ARBETSDOMSTOLEN Domar i fulltext AD 2006 nr 75 Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar

 

Innehållsförteckning

Denna innehållsförteckning är ingen del av arbetsdomstolens. den är tillagd för att det skall vara lättare att manövrera sig i domen på webben. Tryck på det färgade avsnittet i förteckningen så kommer du till den delen av domen.

I övrigt har domen HTML-kodats så att den skall ta mindre plats, rubrikerna och texten har formaterats så att det skall vara möjligt att göra innehållsförteckningen och känsliga namn har avidentifierats. I övrigt är det AD:s fulltextsdom.

Innehållsförteckning. 1

SAKEN.. 1

ÖVERKLAGAD DOM... 1

Göteborgs LS. 2

Björn  E. 2

Domskäl 3

Domslut 4

 

  Göteborgs Lokala Samorganisation av SAC, Göteborg ./. Björn  E, Göteborg angående ogiltigförklaring av avskedande alternativt uppsägning.

Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar.

 ARBETSDOMSTOLEN                                    DOM                           Dom nr 75/06

                                                                              2006-06-21                 Mål nr B 115/05

Stockholm

KLAGANDE

Göteborgs Lokala Samorganisation av SAC, Box 7267, 402 35 GÖTEBORG

Ombud: advokaten John Norder, Advokat John Norder AB, Kommendörsgatan 38, 114 58 STOCKHOLM

MOTPART

Björn  E, GÖTEBORG

Ombud: advokaten Thomas Jonson, Advokatfirman Jonson & Ohlsson KB, Box 128, 401 22 GÖTEBORG

SAKEN

ogiltigförklaring av avskedande alternativt uppsägning

ÖVERKLAGAD DOM

Göteborgs tingsrätts, avdelning 1, mellandom den 25 november 2005 i mål nr T 5140-04

______________________

Tingsrättens dom, se bilaga (uteslutes här).

Göteborgs Lokala Samorganisation av SAC (Göteborgs LS) har yrkat att Arbetsdomstolen, med ändring av tingsrättens dom, skall förklara att Björn  Es rätt att föra talan om skadestånd på grund av avskedande eller uppsägning har gått förlorad till följd av preskription.

Björn  E har bestritt ändring.

Björn  E har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i Arbetsdomstolen.

Arbetsdomstolen har – efter att parterna beretts tillfälle att slutföra sin talan – avgjort målet utan huvudförhandling.

Parterna har åberopat samma grunder för sin talan som vid tingsrätten och de har till utveckling av sin talan anfört i huvudsak detsamma som finns antecknat i tingsrättens dom med följande tillägg.

Göteborgs LS

Eftersom Björn  E inte företrätts av någon arbetstagarorganisation, har det inte förekommit förhandlingar enligt medbestämmandelagen.

Några förlikningsdiskussioner fördes inte mellan parterna vid sammanträdet den 23 februari 2004. Göteborgs LS diskuterade Björn  Es krav på ett medlemsmöte den 28 januari 2003 och beslutade att han inte skulle få några pengar. Björn  E har till tingsrätten gett in ett protokoll från detta möte och var således helt på det klara med Göteborgs LS inställning när han över ett år senare ville förhandla. Det förhållandet att Björn  E en gång per år framställt krav på skadestånd är enligt Göteborgs LS mening inte detsamma som att det skulle ha förts förlikningsförhandlingar. Det har dessutom inte varit fråga om en och samma förhandling som flera gånger ajournerats.

Även om Arbetsdomstolen skulle finna att Björn  Es talan inte hade preskriberats vid tidpunkten för mötet den 23 februari 2004 och att det fördes förlikningsförhandlingar vid mötet skulle talan i vart fall ha väckts senast en månad därefter eller senast den 23 mars 2004. Förhandlingarna avslutades den 23 februari 2004, vilket också framgår av det protokoll som Göteborgs LS upprättade. Någon överenskommelse att förhandlingen skulle vara avslutad först när parterna tagit del av protokollen föreligger inte. Göteborgs LS skulle under alla förhållanden inte ha accepterat ett förslag om att förhandlingen skulle avslutas först när protokollen var undertecknade.

Björn  E

Göteborgs LS tog – vid ett styrelsemöte den 18 maj 2004 – del av det protokoll som Björn  E hade upprättat från förhandlingen den 23 februari 2004.

Domskäl

Av 41 § första stycket anställningsskyddslagen framgår att den som vill kräva skadestånd som grundar sig på bestämmelserna i den lagen skall underrätta motparten om detta inom fyra månader från den tidpunkt då den skadegörande handlingen företogs. Har inom denna underrättelsetid påkallats förhandling rörande tvistefrågan enligt medbestämmandelagen eller med stöd av kollektivavtal, skall enligt 41 § andra stycket anställningsskyddslagen talan väckas inom fyra månader efter att förhandlingen avslutades. I annat fall skall talan väckas inom fyra månader efter det att tiden för underrättelse gick ut. Lämnas inte underrättelse eller väcks inte talan inom den föreskrivna tiden har parten, enligt 42 § samma lag, förlorat sin talan.

Enligt medbestämmandelagen är det i ett fall som det förevarande endast en arbetstagarorganisation som kan påkalla förhandling med arbetsgivaren. Arbetstagaren själv har inte någon sådan rätt. Det finns inte heller någon förhandlingsordning som är tillämplig i tvisten. Vad som avses med en arbetstagarorganisation definieras i 6 § medbestämmandelagen. Det skall vara en sådan sammanslutning av arbetstagare som enligt sina stadgar skall tillvarata arbetstagarnas intressen i förhållande till arbetsgivaren. Sådana föreningar kan vara självständiga rättssubjekt. I vart fall skall det röra sig om en fast organiserad sammanslutning med stadgar av en viss fullständighet (se Olof Bergqvist m.fl., Medbestämmandelagen, 1997, s. 125).

Björn  E har i tvisten med Göteborgs LS företrätts av ombudsmännen Magnus Rönn och Anders Melchior. Björn  E har gjort gällande att han företrätts av sin fackliga organisation. Göteborgs LS har bestritt detta.

Björn  E var vid den aktuella tiden visserligen medlem i arbetstagarorganisationen Göteborgs LS, dvs. den organisation som också är arbetsgivarpart i tvisten. Göteborgs LS har emellertid bestritt att organisationen, i egenskap av arbetstagarorganisation, skulle ha förhandlat enligt medbestämmandelagen för Björn  Es räkning mot sig själv som arbetsgivare, vilket för övrigt också synes vara en omöjlig konstruktion. Det finns inte heller något i utredningen som ger belägg för att någon annan arbetstagarorganisation har företrätt Björn  E mot Göteborgs LS. Av utredningen framgår dessutom att Anders Melchior har uppgett sig vara ombud för Björn  E. Oavsett vad parterna i olika sammanhang har benämnt de förhandlingar som förts har det alltså – enligt Arbetsdomstolens mening – inte varit fråga om förhandlingar enligt medbestämmandelagen eller enligt förhandlingsordning. Bestämmelsen i 41 § andra stycket första meningen anställningsskyddslagen är därför inte tillämplig vid bedömningen av den tid inom vilken Björn  E haft att väcka talan i tvisten. 

Arbetsdomstolen har emellertid i några fall haft att pröva vilken inverkan förlikningsdiskussioner utom rätta, som pågår när preskriptionstiden löper ut, har på preskriptionsfristerna i anställningsskyddslagen när det inte är fråga om förhandlingar enligt medbestämmandelagen eller med stöd av kollektivavtal. Som tingsrätten konstaterat har Arbetsdomstolen funnit att en arbetsgivare i sådana fall får anses ha, med vissa undantag som det inte finns anledning att nu beröra, medgivit arbetstagaren en förlängning av preskriptionstiden. Av avgörandena framgår vidare att arbetstagaren, efter att förlikningsdiskussionerna har avslutats, bör medges endast en så lång ytterligare frist att arbetstagaren får skäligt rådrum för att överväga frågan om att väcka talan. Med ledning hämtad från 66 § medbestämmandelagen har denna tid bestämts till en månad. (Se om det anförda AD 1994 nr 5, AD 2000 nr 85 och AD 2002 nr 64).

I målet är ostridigt att Björn  E den 18 januari 2001 skriftligen till Göteborgs LS ogiltigförklarade det avskedande han ansåg att arbetsgivaren hade genomfört. Däremot ger utredningen inget bestämt besked i frågan om han underrättat arbetsgivaren om sitt krav på skadestånd inom den frist som anges i 41 § första stycket anställningsskyddslagen. Det framgår dock att parterna vid ett flertal tillfällen under åren har diskuterat frågan om Björn  Es skiljande från anställningen och hans skadeståndskrav. Olika möjligheter att lösa tvisten diskuterades också vid ett medlemsmöte den 28 januari 2003.

Av de protokoll som respektive part fört vid mötet den 23 februari 2004 framgår vidare att ett förlikningsbud lades fram från Björn  Es sida samt att Göteborgs LS gav det entydiga beskedet att inga pengar skulle betalas ut. Enligt Arbetsdomstolens mening måste det i vart fall vid denna tidpunkt ha stått klart för Björn  E att förlikningsmöjligheterna var uttömda. Att Björn  E därefter begärt förhandling enligt 14 § medbestämmandelagen påverkar inte denna bedömning. I enlighet med de principer som ovan redogjorts för får förlikningsdiskussionerna därmed anses avslutade den 23 februari 2004 och fristen för väckande av talan skall alltså räknas från denna dag. Det kan då konstateras att det av utredningen framgår att betydligt längre tid än en månad har förflutit mellan det att förhandlingen den 23 februari 2004 avslutades och skadeståndstalan väcktes vid tingsrätten.

Arbetsdomstolen finner alltså att Björn  Es talan om skadestånd har preskriberats. Göteborgs LS ändringsyrkande skall därför bifallas.

Frågan om skyldighet för part att utge ersättning för motparts rättegångskostnad i Arbetsdomstolen bör prövas av tingsrätten efter målets återupptagande (se t.ex. AD 2003 nr 99).

Domslut

1.  Med ändring av tingsrättens mellandom förklarar Arbetsdomstolen att Björn  Es talan om skadestånd på grund av avskedande eller uppsägning har förlorats till följd av preskription.

2.  Det ankommer på tingsrätten att efter målets återupptagande pröva frågan om skyldighet för part att utge ersättning för motparts rättegångskostnad.

Ledamöter: Carina Gunnarsson, Jan Nordin och Kjell  E. Enhälligt.

Sekreterare: Karin Hellmont