka Bos föreningsrätt. Förbundets talan i denna del skall därför avslås.

Otillåten disciplinär bestraffning?

Om det enligt medbestämmandelagen kan följa skadestånd på åtgärd eller underlåtenhet av en arbetstagare, får enligt 62 § samma lag annan påföljd inte åläggas arbetstagaren utan stöd i författning eller kollektivavtal. Bestämmelsen kan sägas innebära ett förbud i vissa fall mot en sådan bestraffning av arbetstagare som inte har stöd i kollektivavtal eller författning.

Enligt förbundets mening utgjorde ordern till Bo att rengöra färgburkar en bestraffning i strid mot 62 § medbestämmandelagen. Som domstolen har anfört i det föregående står det klart att ett rengöringsarbete upplagt på det aktuella sättet var en enformig och okvalificerad syssla som inte var en normal arbetsuppgift för Bo. Händelseförloppet ger ett visst stöd för antagandet att ordern gavs i syfte att bestraffa Bo med anledning av vad som tidigare hade inträffat. Som Arbetsdomstolen tidigare har slagit fast kan även andra åtgärder än traditionella disciplinåtgärder omfattas av bestämmelserna i 62 § medbestämmandelagen, om åtgärden är till men för arbetstagaren och vidtas i bestraffningssyfte (se domen 1978 nr 89).

Som emellertid framgår av lagtexten gäller det principiella förbudet mot disciplinåtgärder i 62 § medbestämmandelagen endast i fall då arbetstagarens handling eller underlåtenhet kan föranleda skadeståndsskyldighet enligt medbestämmandelagen (prop. 1975/76:105 bilaga 1 s. 296 samt domarna 1989 nr 67 och 1995 nr 146). Det betyder att förbudet är tillämpligt endast om arbetstagaren har åsidosatt någon bestämmelse i medbestämmandelagen eller i det tillämpliga kollektivavtalet. I målet har inte gjorts gällande att Bos handlande skulle strida mot någon bestämmelse i medbestämmandelagen. Inte heller har förbundet pekat på någon bestämmelse i det mellan parterna gällande kollektivavtalet som utvisar att Bos handlande utgjorde ett brott mot det avtalet.

På grund av det anförda kan Arbetsdomstolen inte finna att bolaget har åsidosatt 62 § medbestämmandelagen genom det av förbundet påtalade förfarandet. Förbundets talan skall därför avslås även i denna del.

Upphörde Bos anställning på ett sätt som kan jämställas med en uppsägning eller ett avskedande från bolagets sida?

Som har framgått i det föregående frånträdde Bo den 20 februari 2004 sin anställning i samband med en förhandling mellan bolaget och förbundets avdelning.

Förbundets inställning i denna del kan sammanfattas enligt följande. Bolaget och dess företrädare har utnyttjat sin arbetsledningsrätt på ett sätt som strider mot lag och goda seder på arbetsmarknaden. Detta agerande har föranlett Bo att frånträda sin anställning, vilket är att jämställa med ett avskedande eller en uppsägning från bolagets sida.

Bolagets inställning är att Bo frivilligt lämnat anställningen med omedelbar verkan.

Arbetsdomstolen har i sin praxis med stöd av uttalanden i anställningsskyddslagens förarbeten antagit att en uppsägning från arbetstagarens sida under särskilda omständigheter kan vara att jämställa med en uppsägning från arbetsgivarens sida. För att en arbetstagares uppsägning eller frånträdande skall jämställas med en åtgärd från arbetsgivarens sida krävs enligt den praxis som utvecklats att arbetstagarens åtgärd föranletts av arbetsgivaren och att denne därvid handlat på ett sätt som inte stämmer överens med god sed på arbetsmarknaden eller som annars måste anses otillbörligt (se bl.a. domarna 1991 nr 65, 2001 nr 29 och 2002 nr 18 samt där gjorda hänvisningar). En arbetstagares egna frånträdande av anställningen utan iakttagande av uppsägningstid kan på motsvarande sätt vara att jämställa med ett avskedande från arbetsgivarens sida.

Vid bedömningen av frågan om det otillbörliga i bolagets handlande har domstolen att utgå från det händelseförlopp den 11 och 12 februari 2004 som är ostridigt eller som styrkts i målet, nämligen sammanfattningsvis följande. Bo blev efter den häftiga ordväxlingen den 11 februari tillsagd av Peter att lämna arbetsplatsen och gjorde även detta. Det framstår som oklart hur de båda då uppfattade situationen. Bo hade dock under eftermiddagen ett samtal med Jan Strandberg, varvid det bestämdes att Bo skulle återvända till arbetsplatsen den påföljande dagen. På kvällen samma dag ringde Peter till Bo för att försäkra sig just om detta. När Peter den påföljande dagen efter en ny ordväxling återigen sade åt Bo att lämna arbetsplatsen ångrade han sig innan Bo hade hunnit göra detta och beordrade i stället denne att rengöra färgburkar. Bo lämnade senare samma dag arbetsplatsen utan att underrätta Peter om detta, men lät samma eftermiddag framföra genom Daniel S att han var sjukskriven.

När man bedömer Peter s handlingssätt måste enligt domstolens mening beaktas att det båda dagarna var fråga om konflikter mellan honom och Bo där de båda befann sig i ett upprört tillstånd. Av betydelse i sammanhanget är att det var Bo som inledde ordväxlingen mellan dem den första dagen och därvid gjorde uttalanden vilka Peter med rätta upplevde som personligen djupt kränkande. Bo bad visserligen om ursäkt för vad han sagt vid telefonsamtalet under kvällen, men vägrade dagen därpå att tala med Peter när denne ville diskutera vad som hade hänt. Det är förståeligt om Peter även då blev upprörd. Hans tillsägelse då om att Bo skulle lämna arbetsplatsen gjordes uppenbarligen i hastigt mod eftersom den återtogs, och även tillsägelsen därefter om att Bo skulle rengöra färgburkar gjordes tydligtvis i upprört tillstånd. Vid bedömningen av Peter s handlande måste även beaktas att det står helt klart att han inte hade något syfte att förmå Bo att lämna anställningen, utan tvärtom hade uppfattningen att denne var en duktig tryckare. Även om Peter måste anses ha handlat på ett överilat och olämpligt sätt, kan hans handlande enligt domstolens mening med beaktande av samtliga omständigheter inte betraktas som otillbörligt eller stridande mot god sed på arbetsmarknaden.

Det anförda innebär att Arbetsdomstolen inte kan finna att åtgärderna från bolagets sida var av sådan karaktär att bolaget får anses ha skilt Bo från hans anställning. Förbundets talan skall därför avslås även i denna del.

Sammanfattning och rättegångskostnader

Domstolens ställningstaganden i det föregående innebär att förbundets talan avslås i samtliga delar. Bolaget skall därför tillerkännas ersättning för sina rättegångskostnader. Det yrkade beloppet avseende ombudsarvode har inte vitsordats som skäligt av förbundet. Arbetsdomstolen finner emellertid att beloppet med hänsyn till målets art och omfattning samt övriga omständigheter får betraktas som skäligt.

Domslut

1. Arbetsdomstolen avslår Grafiska Fackförbundets talan.

2. Grafiska Fackförbundet skall ersätta Hot Screen Aktiebolag för dess rättegångskostnader med etthundrasextioåttatusenfyrahundrafemtiosex (168 456) kr, varav 155 000 kr avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen på det förstnämnda beloppet från dagen för denna dom till dess betalning sker.

Ledamöter: Michaël Koch, Håkan Lundquist, Inga Jerkeman, Göran Trogen, Anders Hagman, Bo Rönngren och Ing-Marie Nilsson. Enhälligt.

Sekreterare: Karin Hellmont