ARBETSDOMSTOLEN Domar i fulltext AD 2010 Nr 14 En gravid kvinna A, som var anställd som lokalredaktör hos ett tidningsföretag, sökte en ledig anställning vid tidningens centralredaktion. Arbetsgivaren valde en annan sökande till arbetet. Fråga om arbetsgivaren därigenom har missgynnat A i strid mot 16 § föräldraledighetslagen. Uttalanden bl.a. om betydelsen i bevishänseende av det tidssamband som förelåg mellan A:s föräldraledighet och arbetsgivarens anställningsbeslut.

Kurt Junesjös kommentar

I förädraledightslagen 16 § sägs att en arbetsgivare inte får missgynna en arbetssökande eller en arbetstagagare av skäl som har samband med föräldraledigheten, när arbetsgivaren beslutar i en anställningsfråga.

I detta mål avfärdar domstolen arbetsgivarens invändning att det inte är fråga om ett anställningsförfarande när en anställd söker en annan tjänst inom företaget.

Ett missgynnade föreligger alltså enligt AD och frågan är då om detta har något samband med föräldraledigheten. AD menar att det ankommer på arbetstagarsidan att göra antagligt att missgynnandet har ett orsakssamband med arbetstagarens föräldraledighet. Enlig det s.k. bevisbördedirektivet som finns inskrivet som § 24 i föräldraledighetslagen gäller att ”när personer, som anser sig kränkta genom att principen om likabehandling inte har tillämpats på dem, inför domstol eller annan behörig instans lägger fram fakta som ger anledning att anta det har förekommit direkt eller indirekt diskriminering, skall åligga svaranden att bevisa att det inte föreligger något brott mot principen om likabehandling” (Direktiv 97/80/EG).

I detta fall menade arbetstagarsidan att det räckte med att det fanns ett tidssamband, men det godkände inte AD. Det måste finnas ett mer påtagligt samband, som att arbetsgivaren vidtar en missgynnande åtgärd efter det att en arbetstagare har begärt eller tagit ut ledighet, exempelvis drar in en förmån eller leder och fördelar arbetet på ett ogynnsamt sätt eller att den som är förbigången var mer meriterad.  AD menar att de sökande är likvärdiga och att diskriminering därför inte föreligger. AD konstaterar dessutom att den aktuella tjänsten tillskapats för att den aktuella personen skulle vara kvar i företaget, och att det var ytterligare ett skäl till att det inte förelåg missgynnande.

Man kan bara konstatera att barnlediga kvinnor efter denna dom - av den helt av män bestående domstolen - ligger lika pyrt till som de alltid gjort. Diskrimineringslagarna får inget genomslag i AD;s domar. Om man inte har en lite fyrkantig tillämpning till förmån för den normalt diskriminerade parten, i det här fallet barnlediga kvinnor, får diskrimineringslagarna ingen effekt, trots att det är lätt att statistiskt visa att diskriminerin föreligger utslaget på hela kollektivet. Ett tydligt exempel är att den lönesvacka som en kvinna får under barnledigheten statistiskt inte rättas upp under resten av kvinnans yreksverksamma liv.

Just frånvaron från arbetet är alltid, och har alltid varit, den vanligaste orsaken till att kvinnor diskrimineras. Före 1940 var barnfrånvaro till och med godtagbart skäl för avsked, så ett litet framsteg har ju trots allt skett, men det framsteget skedde ju för 70 år sedan, så det får väl nästan anses preskriberat. Väger man in detta och dessutom att AD som en + faktor för arbetsgivaren lägger till arbetsgivarens subjektiva skäl till varför man vill ha en viss person anställd enligt den sista anmärkningen, då blir det inte mycket kvar av diskrimineringsförbudet.

Innehållsförteckning

Denna innehållsförteckning är ingen del av orginaldomen. Den har lagts till för att göra det enklare att läsa domen. Domstolens rubriker har formaterats med bevarande av nivåer, så att det skall vara möjligt att upprätta förteckningen. Namn som kan vara integritetskänsliga har avidentifierats. Det gäller i regel inte namn på domare, ombud, centrala fackliga och arbetsgivarfunktionärer etc, eftersom sådana uppgifter kan vara väsentliga för förståelsen av dom, domslut och prejudikatsvärde. I övrigt är det domstolens orginaldom.

Innehållsförteckning

Kurt Junesjös kommentar 1

Innehållsförteckning. 1

Sammanfattning. 2

SAKEN.. 3

Till utveckling av talan har parterna anfört i huvudsak följande. 3

Förbundet 3

Grunder för förbundets talan. 4

Arbetsgivarparterna. 4

Grunderna för bestridandet 5

Domskäl 5

Utredningen. 5

Kort om den rättsliga regleringen. 6

Har Emma G blivit missgynnad?. 6

Omfattas bolagets agerande av tillämpningsområdet för 16 § föräldraledighetslagen?. 6

Har missgynnandet av Emma G något samband med hennes föräldraledighet?. 7

Rättegångskostnader 8

Domslut 8


ARBETSDOMSTOLEN                                                                                Dom nr 14/10

                                                                                                                           Mål nr A 9/09

Sammanfattning

En gravid kvinna A, som var anställd som lokalredaktör hos ett tidningsföretag, sökte en ledig anställning vid tidningens centralredaktion. Arbetsgivaren valde en annan sökande till arbetet. Fråga om arbetsgivaren därigenom har missgynnat A i strid mot 16 § föräldraledighetslagen. Uttalanden bl.a. om betydelsen i bevishänseende av det tidssamband som förelåg mellan A:s föräldraledighet och arbetsgivarens anställningsbeslut.


ARBETSDOMSTOLEN                                   DOM                           Dom nr 14/10

                                                                              2010-02-24                  Mål nr A 9/09

Stockholm

KÄRANDE

Svenska Journalistförbundet, Box 1116, 111 81 Stockholm

Ombud: förbundsjuristen Bo Villner, LO-TCO Rättsskydd AB, Box 1155, 111 81 Stockholm

SVARANDE

1.  Medieföretagen, Box 55545, 102 04 Stockholm

2.  Tryckeriaktiebolaget Norrländska Socialdemokraten, 556018-0225, 971 83 Luleå Ombud för båda: jur. kand. Roine Johansson, Medieföretagen, adress som 1.

SAKEN

skadestånd på grund av brott mot föräldraledighetslagen

______________________

Mellan Medieföretagen och Svenska Journalistförbundet gäller varandra i allmänhet avlösande kollektivavtal för redaktionspersonal, det s.k. journalistavtalet. Det nu aktuella journalistavtalet gäller t.o.m. den 31 mars 2010.

Tryckeriaktiebolaget Norrländska Socialdemokraten gav under tid som är aktuell i målet ut tidningen Norrländska Socialdemokraten (NSD). Bolaget är medlem i Medieföretagen och är därigenom bundet av journalistavtalet.

I december 2007 utannonserades en ledig anställning som nyhetsreporter vid tidningens centralredaktion i Luleå. Förbundets medlem Emma G sökte den utannonserade anställningen. Hon hade tillsvidareanställning hos bolaget som lokalreporter vid tidningens lokalredaktion i Haparanda. I januari 2008 födde hon barn och var därefter föräldraledig.

Bolaget anställde i februari 2008 en annan sökande, Jessica R, som nyhetsreporter vid centralredaktionen. Mellan parterna har uppkommit tvist huruvida bolaget därigenom gjorde sig skyldigt till brott mot föräldraledighetslagen. Parterna har förhandlat i tvistefrågan utan att kunna enas.

Förbundet har väckt talan i Arbetsdomstolen mot arbetsgivarparterna och har yrkat att Arbetsdomstolen ska förplikta bolaget att till Emma G utge allmänt skadestånd med 150 000 kr. På beloppet har yrkats ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämning, den 10 februari 2009, till dess betalning sker.

Arbetsgivarparterna har bestritt käromålet, men har vitsordat ränteyrkandet som skäligt i sig.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

Till utveckling av talan har parterna anfört i huvudsak följande.

Förbundet

Emma G är utbildad journalist. Hon anställdes i maj 2005 som lokalreporter vid NSD med placering i Haparanda. Dessförinnan hade hon haft ett fyra månaders vikariat på Haparandabladet samt arbetat nio veckor som semestervikarie på Upsala Nya Tidning. Hon hade vidare genomfört viss praktik under utbildningen.

I december 2007 utannonserade NSD en ledig anställning som nyhetsreporter vid centralredaktionen i Luleå. Emma G sökte anställningen och kallades till en anställningsintervju, som ägde rum i februari 2008. Hon var vid tillfället föräldraledig, eftersom hon i januari 2008 hade fött barn. Under graviditeten hade hon drabbats av foglossning och hade till följd därav varit sjukskriven sedan oktober 2007.

Kort efter att Emma G varit på intervju fick hon besked om att en annan sökande, Jessica R, hade fått den utannonserade anställningen. Emma G blev mycket förvånad eftersom hon själv väl uppfyllde de krav som uppställts i annonsen och dessutom hade längre arbetslivserfarenhet än Jessica R. Emma G hade omkring 40 månaders yrkeserfarenhet, medan Jessica Rs erfarenhet omfattade 13 månader.

Emma G tog kontakt med de personer på NSD som ansvarade för rekryteringsförfarandet. Ingen av dem kunde ange varför hon inte fick anställningen. Den enda rimliga förklaringen är att det beror på att hon var föräldraledig.

Grunder för förbundets talan

Bolagets beslut att inte anställa Emma G innebar att hon blev missgynnad. Agerandet utgör ett brott mot 16 § första stycket föräldraledighetslagen. I första hand görs gällande att det har varit fråga om en situation där bolaget har beslutat i en anställningsfråga (p. 1). Alternativt görs gällande att bolaget har beslutat om befordran (p. 2), eller har lett och fördelat arbetet (p. 6). Under alla omständigheter strider bolagets agerande mot 16 § första stycket föräldraledighetslagen enligt grunderna för lagstiftningen, eftersom paragrafen är avsedd att omfatta alla situationer där en arbetsgivares beslut har betydelse för en arbetssökande eller arbetstagare.

Det förelåg ett nära tidssamband mellan missgynnandet och Emma Gs föräldraledighet. Emma G hade dessutom genom sin längre yrkeserfarenhet bättre kvalifikationer än Jessica R. Det är mot denna bakgrund antagligt att Emma G har blivit missgynnad av skäl som har samband med hennes föräldraledighet.

Arbetsgivarparterna

NSD är Norrbottens största lokaltidning. Tidningen har ett trettiotal anställda reportrar, av vilka elva är lokalredaktörer. Tidningens centralredaktion ligger i Luleå. Lokalredaktionerna är förlagda till Boden, Gällivare, Haparanda, Kalix och Kiruna.

Emma G var anställd tills vidare hos bolaget och hade placering som lokalredaktör i Haparanda. På tidningen var man mycket nöjd med det arbete hon utförde.

Jessica R arbetade i Kiruna som lokalredaktör åt tidningen. Även hon var en mycket uppskattad medarbetare. Den anställning som Jessica R innehade var ett vikariat som skulle löpa ut, och eftersom hon ansågs vara en mycket duktig medarbetare var man angelägen om att knyta henne mer varaktigt till tidningen. Olika alternativ undersöktes, och det konstaterades att en plats som allmänreporter/nyhetsreporter vid centralredaktionen skulle bli ledig till följd av pensionsavgång. Det var ingen självklarhet att tjänsten skulle återbesättas, men eftersom bolaget gärna ville behålla Jessica R annonserades anställningen ut.

Både Emma G och Jessica R sökte den utannonserade anställningen. Bolaget gjorde bedömningen att de hade likvärdiga kvalifikationer. De hade en likartad bakgrund och utbildning. Emma G hade visserligen ett visst försteg så tillvida att hon hade något längre yrkeserfarenhet. Hon hade arbetat under omkring 40 månader, medan Jessica R hade omkring 19 månaders yrkeserfarenhet. Bolaget lade inte så stor vikt vid denna skillnad i arbetslivserfarenhet. Det kan nämnas att yrkeslivserfarenhet upp till fem år inte tillmäts så stor betydelse enligt de kriterier som bolaget tillämpar vid lönekartläggning.

Anledningen till att Jessica R erbjöds den utannonserade anställningen var alltså att NSD på så sätt kunde knyta till sig Jessica R, vars anställning var på väg att upphöra, samtidigt som tidningen kunde behålla Emma G som lokalredaktör i Haparanda. På så sätt kunde bolaget tillförsäkra sig två duktiga och uppskattade medarbetare. Emma G lämnade dock sin anställning vid tidningen i september 2008.

Grunderna för bestridandet

Det bestrids att Emma G har blivit missgynnad. Bolaget har vidare inte brutit mot 16 § första stycket 1 föräldraledighetslagen, eftersom Emma G redan hade en anställning och följaktligen inte kan ses som arbetssökande i lagens mening. En anställning som allmänreporter vid en nyhetsredaktion är vidare inte att betrakta som en befordran i jämförelse med den anställning som lokalredaktör som Emma G innehade, varför bolaget inte heller har brutit mot 16 § första stycket 2 föräldraledighetslagen. Eftersom det inte har skett någon förändring av Emma Gs anställningsförhållanden föreligger det inte heller något brott mot 16 § första stycket 6 föräldraledighetslagen. Beslutet att tillsätta den aktuella tjänsten omfattas således inte av bestämmelserna i 16 § föräldraledighetslagen.

För det fall Emma G skulle anses vara missgynnad i föräldraledighetslagens mening i en sådan situation som omfattas av lagen saknas det i varje fall orsakssamband mellan missgynnandet och föräldraledigheten. Emma G och Jessica R har i huvudsak likvärdiga kvalifikationer, och bolaget valde att anställa Jessica R eftersom man var angelägen om att behålla henne i verksamheten.

Domskäl

I december 2007 utannonserade bolaget en ledig anställning som nyhetsreporter vid tidningens centralredaktion i Luleå. Emma G, som arbetade åt tidningen som lokalredaktör i Haparanda, sökte anställningen. Hon var vid tillfället föräldraledig. Emma G erhöll inte anställningen. Bolaget anställde i stället Jessica R, som var anställd hos bolaget som vikarierande lokalredaktör i Kiruna. Jessica R och Emma G hade likvärdig utbildning, men Jessica R hade kortare yrkeslivserfarenhet än Emma G.

Tvisten i målet gäller frågan huruvida bolaget genom att inte ge Emma G den utannonserade anställningen har missgynnat henne i strid mot föräldraledighetslagen. Arbetsgivarparterna har i första hand invänt att bestämmelserna i 16 § föräldraledighetslagen inte omfattar den i målet aktuella situationen. I andra hand har arbetsgivarparterna gjort gällande att det saknas ett orsakssamband mellan ett eventuellt missgynnande och Emma Gs föräldraledighet.

Utredningen

Arbetsdomstolen har hållit huvudförhandling i målet. Vid denna har på förbundets begäran hållits förhör under sanningsförsäkran med Emma G samt vittnesförhör med tidigare lokalredaktören Göran A samt allmänreportern och vice ordföranden i journalistklubben på NSD Jan B. På arbetsgivarparternas begäran har hållits vittnesförhör med tillförordnade chefredaktören Lena O, f.d. chefredaktören Lennart H och biträdande redaktionschefen Mats L. Skriftlig bevisning har åberopats.

Kort om den rättsliga regleringen

Regler om förbud mot missgynnande behandling av föräldralediga finns i föräldraledighetslagen. Av 16 § första stycket föräldraledighetslagen följer att en arbetsgivare inte får missgynna en arbetssökande eller en arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet när arbetsgivaren beslutar i en anställningsfråga, tar ut en arbetssökande till anställningsintervju eller vidtar annan åtgärd under anställningsförfarandet (p. 1), beslutar om befordran eller tar ut en arbetstagare till utbildning för befordran (p. 2), beslutar om eller vidtar annan åtgärd som rör yrkespraktik (p. 3), beslutar om eller vidtar annan åtgärd som rör annan utbildning eller yrkesvägledning (p. 4), tillämpar löne- eller andra anställningsvillkor (p. 5), leder och fördelar arbetet (p. 6), eller säger upp, avskedar, permitterar eller vidtar annan ingripande åtgärd mot en arbetstagare (p. 7). Av andra stycket samma paragraf framgår att förbudet inte gäller om olika villkor eller olika behandling är en nödvändig följd av ledigheten.

I fråga om bevisbördan i mål av detta slag finns särskilda bestämmelser i 24 § föräldraledighetslagen. Om en arbetssökande eller en arbetstagare visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit missgynnad av skäl som har samband med föräldraledighet, är det arbetsgivaren som ska visa att det inte har förekommit något sådant missgynnande eller att missgynnandet är en nödvändig följd av föräldraledigheten.

Har Emma G blivit missgynnad?

Arbetsgivarparterna har som Arbetsdomstolen uppfattat deras inställning menat att Emma G inte blev missgynnad i föräldraledighetslagens mening genom bolagets beslut att inte ge henne anställningen som nyhetsreporter på centralredaktionen. Denna uppfattning kan domstolen inte dela. För att det ska vara fråga om ett missgynnande bör det vara tillräckligt att det har varit fråga om en oförmånlig behandling som har medfört någon nackdel för den enskilde. Det avgörande är i detta sammanhang att en negativ effekt inträder, inte vilken orsak som kan ligga bakom missgynnandet (jfr AD 2005 nr 32). Bolagets beslut innebar alltså att Emma G i föräldraledighetslagens mening blev missgynnad.

Omfattas bolagets agerande av tillämpningsområdet för 16 § föräldraledighetslagen?

Arbetsgivarparterna har invänt att bolagets anställningsbeslut inte omfattas av bestämmelsen i 16 § föräldraledighetslagen i första hand på den grunden att Emma G inte är att anse som arbetssökande i paragrafens mening.

Förbudet mot missgynnande är tillämpligt i de situationer som anges i 16 § föräldraledighetslagen. I detta fall är främst av intresse bestämmelsen i p. 1, som innebär bl.a. att förbudet gäller då arbetsgivaren beslutar i en anställningsfråga. Av förarbetena till bestämmelsen framgår att förbudet omfattar en arbetsgivares anställningsbeslut och alla åtgärder och all underlåtenhet som föregår detta. Bestämmelserna i 16 § är avsedda att omfatta i princip i alla situationer där en arbetsgivares beslut eller handlande har betydelse för en arbetssökande eller arbetstagare. Vidare anges i lagförarbetena att med arbetssökande menas en person som tydligt gett till känna att han eller hon önskar en viss anställning (se prop. 2005/06:185 s. 83 och 123).

Det finns varken i lagtexten eller i lagförarbetena något som tyder på att bestämmelsen i punkt 1 inte skulle vara tillämplig i fall då en viss anställning söks av någon som redan är anställd hos arbetsgivaren. Det är enligt domstolens mening för övrigt svårt att se något skäl till att en sådan sökande inte skulle ha samma skydd mot missgynnande på grund av föräldraledighet som en utomstående sökande till en utannonserad anställning.

Det anförda innebär att situationen då Emma G sökte den utannonserade anställningen var sådan att den omfattas av tillämpningsområdet för föräldraledighetslagens förbud mot missgynnande.

Har missgynnandet av Emma G något samband med hennes föräldraledighet?

Som har anförts i det föregående ankommer det på arbetstagarsidan att göra antagligt att missgynnandet har ett orsakssamband med Emma Gs föräldraledighet. I lagförarbetena anges att detta beviskrav inte är särskilt högt och att det bör kunna fullgöras på flera sätt. I fall då det finns en misstanke om att arbetsgivaren har lagt frågan om föräldraledighet till grund för sitt handlande bör arbetstagaren anföra någon konkret omständighet som tyder på att just frågan om föräldraledighet har haft betydelse för arbetsgivarens handlande (prop. 2005/06:185 s. 91).

Förbundet synes mena att redan det tidsmässiga sambandet mellan Emma Gs föräldraledighet och missgynnandet innebär att det är antagligt att det fanns ett orsakssamband mellan föräldraledigheten och bolagets beslut att inte anställa Emma G till centralredaktionen. Enligt domstolens mening kan dock enbart det tidsmässiga sambandet i fall som det aktuella inte tillmätas någon betydelse för frågan om det har förelegat ett orsakssamband. Ett tidsmässigt samband kan ofta anses tyda på ett orsakssamband, men det bör då vara fråga om andra situationer där arbetsgivaren vidtar en missgynnande åtgärd efter det att en arbetstagare har begärt eller tagit ut ledighet, exempelvis drar in en förmån eller leder och fördelar arbetet på ett ogynnsamt sätt (jfr anf. prop. s. 91 och AD 2005 nr 32). I det föreliggande fallet var situationen den att bolaget först utannonserade anställningen och därefter, sedan Emma G sökt den, anställde en annan sökande. I denna situation kan det inte anses antagligt att anställningsbeslutet har ett samband med Emma Gs föräldraledighet om det inte finns någon konkret omständighet som talar i sådan riktning. Om ett tidssamband skulle vara tillräckligt för slutsatsen att det är antagligt att det föreligger ett orsakssamband, skulle en arbetsgivare tydligen ha bevisbördan för att orsakssamband saknas i varje situation där arbetsgivaren väljer att anställa någon annan sökande än den som är föräldraledig.

Förbundet har gjort gällande att Emma G sammantaget hade bättre kvalifikationer än Jessica R och att även denna omständighet talar för att missgynnandet av Emma G hade samband med hennes föräldraledighet. Arbetsgivarparterna har inställningen att Emma G och Jessica R hade i huvudsak likvärdiga kvalifikationer.

Beträffande Emma G har framkommit följande. Hon är utbildad journalist och hade vid tidpunkten för det aktuella anställningsförfarandet drygt 3 års yrkeserfarenhet, huvudsakligen som NSD:s lokalreporter i Haparanda.

I fråga om Jessica Rs kvalifikationer har framkommit att även hon hade genomgått journalistutbildning samt att hon hade ett drygt års yrkeserfarenhet, huvudsakligen som lokalreporter i Kiruna.

Utredningen i övrigt om Emma Gs och Jessica Rs kvalifikationer är knapphändig och består i stort sett endast av de uppgifter som vid huvudförhandlingen har lämnats av Lena O, som vid den aktuella tidpunkten var redaktionschef. Hon har uppgett följande. De båda sökandenas allmänna meriter uppfattades av tidningsledningen som likvärdiga. De hade samma utbildningsbakgrund. Det fanns en skillnad i yrkeserfarenhet, men den var inte så stor att den tillmättes betydelse i sammanhanget. Både Emma G och Jessica R var mycket uppskattade medarbetare. Jessica R ansågs mycket allsidig och socialt kompetent. Hon hade också visat initiativrikedom i fråga om bl.a. nya tekniska inslag i verksamheten. Även Emma G hade sådana egenskaper, men inte i lika hög grad som Jessica R. Jessica R bedömdes därför ha ett försteg framför Emma G.

Arbetsdomstolen drar följande slutsatser av det anförda. Emma G och Jessica R hade likvärdig bakgrund i fråga om utbildning. Emma G hade längre yrkeserfarenhet än Jessica R. Denna skillnad var dock inte betydande, och båda sökandena kan sägas ha en relativt begränsad yrkeserfarenhet. När det gäller deras kvalifikationer i övrigt anser Arbetsdomstolen att det inte finns anledning att ifrågasätta Lena Os uppgifter om att tidningsledningen ansåg Jessica R vara mer lämpad än Emma G för arbetet som allmänreporter på centralredaktionen. Arbetsdomstolen anser mot denna bakgrund att utredningen i varje fall inte ger stöd för att Emma G var mer kvalificerad än Jessica R för den utannonserade anställningen.

Det anförda betyder att förbundet inte har påvisat någon omständighet som ger anledning till antagandet att missgynnandet av Emma G hade ett samband med hennes föräldraledighet.

Arbetsdomstolen vill tillägga följande. Av Lena Os och Lennart Hs uppgifter framgår att avsikten till en början var att den uppkomna vakansen på centralredaktionen inte skulle återbesättas. Lennart H har uppgivit att han blev övertalad av sina medarbetare, som föreslog att Jessica R skulle erbjudas en tillsvidareanställning. Bakgrunden till detta var att hennes vikariat var på väg att löpa ut och att hon var en mycket uppskattad medarbetare som tidningen hade ett starkt intresse av att behålla. De nu angivna förhållandena talar enligt Arbetsdomstolens mening med styrka för att Emma Gs föräldraledighet, även frånsett de båda sökandenas kvalifikationer, inte hade någon betydelse för bolagets beslut att anställa Jessica R.

Mot bakgrund av det anförda kommer Arbetsdomstolen till slutsatsen att förbundets talan inte kan bifallas.

Rättegångskostnader

Vid den angivna utgången i målet ska förbundet utge ersättning för arbetsgivarparternas rättegångskostnader. Förbundet har överlämnat åt Arbetsdomstolen att bedöma skäligheten av den yrkade ersättningen. Arbetsdomstolen finner att det yrkade beloppet är skäligt.

Domslut

1.  Arbetsdomstolen avslår Svenska Journalistförbundets talan.

2.  Svenska Journalistförbundet ska ersätta Medieföretagen och Tryckeriaktiebolaget Norrländska Socialdemokraten för deras rättegångskostnader med etthundrasjuttiosjutusentrehundraåttiofem (177 385) kr, varav 162 500 kr för ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen på det förstnämnda beloppet från dagen för denna dom till dess betalning sker.

Ledamöter: Michaël Koch, Dag Ekman, Kurt Eriksson, Rolf Hugert, Håkan Torngren, Gunnar Ericson och Kjell Eriksson. Enhälligt.

Sekreterare: Marie-Louise Collin