ARBETSDOMSTOLEN Domar i fulltext AD 2006 nr 48 Kvittning Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar

/Innehållsförteckning

Denna innehållsförteckning är ingen del av arbetsdomstolens dom. Den är tillagd för att det skall vara lättare att manövrera sig i domen på webben. Tryck på det färgade avsnittet i förteckningen så kommer du till den delen av domen.

I övrigt har domen HTML-kodats så att den skall ta mindre plats, rubrikerna och texten har formaterats så att det skall vara möjligt att göra innehållsförteckningen och känsliga namn har avidentifierats. I övrigt är det AD:s fulltextsdom

/Innehållsförteckning. 1

SAKEN.. 1

Bakgrund. 2

Yrkanden. 2

Till utveckling av talan har parterna anfört i huvudsak följande. 3

Förbundet 3

Arbetsgivarparterna. 3

Domskäl 4

Tvisten. 4

De avdragna lönebeloppen. 4

Rättegångskostnader 5

Domslut 6

Sekreterare: Monica Björnfot Spaak. 7

Malmö angående skadestånd på grund av brott mot kvittningslagen.

Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar.

 ARBETSDOMSTOLEN                                    DOM                           Dom nr 48/06

                                                                              2006-04-12                 Mål nr A 70/05

Stockholm

KÄRANDE

Svenska Byggnadsarbetareförbundet, 106 32 STOCKHOLM

Ombud: advokaten Mats Borgström, Advokatfirma Lindhs DLA Nordic KB, Box 7315, 103 90 STOCKHOLM

SVARANDE

1.  Sveriges Byggindustrier, Box 7835, 103 98 STOCKHOLM

2.  Skanska Sverige AB, 556033-9086, 205 33 MALMÖ

Ombud för 1–2: förbundsjuristen Ola Brinnen, Sveriges Byggindustrier Service AB, Box 7835, 103 98 STOCKHOLM

SAKEN

skadestånd på grund av brott mot kvittningslagen

______________________

 

Bakgrund

Mellan Sveriges Byggindustrier och Svenska Byggnadsarbetareförbundet (förbundet) gäller kollektivavtal, byggnadsavtalet, som Skanska Sverige AB (bolaget) genom medlemskap i Sveriges Byggindustrier är bundet av.

Under perioden februari 2003–februari 2004 uppförde bolaget nybyggnad av Silverdansens skola i Navestad utanför Norrköping. Efter ackordsförhandlingar mellan bolaget och förbundets lokalavdelning (avdelningen) upprättades i april 2003 en handling benämnd ”Silverdansens skola, ackordsuppgörelse 2003-04-11”. Handlingen undertecknades inte. Bolaget och avdelningen agerade härefter som om det fanns en giltig ackordsöverenskommelse.

Vid ackordsavstämning nr 2, som efter att parterna beslutat förlänga avstämningsperioden kom att avse perioden maj–oktober 2003, uppstod tvist om mätningsräkningen. Arbetstagarna hade för perioden erhållit 133 kr per timme. Bolaget redovisade den 25 november 2003 sin beräkning varvid timersättningen enligt ackordsuppgörelsen skulle uppgå till 121,11 kr per timme. Avdelningen menade därefter att timförtjänsten var 154,54 kr per timme. Avdelningen översände fördelningslista och mätningsräkning enligt sin uträkning till bolaget den 12 december 2003.

Vid löneutbetalningen den 22 december 2003 betalade bolaget ut lön i enlighet med sin mätningsräkning varvid bolaget således drog av ett belopp motsvarande vad respektive arbetstagare enligt bolagets uppfattning fått för mycket i betalning för ackordsarbetet under den aktuella perioden. Sveriges Byggindustrier i Norrköping hade dessförinnan den 16 december 2003 – med anledning av ackordstvist – begärt förhandling med avdelningen.

Den 22 december 2003 begärde avdelningen tvisteförhandling med anledning av löneavdragen. Förhandlingar hölls i januari 2004 varvid avdelningen hävdade att avdragen var att betrakta som otillåten kvittning och krävde skadestånd. Bolaget invände att avdragen var tillåtna eftersom det som utbetalats, dvs. 133 kr per timme, var preliminär lön och hade karaktären av förskott. Parterna var då överens om att ackordslön gällde på arbetsplatsen.

Härefter fann Arbetsdomstolen i avgörandet AD 2004 nr 61 av den 30 juni 2004, avseende en annan tvist, att det krävs skriftlig form för att en överenskommelse om prestationslön enligt byggnadsavtalet skall vara giltig.

Ackordstvisten återkallades härefter. Parterna har hållit centrala förhandlingar i frågan om otillåten kvittning utan att tvisten kunnat lösas.

Förbundet har därefter väckt talan vid Arbetsdomstolen mot Sveriges Byggindustrier och bolaget.

Yrkanden

Förbundet yrkade i stämningsansökan att Arbetsdomstolen skulle förplikta bolaget att till av förbundet angivna medlemmar betala tillbaka de lönebelopp som bolaget dragit av i december 2003, jämte ränta. Arbetsgivarparterna har såsom de slutligen bestämt sin talan i denna del medgett att betala de yrkade kapitalbeloppen jämte ränta. Efter att beloppen utbetalats har förbundet återkallat sin talan i denna del.

Förbundet har därutöver yrkat att Arbetsdomstolen skall förplikta bolaget att till förbundets medlemmar angivna i bilaga 1 utge allmänt skadestånd för brott mot lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt (kvittningslagen) till var och en med de belopp som anges i bilagan, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från och med dagen för delgivning av stämning, den 18 april 2005, till dess betalning sker.

Arbetsgivarparterna har bestritt talan om allmänt skadestånd. Ränteyrkandet har vitsordats som skäligt i och för sig.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

Arbetsgivarparterna har hemställt, för det fall förbundets skadeståndstalan bifalls, att vardera parten skall svara för sina rättegångskostnader. Förbundet har bestritt yrkandet.

Till utveckling av talan har parterna anfört i huvudsak följande.

Förbundet

Bolaget har vid löneutbetalningen den 22 december 2003 utan rättsligt stöd gjort löneavdrag. Bolaget har därmed gjort sig skyldigt till brott mot kvittningslagen och är därför skyldigt att betala allmänt skadestånd till arbetstagarna. Det föreligger inte skäl att jämka skadestånden.

Eftersom någon giltig ackordsöverenskommelse inte träffats var den lön om 133 kr per timme som bolaget utbetalat till de aktuella arbetstagarna inte att se som en preliminärt utbetald lön grundad på en ackordsuppgörelse utan som en av bolaget ensidigt bestämd fast tidlön. Bolaget hade därför inte rätt att göra löneavdrag.

Inte ens om det hade funnits en giltig ackordsöverenskommelse skulle bolaget ha haft rätt göra löneavdrag på sätt som skett. Enligt byggnadsavtalets § 3 c 11.3 framgår att det är de lokala parterna som träffar överenskommelse om utbetalningsnivå. Om det är uppenbart att den blivande lönen väsentligen kommer att understiga utbetalningsnivån, fastställer de lokala parterna en lägre utbetalningsnivå. Denna bestämmelse hade varit tillämplig om det funnits en giltig ackordsöverenskommelse.

Det förelåg en ackordstvist avseende den aktuella perioden där arbetsgivarparterna den 16 december 2003 begärt förhandling. Trots att parterna enats om en förhandlingstid den 21 januari 2004 verkställde bolaget kvittning i en, som bolaget uppfattade det, tvistig fråga.

Mot denna bakgrund kan kvittningen inte anses vara ursäktlig.

Den av arbetsgivarparterna åberopade anmärkningen till § 7 i byggnadsavtalet har inte varit tillämplig i detta fall. Den avser att reglera t.ex. sjukavdrag i det fall utbetalning av lön sker i förskott.

För 23 av de 32 arbetstagarna var det kvittade beloppet betydande, ca 5 000 kr eller mer. Flertalet av arbetstagarna drabbades av löneavdrag som påverkade deras hushållsekonomi, särskilt som löneavdragen gjordes innan julhelgen. För arbetstagaren Lasse Larsson, som hade varit sjukskriven, innebar kvittningen att han inte fick någon lön alls.

Arbetsgivarparterna

Skadestånden bör jämkas till noll eftersom bolaget hade grundad anledning att anta att bolaget hade rätt att kvitta. Förfarandet var ursäktligt och arbetstagarna har inte drabbats av skada. Förbundet var vidare, genom sin lokalavdelnings agerande, medvållande till den skada som medlemmarna påstås ha drabbats av.

Löneavdrag som kan betraktas som ett led vid beräkningen av själva lönen utgör inte kvittning. Vid exempelvis ackordsarbete betalar arbetsgivaren ofta ut lön efter en preliminär beräkning. Visar det sig senare att den anställde fått för mycket lön, kan arbetsgivaren korrigera detta genom ett löneavdrag utan att det betraktas som kvittning. Löneavdragen var tillåtna eftersom det i anmärkningen till § 7 i byggnadsavtalet är angivet att ”avdrag regleras månadsvis i efterskott”.

Vid tidpunkten för löneavdragen förelåg enligt de lokala parterna en giltig ackordsöverenskommelse. Den lön som hade utbetalats under avstämningsperioden var preliminär. Vid tidpunkten för löneavdragen fanns alla förutsättningar för en giltig kvittning. Eftersom bolaget alltså agerat enligt den ackordsöverenskommelse som de lokala parterna ansåg att de träffat vore det oskäligt om detta skulle medföra en annan utgång än att skadeståndet jämkas.

Genom att arbetstagarna i den första ackordsavstämningen avseende perioden februari–april 2003 erhållit ett belopp som översteg utbetalningsnivån om 133 kr per timme har arbetstagarna erhållit en betydligt högre förtjänst för den perioden än vad de borde haft. Kvittningarna har vidare avsett mycket begränsade belopp, i vissa fall uppgående endast till några hundra kronor. Arbetstagarna har numera fått tillbaka vad som kvittats jämte ränta.

Domskäl

Tvisten

I målet är ostridigt att bolaget gjorde löneavdrag på de löner som utbetalades i december 2003 till de aktuella arbetstagarna. Det är också ostridigt att de lokala parterna då agerade utifrån förutsättningen att det förelåg en giltig ackordsöverenskommelse. Överenskommelsen var dock inte undertecknad och fanns därför inte i skriftlig form. Arbetsdomstolen har genom avgörandet AD 2004 nr 61 funnit att en överenskommelse om prestationslön enligt byggnadsavtalet skall vara skriftlig för att vara giltig. Ackordsöverenskommelsen i fråga var alltså inte giltig.

Bolaget har under processen medgett att utge de yrkade kapitalbeloppen och även betalat dessa varefter förbundet återkallat sin talan i den delen. Den kvarvarande tvisten i målet gäller om bolaget därutöver är skyldigt att utge något belopp i allmänt skadestånd till arbetstagarna för otillåten kvittning enligt kvittningslagen.

Målet har på parternas begäran företagits till avgörande utan huvudförhandling med stöd av 4 kap. 10 § tredje stycket arbetstvistlagen.

De avdragna lönebeloppen

Bolaget har medgett att utge och därefter betalat de yrkade kapitalbeloppen avseende de avdragna lönebeloppen. Förbundet har härefter återkallat talan i den delen. Målet i den delen skall därför avskrivas.

Skall bolaget förpliktas utge allmänt skadestånd?

Enligt 8 § första stycket kvittningslagen är en arbetsgivare som i strid med lagen utfört kvittning mot en arbetstagares lönefordran skyldig att ersätta arbetstagaren för uppkommen skada. Ersättningen kan härvid utgå inte bara för ekonomisk skada utan även för s.k. ideell skada, dvs. allmänt skadestånd. Av tredje stycket samma paragraf följer att om arbetsgivaren hade grundad anledning antaga att han hade rätt att kvitta eller var hans förfarande eljest ursäktligt, kan skadeståndet jämkas efter vad som finnes skäligt.

Arbetsgivarparterna har sammanfattningsvis gjort gällande följande. Vid tidpunkten för löneavdraget agerade de lokala parterna utifrån förutsättningen att det förelåg en giltig ackordsöverenskommelse. Löneavdrag som betraktas som ett led i beräkningen av själva lönen är inte kvittning utan en korrigering av en preliminär löneutbetalning. Bolaget hade när löneavdragen gjordes därför rätt att vidta dessa. Även om det därefter, i och med Arbetsdomstolens avgörande AD 2004 nr 61, är klarlagt att det för det aktuella arbetet inte förelåg någon giltig ackordsöverenskommelse hade bolaget alltså grundad anledning anta att bolaget hade rätt till kvittning när löneavdragen vidtogs. Agerandet har varit ursäktligt. Därutöver har arbetstagarna inte drabbats av någon skada och förbundet får anses ha varit medvållande.

Förbundet har bestritt att det föreligger skäl för jämkning av skadestånden. Förbundet har gjort gällande följande. Eftersom det numera kan konstateras att det inte fanns någon giltig ackordsöverenskommelse mellan parterna när bolaget verkställde löneavdragen gjorde bolaget sig skyldigt till en otillåten kvittning. Bolaget, som är Sveriges största byggföretag, måste även innan Arbetsdomstolens dom i juni 2004 känt till att det var arbetsgivarsidans uppfattning att endast skriftliga ackordsöverenskommelser var giltiga. Förbundet har därutöver gjort gällande att även om det funnits en giltig ackordsöverenskommelse hade bolaget ändå inte haft rätt att göra de avdrag som gjordes. Då hade byggnadsavtalets § 3 c 11.3 varit tillämplig. Av den bestämmelsen framgår att om det är uppenbart att den blivande lönen väsentligen kommer att understiga utbetalningsnivån så fastställer de lokal parterna en lägre utbetalningsnivå. Även enligt bolaget förelåg en ackordstvist mellan parterna eftersom bolaget begärt förhandling i frågan. Trots detta gjordes löneavdragen. Bolaget hade alltså inte grundad anledning tro att det hade rätt att kvitta. Kvittningen kan därför inte heller anses ursäktlig. Av samma skäl kan förbundet inte heller anses som medvållande. Påståendet om medvållande är dessutom irrelevant eftersom yrkat skadestånd skall utges till arbetstagarna och inte till förbundet. När löneavdragen gjordes drabbades arbetstagarnas hushållsekonomi.

Arbetsdomstolen gör följande bedömning.

Arbetsdomstolen kan inte uppfatta arbetsgivarsidans ståndpunkt på annat sätta än att medgivandet att utge de kvittade beloppen grundar sig i att det numera visat sig att det inte förelegat någon skriftlig och därmed giltig ackordsöverenskommelse och att bolaget därför inte hade rätt att vidta löneavdragen i fråga.

Arbetsdomstolen kan i och för sig dela arbetsgivarparternas inställning att om bolaget haft rätt att göra de aktuella löneavdragen för det fall det förelegat en giltig ackordsöverenskommelse så får bolaget, eftersom båda parterna agerade som om det förelåg en giltig ackordsöverenskommelse, anses ha haft grundad anledning anta att det hade rätt till kvittningen i fråga.

Förbundet har emellertid gjort gällande att inte ens om det förelegat en giltig ackordsöverenskommelse hade bolaget haft rätt till kvittning och att när löneavdragen gjordes förelåg det en ackordstvist mellan parterna. Arbetsgivarparterna har endast anfört att rätt till kvittning förelåg eftersom det enligt arbetsgivarens uppfattning då var fråga om preliminärt utbetald lön. I målet har inte förebringats någon utredning i frågan om det, för det fall ackord gällt, skulle förelegat rätt för bolaget att vidta kvittningarna i fråga trots att det förelåg en ackordstvist mellan parterna. Mot den bakgrunden finner Arbetsdomstolen i målet inte visat att bolaget hade grundad anledning anta att det hade rätt att vidta kvittningarna eller att agerandet var ursäktligt. Arbetsdomstolen finner därför inte att skäl för jämkning föreligger.

Enligt 8 § andra stycket skall vid bedömande om och i vad mån skada uppstått hänsyn tagas även till omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse. Som Arbetsdomstolen uttalat i avgörandet AD 1987 nr 11 hör till sådana omständigheter som kan läggas till grund för utdömande av ett allmänt skadestånd bl.a. själva den rättskränkning som består i att arbetstagarens rättsskydd enligt lagen åsidosätts av arbetsgivaren. Arbetsdomstolen finner att de av förbundet yrkade beloppen är skäliga.

Rättegångskostnader

Enligt Arbetsdomstolens mening föreligger inte skäl att förordna att vardera parten skall bära sin egen rättegångskostnad på sätt arbetsgivarparterna yrkat. Med hänsyn till utgången i målet skall således arbetsgivarparterna förpliktas att ersätta förbundet för dess rättegångskostnader. Förbundet har yrkat ersättning med 131 250 kr för ombudsarvode. Arbetsgivarparterna har vitsordat ett belopp om 45 000 kr. Domstolen finner att 100 000 kr utgör skälig ersättning för ombudsarvode.

Domslut

1.  Svenska Byggnadsarbetareförbundets talan såvitt avser betalning av lön till de i bilaga 1 namngivna personerna avskrivs från vidare handläggning.

2.  Arbetsdomstolen förpliktar Skanska Sverige AB att till de i bilaga 1 namngivna personerna utge allmänt skadestånd till var och en med de i bilagan angivna skadeståndsbeloppen, med ränta enligt 6 § räntelagen från och med den 18 april 2005 till dess betalning sker.

3.  Arbetsdomstolen förpliktar Sveriges Byggindustrier och Skanska Sverige AB att med hälften vardera till Svenska Byggnadsarbetareförbundet utge ersättning för rättegångskostnader med etthundratusen (100 000) kr avseende ombudsarvode, med ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.

Ledamöter: Cathrine Lilja Hansson, Jan Nordin och Birgitta Kilhberg. Enhälligt.

Sekreterare: Monica Björnfot Spaak


Bilaga 1

                                            KAPITALBELOPP         SKADESTÅND

1.  Ove J        10.065 kr       5.000 kr

2.  Bo F         9.702 kr         5.000 kr

3.  Rolf N       9.167 kr         5.000 kr

4.  Ove K        9.536 kr       5.000 kr

5.  Lars R         3.234 kr       1.500 kr

6.  Kent H        8.489 kr       4.000 kr

7.  Bo N          8.264 kr       4.000 kr

8.  Jonny B       1.712 kr          800 kr

9.  Lars N        1.807 kr          900 kr

10. Lennart C 10.077 kr       5.000 kr

11. Christer L   9.750 kr       5.000 kr

12. Göran A     1.712 kr          800 kr

13. Lasse L      6.272 kr       3.000 kr

14. Bernt H      1.712 kr          800 kr

15. Jan-Åke Y                       8.751 kr       4.500 kr

16. Seppo P     9.928 kr       5.000 kr

17. Conny J   10.083 kr       5.000 kr

18. Thomas G                          380 kr           150 kr

19. Joakim S    8.513 kr       4.000 kr

20. Mikael K   9.383 kr       5.000 kr

21. Peter B      2.840 kr       1.500 kr

22. Fredrik E   4.881 kr       2.500 kr

23. Fredrik D   9.625 kr       5.000 kr

24. Mattias J    9.607 kr       5.000 kr

25. Mats E       7.978 kr       4.000 kr

26. Jonas H    10.065 kr       5.000 kr

27. Morgan G                        7.402 kr       3.500 kr

28. Tomas O    3.234 kr       1.500 kr

29. Henrik K    6.218 kr       3.000 kr

30. Tobias E    8.888 kr       4.500 kr

31. Andreas P                        7.325 kr       3.500 kr

32. Morgan D                        3.157 kr       1.500 kr