ARBETSDOMSTOLEN  Domar i fulltext AD 2007 nr 94 Fråga om en arbetsgivare i städbranschen åsidosatte förhandlingsskyldighet enligt 13 § medbestämmandelagen i samband med förändring av en arbetstagares arbetsförhållanden. Vidare fråga bl.a. om arbetsgivaren har vidtagit en stridsåtgärd i strid mot 41 a § medbestämmandelagen genom att, efter arbetstagarorganisations blockad mot visst arbete, göra avdrag från den berörde arbetstagarens lön.

 

Innehållsförteckning

Denna innehållsförteckning är ingen del av orginaldomen. Den har gjorts för att det skall vara enklare att läsa domen. Domstolens rubriker har formaterats med bevarande av nivåer, så att det skall vara möjligt att upprätta förteckningen. Namn som kan vara integritetskänsliga har avidentifierats. Det gäller i regel inte namn på domare, ombud, centrala fackliga och arbetsgivarfunktionärer etc, eftersom sådana uppgifter kan vara väsentliga för förståelsen av dom, domslut och prejudikatsvärde. I övrigt är det orginaldomen.

Innehåll

Innehållsförteckning. 1

Kurt Junesjös kommentar 1

Sammanfattning. 1

SAKEN.. 2

Till utveckling av talan har parterna anfört i huvudsak följande. 3

Driftsektionen. 3

Tvisten med anknytning till Yazdan H.. 3

Tvisten med anknytning till Martin Ls förhållanden. 3

Arbetsgivarparterna. 5

Tvisten med anknytning till Yazdan H.. 5

Tvisten med anknytning till Martin Ls förhållanden. 5

Domskäl 6

Tvisten med anknytning till Yazdan H.. 6

Tvisten med anknytning till Martin Ls förhållanden. 7

Sammanfattning, rättegångskostnader 8

Domslut 8

 

 

Sammanfattning

Fråga om en arbetsgivare i städbranschen åsidosatte förhandlingsskyldighet enligt 13 § medbestämmandelagen i samband med förändring av en arbetstagares arbetsförhållanden. Vidare fråga bl.a. om arbetsgivaren har vidtagit en stridsåtgärd i strid mot 41 a § medbestämmandelagen genom att, efter arbetstagarorganisations blockad mot visst arbete, göra avdrag från den berörde arbetstagarens lön.


ARBETSDOMSTOLEN                                   DOM                           Dom nr 94/07

                                                                              2007-12-05                  Mål nr A 97/07

Stockholm

KÄRANDE

Lunds sjukhussektion av SAC, c/o Malmö social och vård­syndikat av SAC syndikalisterna, Box 17575, 200 10 MALMÖ

Ombud: Peter Jacobsson, Malmö social och vårdsyndikat av SAC, samma adress

SVARANDE

1.  Almega Tjänsteförbunden, Box 55545, 102 04 STOCKHOLM

2.  ISS Facility Services AB, 556410-3280, Box 47635, 117 94 STOCKHOLM

Ombud för båda: arbetsrättsjuristen Peter Lindgren, Almega AB, Box 55545, 102 04 STOCKHOLM

SAKEN

skadestånd på grund av olovlig stridsåtgärd m.m.

______________________

ISS Facility Service AB bedriver verksamhet med fastighetsskötsel, bl.a. städarbete. Bolaget är bundet av kollektivavtal med Svenska Kommunal­arbetareförbundet.

Martin L och Yazdan H är anställda hos bolaget som lokal­vårdare med placering vid Lunds sjukhus. De är medlemmar i Lunds sjuk­hussektion av SAC (hädanefter driftsektionen).

Mellan parterna har uppkommit tvist huruvida bolaget dels har vidtagit en olovlig stridsåtgärd genom att göra avdrag från Martin Ls månadslön för januari 2006, dels har åsidosatt sin förhandlingsskyldighet enligt medbe­stämmandelagen i samband med att Yazdan H i januari 2006 placera­des på ett annat städområde än det där han tidigare arbetat. Mellan parterna har också uppkommit tvist huruvida Almega Tjänsteförbunden har medver­kat i en olovlig stridsåtgärd. De olika tvisterna har handlagts gemensamt i en rättegång.

Driftsektionen har väckt talan i Arbetsdomstolen mot arbetsgivarparterna och har yrkat att Arbetsdomstolen ska

1.  förplikta bolaget att till driftsektionen, avse­ende bolagets åtgärder rörande Yazdan H, utge allmänt skadestånd med 20 000 kr för brott mot primär förhandlingsskyldighet enligt 13 § medbestämmandelagen och med 20 000 kr för åsidosättande av förhand­lingsskyldighet enligt 10 § samma lag,

2.  förplikta bolaget att till driftsektionen, avseende bolagets åtgärder rörande Martin L, utge all­mänt skadestånd dels med 250 000 kr för brott mot 41 a § medbestämmandelagen, dels med 100 000 kr för brott mot varselskyl­digheten enligt 45 § medbestämmandelagen,

3.  förplikta bolaget att till Martin L utge 7 693 kr avseende innehållen lön för perioden den 11 – 25 januari 2007, samt

4.  förplikta Almega Tjänsteförbunden att utge allmänt skadestånd med 100 000 kr för brott mot 42 § medbestämmandelagen.

Driftsektionen har vidare yrkat ränta enligt 6 § räntelagen på de allmänna skadestånden från dagen för delgivning av stämningen, den 26 april 2007, och på lönebeloppet fr.o.m. den 25 februari 2007 till dess full be­talning sker.

Arbetsgivarparterna har bestritt samtliga yrkanden. Det lönebeloppet och ränteyrkandena har vitsordats som skäliga i och för sig. Beträffande driftsek­tionens yrkande om allmänt skadestånd för brott mot varselskyldigheten har arbetsgivarparterna i första hand yrkat att detta ska avvisas.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

Till utveckling av talan har parterna anfört i huvudsak följande.

Driftsektionen

Tvisten med anknytning till Yazdan H

Yazdan H arbetade under hösten 2006 med städning på sjukhusets akutavdelning. Han fick den 7 december 2006 besked om att han skulle om­placeras till den s.k. storstädningsgruppen, som hade hela sjukhuset som arbetsområde. Omplaceringen genomfördes den 18 januari 2007. Föränd­ringen inriktade sig enbart på Yazdan H, varför åtgärden särskilt angick hans arbetsförhållanden. Åtgärden innebar en viktigare förändring av dessa arbetsförhållanden och den hade därför bort föregås av primär förhandling enligt 13 § medbestämmandelagen.

Beträffande de omständigheter som medför att omplaceringen är att anse som en viktigare förändring av Yazdan Hs arbetsförhållanden kan sägas följande. I sitt arbete med placering på akutavdelningen hade han sitt eget städområde. Själva arbetet bestod i s.k. regelmässig städning av utrym­mena på avdelningen. I hans arbete med placering på storstädningsavdel­ningen bestod arbetet i städning av delvis annat slag. De olika typerna av städningsarbete finns beskrivna i generella instruktioner som gäller för arbe­tet inom sjukhuset. På storstädningsgruppen innebar arbetet huvudsakligen att utföra sådant städningsarbete som andra inte hann med. Det handlade ofta om golvvård med maskinhjälp. Omplaceringen till storstädningsgruppen innebar att Yazdan H skildes från arbetsgemenskapen med kamraterna på akutavdelningen och alltså fick arbeta med andra anställda. Städområdet blev större och omfattade i princip hela sjukhuset.

Yazdan H förflyttades mot sin vilja. Förflyttningen ledde till att det gjordes en protestlista, som undertecknades av en stor del av personalen på akutavdelningen.

Med anledning av förflyttningen av Yazdan H påkallade driftsektionen förhandling med bolaget. Förhandling ägde rum den 22 januari och den 26 februari 2007. Vid förhandlingarna efterlyste driftsektionen besked från bolaget om vad som var skälet till förflyttningen av Yazdan H. Bolaget motiverade åtgärden bara med att säga att bolaget hade vidtagit åtgärden med stöd av sin rätt att leda och fördela arbetet. Något sakligt motiv angavs alltså inte. Genom att inte vilja diskutera åtgärden närmare än som skedde åsido­satte bolaget sin förhandlingsskyldighet enligt medbestämmandelagen.

Bolaget har på grund av det anförda ådragit sig skadeståndsskyldighet för åsidosättande i två hänseenden av sin förhandlingsskyldighet enligt medbe­stämmandelagen.

Tvisten med anknytning till Martin Ls förhållanden

Sedan början av år 2006 har driftsektionen haft en konflikt med bolaget om medlemmarnas städområden. I samband med detta har driftsektionen påkallat förhandling om bolagets inspektioner av städområdena och har därvid krävt att inspektionerna ska göras i närvaro av en vald facklig företrädare. Detta motsatte sig bolaget. Bl.a. vägrade bolaget att låta en facklig företrädare vara närvarande vid inspektion av medlemmen Martin Ls arbete.

Konflikten ledde till att driftsektionen den 11 december 2006 varslade om stridsåtgärder i form av blockad. Stridsåtgärderna skulle träda i kraft den 19 december 2006 och avsåg blockad mot arbete under övervakning av arbets­inspektör/teamledare eller liknande inspektörer i arbetsledande position. Stridsåtgärderna omfattade endast Martin Ls arbete.

Den 11 januari 2007 avsåg bolaget att genomföra inspektion av Martin Ls arbete. Denne vägrade då utföra arbetet med hänvisning till det ut­färdade varslet om blockad. Bolagets företrädare förklarade att Martin L inte skulle få lön om han inte utförde arbetet. Martin L läm­nade då arbetsplatsen.

Dagen därpå, den 12 januari 2007, skulle bolaget återigen inspektera Martin Ls arbete. Han vägrade då arbeta med hänvisning till att arbetet var föremål för blockad. Bolagets företrädare framhöll att han inte skulle få lön så länge han inte utförde anvisat arbete. Martin L svarade att bolaget antingen kunde låta en facklig representant vara med under inspektionen eller anvisa honom annat arbete. När bolagets företrädare inte ville göra någotdera sade Martin L att han skulle stanna kvar i arbetsplatsens personalrum under återstoden av arbetstiden och att bolaget var välkommet att anvisa honom vilket arbete som helst som inte omfattades av driftsek­tionens stridsåtgärd.

Händelsen den 12 januari upprepades varje dag under tiden den 15–19 och den 22–25 januari 2007. Bolaget har senare, vid löneutbetalningen i februari, underlåtit att utbetala lön för perioden den 11–25 januari och har då beteck­nat perioden som olovlig frånvaro.

Vid en lokal förhandling den 25 januari 2007 sökte parterna få till stånd en lösning på konflikten. Förhandlingen avslutades i oenighet. Driftsektionen hade varslat om stridsåtgärder mot en annan av bolagets kunder, Nordea AB. Under förhandlingen erbjöd bolaget sig att utbetala Martin Ls inne­hållna lön om varslet mot Nordea AB drogs tillbaka.

Det inträffade innebar att bolaget på flera sätt bröt mot medbestämmande­lagen. Genom att göra löneavdrag för tiden den 12–25 januari 2007 har bolaget vidtagit en stridsåtgärd som strider mot 41 a § medbestämmande­lagen. Syftet med bolagets stridsåtgärd var att utöva påtryckning mot drift­sektionen i den pågående konflikten om städarbetet. Stridsåtgärden var inte varslad, varför bolaget bröt även mot varselskyldigheten i 45 § medbestäm­mandelagen. Det kan tilläggas att löneavdraget för den 11 januari 2007 – då Martin L inte stod till förfogande för arbete – visserligen inte utgjorde någon otillåten stridsåtgärd, men att däremot hotet om avdrag för den dagen utgjorde en sådan. Driftsektionen vill framhålla att frågan om varselskyldig­het faktiskt berördes under parternas tvisteförhandlingar, varför bolagets av­visningsyrkande i den delen saknar fog.

Eftersom Martin L under tiden den 12 – 25 januari 2007 stod till för­fogande för allt annat arbete än det som var föremål för blockad bör han vara berättigad till lön för den tiden. Lönebeloppet uppgår till 7 693 kr.

Almega Tjänsteförbunden kände till löneavdragen i förväg. Organisationen har understött bolagets otillåtna stridsåtgärd och har därmed brutit mot 42 § medbestämmandelagen med skadeståndsansvar som följd.

Arbetsgivarparterna

Tvisten med anknytning till Yazdan H

Det var klagomål från sjukhusledningen som föranledde förflyttningen av Yazdan H från akutavdelningen till storstädningsgruppen. Åtgärden innebar ingen egentlig förändring för honom. Det var fråga om samma arbetsuppgifter som tidigare, låt vara inom ett större städområde, och för­flyttningen påverkade varken hans lön eller hans arbetstider. Någon ompla­cering i rättslig mening var det inte fråga om. Det kan tilläggas att Yazdan H först accepterade åtgärden, även om han därefter ångrade sig.

Bolaget bestrider att det förelåg primär förhandlingsskyldighet inför beslutet om förflyttning av Yazdan H. Det var inte fråga om någon omplacering eller viktigare förändring av annat slag beträffande hans arbetsförhållanden. Dessutom bestrids att det skulle ha förelegat förhandlingsskyldighet mot bakgrund av att han först accepterade förflyttningen.

Det är riktigt att bolaget i samband med de lokala förhandlingarna rörande Yazdan H motiverade förflyttningen av honom enbart med att bolaget hade rätt att vidta åtgärden genom sin rätt att leda och fördela arbetet. Bolaget önskade då inte gå in på det bakomliggande skälet utan valde att stödja sig på arbetsledningsrätten. Det har inte förelegat någon skyldighet för bolaget att vid förhandlingarna motivera åtgärden närmare än så. Bolaget har alltså inte åsidosatt sin förhandlingsskyldighet i detta sammanhang.

Tvisten med anknytning till Martin Ls förhållanden

Det hade tidigare förekommit en konflikt mellan bolaget och driftsektionen om städområdenas storlek. Nu uppkom en ytterligare konflikt mot bakgrund av att bolaget inte kunde acceptera att all inspektion av städarbetet skulle ske i facklig närvaro. Konflikten ledde till att driftsektionen den 11 december 2007 utfärdade ett varsel som gällde blockad mot allt övervakat arbete och som gällde enbart Martin L.

Det är riktigt att bolaget under de av driftsektionen angivna dagarna ville in­spektera Martin Ls arbete och att han då vägrade arbeta med hänvis­ning till blockaden. Det är också riktigt att han den 11 januari 2007 gick hem och att han de övriga dagarna stannade han kvar på arbetsplatsen. Huruvida han fanns kvar på arbetsplatsen eller ej saknar dock betydelse från rättslig synpunkt.

Det var inte möjligt för bolaget att anvisa Martin L andra arbetsupp­gifter. Bolaget ville ju inspektera hans arbete, och med hans inställning fanns det därmed inget alternativ. Det betyder att han inte stod till förfogande för arbete och därmed inte heller är berättigad till lön för den aktuella tiden.

Det löneavdrag som gjordes utgjorde ingen stridsåtgärd, utan var en naturlig följd av den vidtagna stridsåtgärden som ju innebar att han inte utförde sitt arbete. Om det hade varit fråga om en stridsåtgärd hade den för övrigt inte varit stridande mot 41 a § medbestämmandelagen, eftersom det inte var fråga om lön som var intjänad redan när blockaden inleddes.

Eftersom det inte var fråga om någon stridsåtgärd har bolaget inte heller åsidosatt någon skyldighet att varsla. Frågan om brott mot varselskyldigheten berördes för övrigt inte vid parternas tvisteförhandlingar. Yrkandet i den delen ska därför avvisas.

Det är i och för sig riktigt att Almega Tjänsteförbunden understödde bolaget i samband med blockaden och löneavdraget. Men eftersom löneavdraget inte utgjorde någon stridsåtgärd från bolagets sida, har Almega Tjänsteförbunden inte brutit mot 42 § medbestämmandelagen.

Domskäl

Domstolen har i målet att ta ställning i två skilda tvister mellan parterna. Den ena tvisten gäller frågor om bolagets förhandlingsskyldighet i samband med att driftsektionens medlem Yazdan H förflyttades från sjukhusets akut­avdelning till storstädningsgruppen. Den andra tvisten gäller i huvudsak frå­gan om bolaget har vidtagit en otillåten stridsåtgärd i samband med driftsek­tionens blockad mot visst arbete som bedrevs av driftsektionens medlem Martin L.

Tvisten med anknytning till Yazdan H

Driftsektionen har gjort gällande att bolaget åsidosatte förhandlingsskyldig­heten enligt 13 § medbestämmandelagen i samband med förflyttningen av Yazdan H. Bolagets uppfattning är att beslutet inte avsåg en sådan fråga som omfattas av primär förhandlingsskyldighet.

11 § medbestämmandelagen innebär att en arbetsgivare är skyldig att ta initiativ till förhandling med arbetstagarorganisation innan han beslutar bl.a. om viktigare förändring av arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare som tillhör organisationen. Bestämmelsen gäller endast i för­hållande till arbetstagarorganisation med vilken arbetsgivaren står i kollek­tivavtalsförhållande. Den kompletteras av 13 § medbestämmandelagen, vilken innebär bl.a. att förhandlingsskyldighet enligt 11 § föreligger även i för­hållande till annan arbetstagarorganisation, om beslutet gäller en fråga som särskilt angår arbets- eller anställningsförhållandena för en arbetstagare som tillhör den organisationen.

I fråga om arbetsgivarens skyldighet att ta initiativ till förhandling före beslut som avser enbart enskilda arbetstagare eller grupp av arbetstagare gäller enligt lagmotiven att den primära förhandlingsskyldigheten föreligger när frågan är av sådan beskaffenhet att man typiskt sett bör räkna med att veder­börande arbetstagarorganisation vill förhandla. I motiven anges vidare bl.a. följande. Ingrepp i den enskildes arbets- och anställningsförhållanden som inte är enbart tillfälliga och inte heller i övrigt är av mindre betydelse hör in under förhandlingsskyldigheten. Omplacering av en arbetstagare från en uppgift till en annan omfattas av förhandlingsskyldigheten men även om­flyttning för viss period, när den inte är helt kort och görs enbart för att till­fälligt täcka ett arbetskraftsbehov som har uppstått till följd av sjukfrånvaro eller liknande (se prop. 1975/76:105 bil. 1 s. 354).

I fråga om Yazdan Hs förflyttning från städarbete på sjukhusets akut­avdelning till arbete på storstädningsgruppen kan konstateras att den inte medförde några förändringar i hans lönevillkor och arbetstider. Arbetsupp­gifterna bestod även på storstädningsgruppen i städarbete, men det framgår av utredningen i målet att uppgifternas karaktär var av delvis annat slag än tidigare. Städningen bedrevs i större utsträckning med hjälp av maskiner, exempelvis för golvvården, och framför allt förändrades Yazdan Hs förhållanden på det sättet att arbetet bedrevs inom hela sjukhuset. Föränd­ringen innebar också att han inte längre tillhörde arbetsgemenskapen på en viss avdelning inom sjukhuset. Förhållandena har enligt domstolens mening varit sådana att bolagets beslut i fråga om Yazdan Hs placering avsåg en sådan viktigare förändring av hans arbetsförhållanden som avses i medbe­stämmandelagen. Det betyder att bolaget i princip var skyldigt att förhandla med driftsektionen innan beslutet fattades. Det saknar för frågan om denna förhandlingsskyldighet betydelse huruvida Yazdan H inledningsvis samtyckte till placeringen på storstädningsgruppen.

Det anförda betyder att bolaget åsidosatte sin förhandlingsskyldighet enligt 13 § medbestämmandelagen. Skadeståndet för detta bör bestämmas till det av driftsektionen yrkade beloppet, 20 000 kr.

Driftsektionen har vidare gjort gällande att bolaget åsidosatte sin förhand­lingsskyldighet i samband med de lokala förhandlingarna den 22 januari och den 26 februari 2007 rörande den verkställda omplaceringen av Yazdan H. Driftsektionen har därvid anfört att bolaget vid förhandlingarna inte hade rätt att som motiv för omplaceringen endast hänvisa till att bolaget hade valt att omplacera honom med utnyttjande av sin arbetsledningsrätt. Vad driftsektionen menar är att det hade ålegat bolaget att även redovisa de egentliga motiven för omplaceringen.

Av utredningen framgår att ämnet för de angivna lokala förhandlingarna var att driftsektionen ansåg att bolaget hade ådragit sig skadeståndsskyldighet genom beslutet att omplacera Yazdan H. Förhandlingarna hade med andra ord karaktären av tvisteförhandling. Vad som ålåg bolaget vid för­handlingen var mot den bakgrunden att redovisa de rättsliga argument som var av betydelse för bolagets rätt att omplacera honom. Som arbetsgivarpar­terna har anfört förelåg det däremot ingen skyldighet för bolaget att i det sammanhanget ange de närmare bevekelsegrunderna för beslutet. Det an­förda betyder att bolaget inte har åsidosatt sin förhandlingsskyldighet. Drift­sektionens yrkande om skadestånd kan i denna del alltså inte bifallas.

Tvisten med anknytning till Martin Ls förhållanden

Den omedelbara bakgrunden till tvisten i denna del är att driftsektionen den 19 december 2006 utlöste en stridsåtgärd i form av blockad mot Martin Ls arbete om och i den mån detta arbete skulle inspekteras av bolagets företrädare. När Martin L under tiden den 11–25 januari 2007 skulle utföra städarbete och fann att han skulle inspekteras av bolagets företrädare lade han ned arbetet. Bolaget har därefter i samband med löneutbetalningen i februari 2007 gjort löneavdrag för de dagar i januari då Martin L inte arbetat.

Beträffande först frågan om lön till Martin L har driftsektionen som domstolen uppfattat saken gjort gällande att han skulle vara berättigad till lön för den aktuella tiden helt enkelt därför att han har stått till bolagets för­fogande för arbete genom att vara villig att utföra varje normal arbetsuppgift som inte var föremål för inspektion. Denna uppfattning kan domstolen inte instämma i. Eftersom bolaget faktiskt önskade inspektera Martin Ls arbete innebar hans inställning att han inte stod till förfogande för något arbete. Han är därför inte berättigad till lön för de dagar då han under blockaden befann sig på arbetsplatsen utan att utföra arbete.

Driftsektionen har gjort gällande att bolagets löneavdrag utgjorde en stridsåt­gärd som vidtagits i strid mot bestämmelserna i 41 a § medbestämmande­lagen. Bolagets löneavdrag vid löneutbetalningen i februari – efter det att blockaden upphört – utgjorde emellertid inte en åtgärd som hade karaktären av en stridsåtgärd. Åtgärden var helt enkelt en rättsenlig konsekvens av att Martin L inte hade utfört arbete. Rättsläget under en arbetsinställelse innebär nämligen att arbetsgivarens och arbetstagarens ömsesidiga skyldig­heter och rättigheter suspenderas. Arbetstagaren kan under konflikten avhålla sig från arbete utan att han därmed anses bryta mot sin arbetsskyldighet enligt anställningsavtalet, och arbetsgivaren behöver inte utge någon lön för konflikttiden (se AD 1980 nr 94 med hänvisningar). Det kan tilläggas att bolagets löneavdrag, även om det skulle ha varit att betrakta som en stridsåt­gärd, under alla förhållanden inte hade varit stridande mot 41 a § medbe­stämmandelagen. Löneavdraget avsåg ju enbart den tid då Martin L på grund av den utlösta blockaden inte hade utfört arbete. Löneavdraget avsåg alltså inte sådan intjänad lön som avses i den bestämmelsen, utan innebar tvärtom att bolaget inte betalade ut sådan lön som inte var intjänad.

Eftersom bolagets löneavdrag inte utgjorde någon stridsåtgärd, har bolaget inte varit skyldigt att varsla om åtgärden. Av samma skäl kan domstolen inte heller finna att Almega Tjänsteförbunden genom sitt agerande har brutit mot medbestämmandelagen.

Sammanfattning, rättegångskostnader

Vad domstolen har kommit fram till i det föregående innebär att driftsek­tionens talan kan bifallas endast såvitt gäller skadestånd för brott mot 13 § medbestämmandelagen. Vid denna utgång bör arbetsgivarparterna anses som huvudsakligen vinnande part. Deras rätt till ersättning för rättegångskostna­der bör emellertid enligt 18 kap. 4 § rättegångsbalken begränsas till att gälla två tredjedelar av det yrkade beloppet, vars skälighet i och för sig inte har satts i fråga av driftsektionen.

Domslut

1.  Arbetsdomstolen förpliktar ISS Facility Services AB att till Lunds sjuk­hussektion av SAC utge allmänt skadestånd med tjugotusen (20 000) kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 26 april 2007 till dess betalning sker.

2.  Arbetsdomstolen avslår i övrigt den talan som förts av Lunds sjukhus­sektion av SAC.

3. Arbetsdomstolen förpliktar Lunds sjukhussektion av SAC att utge ersätt­ning för arbetsgivarparternas rättegångskostnader med fyrtiotvåtusen­åttahundrasextiosex (42 866) kr, varav 40 000 kr för ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 räntelagen på det förstnämnda beloppet från dagen för denna dom till dess betalning sker.

Ledamöter: Michaël Koch, Marianne Jenryd, Kurt Eriksson, Claes Frankhammar, Ulf Perbeck, Susanna Gideonsson och Lars E. Rabenius. Enhälligt.

Sekreterare: Inge-Marie Nilsson