ARBETSDOMSTOLEN Domar i fulltext AD  2006 nr 52 Saklig grund för uppsägning enligt anställningsskyddslagen vid brott begånget utom tjänsten.  Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar

Detta är en fulltextversion av arbetsdomstolens dom. Domen har försetts med en innehållsförteckning för att det skall vara lättare allt läsa domen på Webben,  texten har formaterats så att det skall vara möjligt att göra innehållsförteckningen och AD:s wordfil har HTML-kodats för att den ska ta mindre plats. Dessutom har känsliga namn avidentifierats.

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning. 1

SAKEN.. 2

Bakgrund och yrkanden. 2

Till utveckling av talan har parterna anfört i huvudsak följande. 2

Förbundet 2

Sammanfattning av grunderna för talan. 3

Arbetsgivarparterna. 3

Sammanfattning av grunderna för talan. 4

Förbundet 5

Domskäl 5

Tvisten m.m. 5

Har bolaget haft saklig grund för att säga upp Per Nilsson?. 6

Sammanfattning och rättegångskostnader 8

Domslut 8

  Svenska Pappersindustriarbetareförbundet ./. Föreningen Sveriges Skogsindustrier och Mondi Packaging Dynäs AB, Väja angående ogiltigförklaring av uppsägning.

Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar.

 ARBETSDOMSTOLEN                                    DOM                           Dom nr 52/06

                                                                              2006-04-19                 Mål nr A 130/05

Stockholm

KÄRANDE

Svenska Pappersindustriarbetareförbundet, Box 1127, 111 81 STOCKHOLM

Ombud: förbundsjuristen David Hellman, LO-TCO Rättsskydd AB, Box 1155, 111 81 STOCKHOLM

SVARANDE

1.  Föreningen Sveriges Skogsindustrier, Box 16006, 103 21 STOCKHOLM

2.  Mondi Packaging Dynäs AB, 556114-9138, 873 81 VÄJA Ombud: chefsjuristen Andreas Edenman, ARBIO AB, adress se ovan under 1

SAKEN

ogiltigförklaring av uppsägning

______________________

Bakgrund och yrkanden

Mellan Föreningen Sveriges Skogsindustrier (Skogsindustrierna) och Svenska Pappersindustriarbetareförbundet (förbundet) föreligger kollektivavtal. Per Nilsson är medlem i förbundet. Han anställdes år 1988 i Mondi Packaging Dynäs AB (bolaget). Bolaget är medlem i Skogsindustrierna.

Den 2 mars 2005 dömdes Per Nilsson av Hovrätten för Nedre Norrland för grov fridskränkning och misshandel till fängelse ett år. Domen har vunnit laga kraft. Den 24 mars 2005 sade bolaget upp Per Nilsson från hans anställning på grund av de brott han begått enligt hovrättens dom. Per Nilsson avtjänade fängelsestraffet i anstalt åtta månader, under tiden den

13 juni 2005–13 februari 2006.

Tvist har uppstått om uppsägningen. Tvisten har varit föremål för förhandlingar utan att parterna har kunnat enas.

Förbundet har väckt talan mot Skogsindustrierna och bolaget. Förbundet har yrkat att Arbetsdomstolen skall ogiltigförklara uppsägningen av Per Nilsson samt förplikta bolaget att till honom utge allmänt skadestånd med 120 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämning, den 30 juni 2005, till dess betalning sker.

Arbetsgivarparterna har bestritt käromålet. Ränteyrkandet har vitsordats som skäligt i och för sig.

Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader.

Till utveckling av talan har parterna anfört i huvudsak följande.

Förbundet

Bolaget är ett pappersbruk och ingår i en världsomfattande koncern och har cirka 300 anställda. År 2004 hade bolaget en omsättning på 1,2 miljarder kr. Försäljningen av bolagets produkter, säck- och kraftpapper, sker huvudsakligen till fasta kunder i utlandet. 90 procent av bolagets affärer görs i utländsk valuta. Det förekommer inte någon försäljning i pappersbrukets närområde.

Per Nilsson är född år 1960. Vid tiden för uppsägningen i mars 2005 arbetade han som serviceman på pappersmaskin 6. Som serviceman utförde han arbete med bl.a. smörjning av pappersmaskinen, källarstädning och visst reparationsarbete. Arbetet kan betraktas som ett ensamarbete. Han hade som serviceman endast begränsad kontakt med andra anställda och kom inte i kontakt med utomstående.

Per Nilssons brottslighet har inte skett i anställningen och har inte varit kopplad till hans arbetsuppgifter. Han har inte haft någon nyckelbefattning eller någon förtroendeställning hos bolaget. Brottsligheten påverkar inte hans möjligheter att utföra arbetet. Bolaget har aldrig riktat några anmärkningar mot Per Nilsson för hans sätt att sköta arbetet.

Längden på det fängelsestraff som Per Nilsson dömts till kan, mot bakgrund av Arbetsdomstolens praxis, inte anföras som skäl för uppsägningen. Tiden som Per Nilsson är borta från arbetet måste sättas i relation till bolagets storlek. Företaget är av sådan storlek att det måste ha en beredskap för att ersätta anställda under en tid av åtta månader. I detta fall har bolaget dessutom valt att befria Per Nilsson från arbete under uppsägningstiden och tvisten.

Bolaget har i vart fall åsidosatt sin omplaceringsskyldighet. Någon omplaceringsutredning har inte gjorts. En omplacering har inte ens övervägts. Förbundet kan dock inte ange något ledigt arbete som Per Nilsson skulle ha kunnat omplaceras till. Den oklarhet som råder avseende om omplacering kunnat ske bör falla tillbaka på arbetsgivaren.

För det fall Per Nilsson skulle stå utan anställning står han utan försörjning på en liten ort med ringa möjligheter att få ett annat arbete. Kramfors kommun har cirka 20 500 invånare och det finns endast ett fåtal lediga arbetstillfällen i kommunen. Per Nilssons intresse av att behålla anställningen måste väga tyngre än de skäl som arbetsgivarparterna åberopat som grund för att anställningen skall upphöra.

Sammanfattning av grunderna för talan

Bolagets uppsägning av Per Nilsson har inte varit sakligt grundad och strider mot 7 § anställningsskyddslagen. Uppsägningen skall därför ogiltigförklaras och bolaget är skyldigt att utge allmänt skadestånd till Per Nilsson.

Arbetsgivarparterna

Bolaget är ett pappersbruk. Produktionen, tillverkning av säck- och kraftpapper, sker vid bolagets bruk i Dynäs i Kramfors kommun.

Per Nilsson har sagts upp från sin anställning på grund av den brottslighet han dömts för. Per Nilsson är dömd för grov fridskränkning och misshandel till fängelse i ett år. I brottet grov fridskränkning har ingått gärningar som rubricerats som sexuellt utnyttjande av underårig, sexuellt ofredande och misshandel.

Bolaget är en dominerande arbetsgivare i Kramfors. Bolaget lägger mycket stor vikt vid etiska och moraliska värden och bolagets strävan att vara ett lönsamt företag går hand i hand med dess sociala ansvar. Styrande för verksamheten är därför bl.a. de grundläggande principer och krav som bolaget ställt upp inom detta område. Dessa krav och riktlinjer finns bl.a. angivna i ett dokument som anger bolagets företagsprinciper och i en omfattande strategi- och handlingsplan samt i bolagets personalpolicy. Riktlinjerna finns även utlagda på bolagets intranät. Vidare finns allmänna förhållningsregler i § 2 i parternas kollektivavtal. Bolagets allmänna riktlinjer liksom förhållningsreglerna i kollektivavtalet bygger på den allmänna principen att bolagets och de anställdas handlande skall vara godtagbart ur moralisk synvinkel. De aktuella brotten, som har riktats mot Per Nilssons barn, är av allvarligt slag och väcker kraftig anstöt. Brottsligheten går stick i stäv med de företagsprinciper och värderingar som bolaget aktivt ger uttryck för både bland anställda och utanför företaget. Om bolaget skulle vara förhindrat att vidta en uppsägning skulle det innebära en påtaglig risk för att bolagets goda anseende skadas dels bland personalen, dels inom och utanför det lilla samhälle där bruket är beläget. Brottsligheten påverkar bolagets förhållande till kunder och kan leda till att det blir svårt för bolaget att rekrytera ny personal.

Det är riktigt att Per Nilsson vid tiden för uppsägningen hade en befattning som serviceman, dvs. en arbetarbefattning. Det är inte fråga om något ensamarbete. Den befattning som Per Nilsson innehade och de övriga befattningar som innehas av arbetare vid bolaget innehåller kvalificerade arbetsuppgifter. Det är därför av yttersta vikt för bolaget att det har ett stort förtroende för de anställda.

Per Nilsson sades upp av personliga skäl under våren 2005. Vid den tidpunkten förelåg arbetsbrist i bolaget. Arbetsbristen medförde att fyra anställda sades upp i maj 2005 och att avgångslösningar träffades vid samma tid med femton anställda. Den omorganisation som också vidtogs innebar att den skiftgående arbetsledningen sades upp och att befattningen som serviceman togs bort. Servicemannens arbetsuppgifter utförs nu inom ramen för arbetet som FU-tekniker. Om Per Nilsson skulle återkomma till arbetet skulle bolaget därför vara tvunget att, enligt 22 § anställningsskyddslagen, omplacera honom till nya arbetsuppgifter. Han skulle inte kunna erhålla arbete som FU-tekniker eftersom han saknar tillräckliga kvalifikationer för det arbetet. Sannolikt skulle han omplaceras till en befattning som rullare på pappersmaskin 6, en befattning han tidigare innehaft.

För befattningen som rullare gäller, precis som för övriga befattningar inom arbetarområdet, att höga krav ställs på samarbetsförmåga, ledningsförmåga och förmåga att kunna ingå i ett team. Dessa egenskaper är nödvändiga för att gruppens arbete skall fungera väl. Kraven för befattningarna medför dels att bolaget måste ha förtroende för de anställda, dels att medarbetarna har förtroende för varandra. Den brottslighet som Per Nilsson dömts för innebär dock att han saknar möjligheter att kunna fungera väl i någon befattning som finns i bolaget.

Härutöver tillkommer den olägenhet som fängelsestraffet innebär för bolaget eftersom bolaget måste ersätta Per Nilsson med en vikarie under tiden han avtjänar sitt straff.

Förbundet har gjort gällande att bolaget åsidosatt sin omplaceringsskyldighet. Några lediga befattningar fanns emellertid inte vid tidpunkten för uppsägningen. Det förelåg i vart fall inte någon skyldighet för bolaget att omplacera Per Nilsson eftersom brottsligheten är allvarlig och alla befattningar inom bolaget är kvalificerade och ställer samma krav på förtroende för de anställda.

Sammanfattning av grunderna för talan

Den brottslighet som Per Nilsson dömts för är allvarlig och av sådan karaktär att den väcker anstöt. Brottsligheten i sig utgör grund för uppsägning. Bolagets anseende i förhållande till bl.a. anställda och kunder kan påverkas negativt. Brottsligheten strider vidare mot hos bolaget gällande allmänna handlingsregler och bestämmelser i tillämpligt kollektivavtal. Befattningen som serviceman, som Per Nilsson innehade vid tiden för uppsägningen, och befattningen som rullare som han skulle kunna omplaceras till är kvalificerade och ställer krav på förtroende från bolaget och arbetskamrater. På grund av den brottslighet som Per Nilsson gjort sig skyldig till har han förverkat bolagets förtroende för honom.

Härutöver tillkommer den olägenhet fängelsestraffet utgör för bolaget, på grund av den frånvaro som avtjänandet av fängelsestraffet innebär.

Några lediga befattningar att omplacera Per Nilsson till fanns inte inom bolaget vid uppsägningen. Det förelåg i vart fall inte någon skyldighet för bolaget att omplacera Per Nilsson eftersom brottsligheten är allvarlig och alla befattningar inom bolaget är kvalificerade och ställer krav på förtroende för de anställda.

Förbundet

Bolaget har sagt upp Per Nilsson från anställningen som serviceman av personliga skäl. Uppsägningsfrågan skall bedömas med utgångspunkt från förhållandena vid uppsägningen. De omständigheter som anförts av arbetsgivarparterna avseende den av bolaget gjorda omorganisationen efter uppsägningen saknar därför betydelse.

För det fall Arbetsdomstolen avser att pröva de omständigheter som anförts av arbetsgivarparterna i fråga om de organisatoriska förändringarna vid bolaget anförs följande. Det kan i och för sig vitsordas att bolaget, efter uppsägningen av Per Nilsson, överförde de arbetsuppgifter som ingick i befattningen som serviceman till befattningen som FU-tekniker. Per Nilsson har tidigare arbetat som rullare på pappersmaskin 6 vid efterbehandlingen. Arbetet som rullare innebär att man ställer om maskinerna och övervakar när papper från pappersmaskinen skall rullas om till mindre rullar med papper. Detta sker i enlighet med kundernas begäran och önskemål. I arbetet ingår att övervaka att processen fungerar. Det ingår även att göra en kontroll av att pappret är av godtagbar kvalitet. Vid denna efterbehandling arbetar två rullare parallellt. Inte heller i den här befattningen förekommer kontakter med kunder eller andra utomstående och den som innehar befattningen har heller inte någon förtroendeställning i bolaget. Ingen av de befattningar som Per Nilsson är aktuell för ställer krav på ledningsförmåga och kräver endast normal samarbetsförmåga.

Arbetsgivarparterna har gjort gällande att bolagets policydokument har betydelse för Per Nilssons anställningsförhållanden. Dessa dokument, som bolaget ensidigt utfärdat, utgör allmänna riktlinjer som är tillämpliga i den världsomfattande koncern som bolaget ingår i och saknar betydelse för bedömningen av föreliggande fall. Det bestrids att bolagets anseende påverkas, på sätt arbetsgivarparterna gjort gällande, av att Per Nilsson får behålla sin anställning

När det gäller den av arbetsgivarparterna åberopade bestämmelsen i § 2 mom 3 i kollektivavtalet innehåller bestämmelsen ingen skrivning om vad som är godtagbart ur moralisk synvinkel på sätt arbetsgivarparterna gjort gällande. Bestämmelsen reglerar endast en ömsesidig lojalitetsplikt under arbetstid och förbud att bedriva konkurrerande verksamhet. Bestämmelsen saknar således betydelse för bedömningen av detta fall.

Domskäl

Tvisten m.m.

Bolaget är ett pappersbruk som tillverkar säck- och kraftpapper. Per Nilsson anställdes i bolaget år 1988. Den 2 mars 2005 dömdes han av Hovrätten för Nedre Norrland för grov fridskränkning och misshandel till fängelse ett år. Den 24 mars 2005 sade bolaget upp Per Nilsson från hans anställning på grund av den brottlighet som hovrätten funnit honom skyldig till. Per Nilsson frigavs villkorligt den 13 februari 2006, efter att ha avtjänat åtta månader i anstalt.

Tvisten i målet gäller om bolaget haft saklig grund för uppsägningen av Per Nilsson. Arbetsgivarparternas ståndpunkt är att sådan grund förelegat med hänsyn till den allvarliga brottslighet Per Nilsson dömts för och den olägenhet som frånvaron på grund av avtjänandet av fängelsestraffet utgör. Förbundets inställning är att dessa omständigheter inte utgjort saklig grund för uppsägning.

Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har på förbundets begäran hållits vittnesförhör med avdelningsordföranden i förbundets avdelning 31 i Väja, Sven Sollén, och Sten Skoglund som är maskinförare vid bolaget och kassör hos förbundets avdelning 31 i Väja. På arbetsgivarparternas begäran har hållits vittnesförhör med fabrikschefen Lars Rosén och FU-ingenjören Anders Nylander. Arbetsgivarparterna har som skriftlig bevisning åberopat Ångermanlands tingsrätts dom 2004 och Hovrättens för Nedre Norrland dom 2005. 

Har bolaget haft saklig grund för att säga upp Per Nilsson?

Arbetsdomstolen prövar först frågan om saklig grund förelegat med hänsyn till brottsligheten i sig.

Det är ostridigt att de brott som Per Nilsson dömts för begåtts utom anställningen och att de inte har något samband med hans arbete i och för sig. Frågan huruvida brottslighet som en anställd begått utanför arbetet kan läggas till grund för uppsägning kan inte besvaras generellt. Som framgår av Arbetsdomstolens praxis (se AD 2004 nr 30 och där anförda rättsfall) måste en prövning ytterst ske med utgångspunkt i omständigheterna i det enskilda fallet, där en avvägning får göras mellan arbetstagarens intresse av att få behålla anställningen och arbetsgivarens intresse av att upplösa anställningsförhållandet. I domen AD 1984 nr 9 uttalade Arbetsdomstolen att det är givet att i de fall där arbetsgivarens intresse är hänförligt till något förhållande som ligger vid sidan av arbetstagarens fullgörelse av arbetsuppgifterna, en uppsägning kan anses sakligt grundad endast om arbetsgivarens skäl är tungt vägande och en omplacering inte kan komma i fråga.

Arbetsgivarparterna har gjort gällande att den brottslighet som Per Nilsson dömts för är allvarlig och av den karaktären att den väcker anstöt. Enligt arbetsgivarparterna finns det risk för att bolagets anseende i förhållande till bl.a. anställda samt kunder och andra utomstående påverkas negativt om det blir känt att en person som dömts för sådan brottslighet får behålla sin anställning. Vidare har arbetsgivarparterna åberopat att den befattning som serviceman som Per Nilsson innehade vid tiden för uppsägningen var kvalificerad och förutsätter förtroende från såväl bolaget som arbetskamrater. Arbetsgivarparterna har därutöver anfört att befattningen som serviceman, till följd av en omorganisation under våren 2004, har dragits in och att Per Nilsson, för att kunna arbeta kvar, måste omplaceras enligt 22 § anställningsskyddslagen till någon annan befattning och då troligen till en befattning som rullare på pappersmaskin 6. Enligt arbetsgivarparterna kräver det arbetet samma förtroende från bolaget och arbetskamraterna som befattningen som serviceman. Arbetsgivarsidan har sammanfattningsvis anfört att Per Nilsson har, genom den brottlighet han gjort sig skyldig till, förverkat bolagets förtroende för honom.

Förbundet har anfört att bedömningen av om bolaget haft saklig grund för uppsägningen skall ske med utgångspunkt från förhållandena vid uppsägningen och de arbetsuppgifter Per Nilsson då hade som serviceman. Förbundet har därefter gjort gällande att oavsett om prövningen skall ske i relation till de arbetsuppgifter han hade som serviceman eller till de arbetsuppgifter som rullare som han skulle kunna omplaceras till kan brottsligheten i sig inte utgöra grund för uppsägning.

Arbetsgivarsidan har inte gjort gällande att Per Nilsson sagts upp på grund av arbetsbrist. I målet är fråga om att bedöma huruvida Per Nilsson kan behålla sin anställning hos bolaget trots den brottslighet han befunnits skyldig till. Arbetsdomstolen finner att prövningen av denna ogiltighetstalan bör ske även med beaktande av de arbetsuppgifter som Per Nilsson skulle kunna komma att utföra på grund av att befattningen som serviceman inte längre finns kvar i organisationen.

De brott som Per Nilsson har dömts för är av sådant slag att bolagets förtroende för honom givetvis måste ha skadats. Av utredningen framgår att varken befattningen som serviceman eller rullare innebär kontakt med kunder och i stort sett inte heller med andra utomstående. Vad förbundet anfört om att bolagets försäljning till allra största delen sker till fasta kunder i utlandet och att det inte förekommer någon försäljning alls i pappersbrukets närområde har lämnats obestritt av arbetsgivarparterna. Mot denna bakgrund framstår enligt Arbetsdomstolens bedömning arbetsgivarparternas farhågor om att bolagets anseende utåt skulle skadas om Per Perryd får behålla sin anställning som överdrivna.

De av bolaget åberopade etiska förhållningsreglerna handlar om att bolagets och de anställdas handlande skall vara godtagbart ur moralisk synvinkel och den åberopade bestämmelsen i kollektivavtalet föreskriver att förhållandet mellan arbetsgivare och anställda grundar sig på ömsesidig lojalitet och ömsesidigt förtroende. Dessa riktlinjer och kollektivavtalsregleringen får anses föreskriva vad som i allmänhet gäller på arbetsplatser och ger inte därutöver någon ledning för domstolens bedömning av om Per Nilssons brottslighet utgör saklig grund för uppsägning i detta fall.

Det finns i sammanhanget anledning att framhålla att det för uppsägningsfrågan är en avvägning mellan arbetstagarens och arbetsgivarens intressen i det enskilda fallet som skall göras. Det framstår som främmande att vid denna intresseavvägning ha som utgångspunkt en inställning som rent faktiskt innebär att den som dömts och avtjänat straff för i målet aktuell brottslighet som innefattar sexualbrott riskerar att utestängas från arbetslivet.

Befattningen som serviceman eller rullare innebär enligt Arbetsdomstolens uppfattning inte någon förtroendeställning i bolaget och ställer, enligt vad som framkommit genom utredningen, inga särskilda krav på samarbete med andra. Den utredning som lagts fram inför Arbetsdomstolen ger inte heller stöd för att det skulle föreligga en sådan brist på förtroende från de anställdas sida att Per Nilsson skulle sakna möjligheter att fungera väl i sitt arbete. Vad som framkommit om reaktionen bland Per Nilssons arbetskamrater tyder snarast på att dessa accepterar att han återkommer i sitt arbete. Det synes ostridigt att Per Nilsson skött sitt arbete utan anmärkning.

Enligt Arbetsdomstolens mening finns det vid en samlad bedömning inte skäl att komma till slutsatsen att brotten i sig utgjort tillräcklig grund för uppsägning.

Arbetsgivarparterna har emellertid även åberopat att fängelsestraffets längd utgör en olägenhet för bolaget.

Frånvaro för avtjänande av frihetsstraff bör, som Arbetsdomstolen tidigare uttalat (se t.ex. AD 1978 nr 86, 1993 nr 127 och 2004 nr 30) bedömas med hänsyn till bl.a. arbetstagarens person och arbetsuppgifter, till hur han eller hon skött arbetet och till arbetsgivarens möjligheter att ersätta arbetstagaren under hans eller hennes frånvaro. En allmän utgångspunkt har ansetts vara att ju längre en arbetstagare är frånvarande för att avtjäna ett frihetsstraff, desto större möjligheter bör det finnas för arbetsgivaren att säga upp arbetstagaren. I den tidigare nämnda domen från år 2004 fann Arbetsdomstolen att den frånvaro som skulle bli följden av det i det fallet utdömda fängelsestraffet om två år och åtta månader inte, ens i förening med de grova brott som arbetstagaren dömts för, utgjorde saklig grund för uppsägning.

När det gäller att mot den nu angivna bakgrunden bedöma Per Nilssons fall kan till en början konstateras att Per Nilsson varit anställd hos bolaget i 17 år. Arbetsgivarparterna har, som ovan anförts, inte gjort gällande annat än att Per Nilsson härvid skött sin anställning utan anmärkning. Det är upplyst att Per Nilsson frigavs villkorligt den 13 februari 2006 efter att ha avtjänat åtta månader av fängelsestraffet. Enligt Arbetsdomstolens mening har med hänsyn till de nu redovisade omständigheterna den frånvaro som här varit aktuell inte utgjort saklig grund för uppsägning.   

Domstolens ovan gjorda bedömningar innebär att det inte föreligger anledning att gå in på frågan om omplaceringsskyldigheten enligt 7 § andra stycket anställningsskyddslagen.

Sammanfattningsvis kommer Arbetsdomstolen till den slutsatsen att bolaget inte haft saklig grund för sin uppsägning av Per Nilsson.

Sammanfattning och rättegångskostnader

Arbetsdomstolen har funnit att bolaget inte haft saklig grund för uppsägningen. Förbundets yrkande om ogiltigförklaring skall därför bifallas. Bolaget är också skyldigt att utge allmänt skadestånd till Per Nilsson. Domstolen finner att skadeståndet bör bestämmas till 60 000 kr.

Vid denna utgång skall arbetsgivarparterna ersätta förbundet för rättegångskostnader. Om beloppet råder inte tvist.

Domslut

1. Arbetsdomstolen förklarar att Mondi Packaging Dynäs AB:s uppsägning av Per Nilsson är ogiltig.

2. Arbetsdomstolen förpliktar Mondi Packaging Dynäs AB att till Per Nilsson utge allmänt skadestånd med sextiotusen (60 000) kr, med ränta enligt 6 § räntelagen från den 30 juni 2005 till dess betalning sker.

3. Arbetsdomstolen förpliktar Föreningen Sveriges Skogsindustrier och Mondi Packaging Dynäs AB att med hälften vardera utge ersättning för rättegångskostnader till Svenska Pappersindustriarbetareförbundet med etthundratjugosextusenfyrahundrafyrtioen (126 441) kr, varav 102 000 kr i ombudsarvode, med ränta enligt 6 § räntelagen på det förstnämnda beloppet från dagen för denna dom till dess betalning sker.

Ledamöter: Cathrine Lilja Hansson, Ulla Erlandsson, Mårten Holmström, Gabriella Forssell, Ulf Perbeck, Jörgen Andersson och Bo Almgren. Enhälligt.

Sekreterare: Kristina Andersson