ARBETSDOMSTOLEN Domar i fulltext AD 2008 nr 44 Skadestånd på grund av avskedande m.m. Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar

 

 

Innehållsförteckning

Denna innehållsförteckning är ingen del av orginaldomen. Den har lagts till för att det skall vara enklare att läsa domen. Domstolens rubriker har formaterats med bevarande av nivåer, så att det skall vara möjligt att upprätta förteckningen. Namn som kan vara integritetskänsliga har avidentifierats. Det gäller i regel inte namn på domare, ombud centrala fackliga och arbetsgivarfunktionärer etc, eftersom sådana uppgifter kan vara väsentliga för förståelsen av dom, domslut och prejudikatsvärde. I övrigt är det domstolens orginaldom.

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning. 1

Domskäl 3

Har det förelegat laglig grund för avskedandet av Jens K?. 3

Frågor om ekonomiskt och allmänt skadestånd. 4

Rättegångskostnader 4

Domslut 5

Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar.


ARBETSDOMSTOLEN                                   DOM                           Dom nr 44/08

                                                                              2008-05-28                  Mål nr B 37/07

Stockholm

KLAGANDE

Isodrän AB, 556656-2954, Svarvargatan 8 A, 142 50 SKOGÅS

Ombud: advokaten Ralph Strandberg och jur. kand. Helena Eriksson, Flood Advokatbyrå, Box 2056, 103 12 STOCKHOLM

MOTPART

Jens K,

Ombud och rättshjälpsbiträde: advokaten Peter Lindström, Advokatfirman Peter Lindström AB, Sturegatan 9 A, 722 13 VÄSTERÅS

SAKEN

skadestånd på grund av avskedande m.m.

ÖVERKLAGAD DOM

Nacka tingsrätts dom den 2 mars 2007 i mål nr T 951-06

______________________

Tingsrättens dom, se bilaga (uteslutes här).

Isodrän AB (bolaget) har yrkat att Arbetsdomstolen med ändring av tingsrättens dom ska ogilla Jens K talan samt befria bolaget från skyldigheten att utge ersättning för Jens K rättegångskostnader vid tingsrätten.

Jens K har bestritt ändring av tingsrättens dom.

Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i Arbetsdomstolen.

Arbetsdomstolen har hållit huvudförhandling i målet. Vid denna har på bolagets begäran hållits förnyade förhör under sanningsförsäkran med Stefan A och Jan A samt förnyade vittnesförhör med Rolf S, Linus D, Mattias L och Börje A. På Jens K begäran har hållits förnyat förhör under sanningsförsäkran med honom själv.

Till utveckling av sin talan har parterna anfört i huvudsak vad som har antecknats i tingsrättens dom.

Domskäl

Har det förelegat laglig grund för avskedandet av Jens K?

En utgångspunkt för Arbetsdomstolens bedömning är att det är arbetsgivaren som har bevisbördan för att arbetstagaren har begått en handling som är av sådant slag att ett avskedande är berättigat. Detta gäller inte minst i fall då det påstås att handlingen i fråga är brottslig. I ett sådant fall gäller enligt domstolens praxis att beviskravet inte kan sättas lägre än i ett motsvarande brottmål (se bl.a. AD 1995 nr 121, 2003 nr 93 och 2005 nr 97).

Arbetsdomstolen finner i likhet med tingsrätten att det inte finns skäl att ifrågasätta Stefan As och Jan As uppgifter om att Jens K vid mötet i september 2005 erkände att han hade medverkat till ”stöld” av dieselolja. Jens K har inför Arbetsdomstolen förklarat att han chockades vid samtalet eftersom det gick ut på att han genast skulle mista anställningen, att han bara har en mycket oklar minnesbild av vad som sades och att han inte minns att han skulle ha medgett att ha stulit dieselolja. Enligt Arbetsdomstolens mening finns det anledning att vara försiktig med slutsatser av vad en arbetstagare säger i en situation som den aktuella där han oförberett ställs inför frågor som innebär att han skulle ha begått ett brott. Jens K yttranden vid detta samtal bör enligt domstolens mening inte tilläggas någon avgörande betydelse för ställningstagandet till frågan om han gjort sig skyldig till brottsligt förfarande. En annan sak är att hans yttranden kan ha betydelse i annat hänseende. Till den saken återkommer domstolen i det följande.

I målet är ostridigt att Jens K har köpt dieselolja för privat bruk av olika chaufförer som haft ärenden till bolagets arbetsplats. Det sätt på vilket köpen praktiskt har genomförts ger i och för sig intrycket att allt inte har gått rätt till. Utredningen i målet om transaktionerna är emellertid knapphändig. Ett antal av transaktionerna har genomförts med personer som inte har namngivits. I målet finns ingen utredning som motsäger Jens K uppgift om att det i dessa fall var fråga om självständiga företagare som sålde bränsle som tillhörde dem själva. Arbetsdomstolen anser att det i dessa fall inte har blivit styrkt att säljarna inte har haft rätt att sälja dieseloljan till Jens K.

Den ende säljare av dieselolja som namngetts är Stefan Ekman. Det har om honom lämnats något mer detaljerade uppgifter i frågan om han var en anställd som obehörigen sålde sin arbetsgivares bränsle eller om han var en egen företagare som sålde sitt eget bränsle till Jens K. Jan A har inför domstolen berättat om händelsen den 11-12 juli 2005 och har därvid anfört att den lastbil som då kördes av Stefan Ekman var märkt så att det framgick att den tillhörde Palms åkeri. De hos bolaget anställda vittnena har med olika grad av bestämdhet anfört att Stefan Ekman var anställd hos Palms. Börje Aaro, som tidigare själv var anställd hos Palms åkeri, har inför domstolen sagt sig vara säker på detta. Det är dock oklart vilken tid han avsåg med detta uttalande. Det kan vidare konstateras att bolaget sakframställningsvis har anfört att Stefan Ekmans anställning hos Palms åkeri avslutades i januari 2005. Arbetsdomstolen anser att det i målet inte har blivit utrett att Stefan Ekman under den i målet aktuella tiden var en anställd som sålde sin arbetsgivares dieselolja.

Arbetsdomstolen anser mot bakgrund av det anförda att det inte har styrkts i målet att de personer som har sålt dieselolja till Jens K har begått något brott. Det betyder att det inte har styrkts att han själv har medverkat till annans brottsliga gärning. Eftersom det inte har visats att dieseloljan när Jens K tog emot den var frånhänd annan genom brott, och då ett sådant eventuellt förbrott under alla förhållanden inte skulle ha fullbordats före Jens K befattning med dieseloljan, kan han heller inte ha gjort sig skyldig till häleri eller häleriförseelse.

På grund av det anförda kommer Arbetsdomstolen i likhet med tingsrätten till slutsatsen att det inte har blivit styrkt att Jens K har begått någon brottslig gärning. Det är inte visat i målet att han har grovt åsidosatt sina åligganden mot bolaget. Avskedandet har alltså skett utan att det har förelegat laglig grund för åtgärden.

Frågor om ekonomiskt och allmänt skadestånd

Parterna har även i Arbetsdomstolen tvistat om storleken av det ekonomiska skadestånd som Jens K ska vara berättigad till. Arbetsdomstolen instämmer i vad tingsrätten har anfört om att Jens K provision ska beaktas vid beräkningen av beloppet. Domstolen finner vidare liksom tingsrätten att det inte finns grund för någon ytterligare avräkning från beloppet än den som Jens K själv har gjort. Bolaget har inte anfört någon ytterligare invändning mot yrkandet om ekonomiskt skadestånd.

Vid bestämmande av det allmänna skadeståndet till Jens K anser domstolen att det finns anledning att erinra om vad som förekom den 9 september 2005, då Jens K vid samtal med bolagets företrädare erkände att han gjort sig skyldig till ”stöld”. Som domstolen redan anfört bör Jens K yttranden vid detta tillfälle inte tilläggas någon avgörande betydelse för ställningstagandet till frågan om han gjort sig skyldig till brottsligt förfarande. Vid bestämmande av det allmänna skadeståndet bör det emellertid beaktas att bolagets företrädare uppenbarligen utgick från Jens K erkännande då de valde att avskeda honom. Det kan tilläggas att bolagets företrädare dessförinnan hade gjort iakttagelser som kunde tyda på att Jens K faktiskt hade gjort sig skyldig till oegentligheter. Under dessa förhållanden anser domstolen att det finns anledning att bestämma det allmänna skadeståndet till ett belopp som är avsevärt lägre än det som annars skulle ha kommit i fråga. Domstolen bestämmer det allmänna skadeståndet till 50 000 kr.

Rättegångskostnader

Den angivna utgången i målet innebär endast den ändringen jämfört med den överklagade domen att det allmänna skadeståndet bestäms till ett lägre belopp. Vid denna utgång anser domstolen att det saknas anledning att frångå huvudregeln om den tappande partens ansvar för motpartens rättegångskostnader. Tingsrättens domslut i den delen ska alltså fastställas. Bolaget ska vidare förpliktas att ersätta Jens K rättegångskostnader i Arbetsdomstolen.

Domslut

1.  Arbetsdomstolen fastställer tingsrättens domslut i överklagade delar utom så till vida att det allmänna skadeståndet bestäms till femtiotusen (50 000) kr jämte ränta enligt vad som anges i tingsrättens domslut (punkten 1).

2.  För det biträde Peter Lindström lämnat Jens K i Arbetsdomstolen fastställs ersättningen enligt rättshjälpslagen till fyrtioentusenetthundranittiofem (41 195 kr), varav 28 106 kr för arbete, 3 980 kr för tidsspillan, 870 kr för utlägg och 8 239 kr för mervärdesskatt.

3.  Isodrän AB ska betala kostnaderna i Arbetsdomstolen för Jens K rättshjälp enligt den närmare fördelning mellan Jens K och staten som rättshjälpsmyndigheten bestämmer.

Ledamöter: Michaël Koch, Ulrika Stenbeck Gustavson, Christer Måhl, Kerstin Brodowsky, Håkan Torngren, Stina Nilsen, Margareta Zandén. Enhälligt.

Sekreterare: Inge-Marie Nilsson