ARBETSDOMSTOLEN Domar i fulltext AD 2010 Nr  78 skadestånd på grund av avskedande och uppsägning m.m Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar

Kurt Junesjös kommentar

Detta är en inte refererad dom som innehåller flera piffiga detaljer.

Arbetstagarparterna begär att talan som framförs genstämningsvis avseende  skadeståndskrav skall avvisas eftersom förhandlingskravet enligt arbetstvistlagen 4:7 inte är uppfyllt. Arbetsgivaren åberopar då ett brev som han begärt skall fogas till förhandlingsprotokollet efter det den centrala förhandlingen avslutats. I brevet fanns skadeståndskravet angivet. Ett sådant brev har samma verkan som en protokollsanmärkning som förs in i protokollet efter det förhandlingen avlutats, alltså noll värde när det gäller frågan om förhandlingskravet är uppfyllt. Genkäromålet avvisas därför av AD. Om brevet lyfts in i själva protokolls texten kunde utgången ha  blivit annorlunda eftersom AD tillmäter förhandlingsprotokoll stort bevisvärde.

Domen som avse avskedande respektive uppsägning av två byggnadsarbetare innehåller intressant problematik som gäller rätten att vägra övertid vid ledighet för vård av barn och bevisbördan för att krav framförts om ledighet. Enligt föräldraledighetslagen finns tidsfrister för detta men de behandlas inte av domstolen eftersom arbetstagarparten inte angett vilken typ av föräldraledighet det är fråga om. Av domen framgår emellertid att en arbetsvägran för att ta hand om barn vid beordrad övertid inte är uppsägningsanledning. Samma gäller om tidsfristerna för anmälan om föräldraledighet inte hållits.

Arbetsgivarens ombud agerar slugger och yrkar  bl.a. att domstolen skall begära förhandsavgörande om sin egen behörighet hos EU-domstolen. Arbetsdomstolen anser inte att denna reglering är en specifik EU-reglering och hänvisar i övrigt till ”att Europadomstolen i domen AB Kurt Kellerman mot Sverige uttalat sig i frågan om huruvida Arbetsdomstolen uppfyllde kravet på att vara en opartisk domstol och fann att så var fallet”.

Innehållsförteckning

Denna innehållsförteckning är ingen del av orginaldomen. Den har lagts till för att göra det enklare att läsa domen. Domstolens rubriker har formaterats med bevarande av nivåer, så att det skall vara möjligt att upprätta förteckningen. Namn som kan vara integritetskänsliga har avidentifierats. Det gäller i regel inte namn på domare, ombud, centrala fackliga och arbetsgivarfunktionärer etc, eftersom sådana uppgifter kan vara väsentliga för förståelsen av dom, domslut och prejudikatsvärde. I övrigt är det domstolens orginaldom.

Innehållsförteckning

Kurt Junesjös kommentar 1

Innehållsförteckning. 1

SAKEN.. 4

Bakgrund och yrkanden. 4

Mål A 200/09. 4

Huvudkäromålet 4

Genkäromålet 5

Mål A 260/09. 5

Förhandsavgörande. 6

Till utveckling av sin talan har parterna anfört i huvudsak följande. 6

Förbundets talan mot bolaget 6

Förbundet 6

Bakgrund. 6

Avskedandet av Lars Göran P. 6

Uppsägningen av Ingemar N.. 7

De ekonomiska skadestånden. 8

Grunderna för talan. 9

Bolaget 9

Bakgrund. 9

Avskedandet av Lars Göran P. 10

Uppsägningen av Ingemar N.. 10

Arbetstagarnas skadeståndsanspråk. 10

Grunderna för bestridandet 11

Genkäromålet 11

Bolaget 11

Förbundet och Lars Göran P. 11

Domskäl 12

Tvisterna. 12

Utredningen. 12

Har bolaget haft grund för avskedandet av Lars Göran P?. 12

Har bolaget haft saklig grund för att säga upp Ingemar N?. 14

Formaliafel?. 15

Ska genkäromålet avvisas?. 16

Yrkandet om förhandsavgörande från EU-domstolen. 16

Sammanfattning och skadestånd m.m. 17

Rättegångskostnader 17

Domslut 17


ARBETSDOMSTOLEN                                                                       Dom nr 78/10

                                                                                                                  Mål nr A 200/09

                                                                                                                  Mål nr A 260/09

Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar.


ARBETSDOMSTOLEN                                   DOM                           Dom nr 78/10

                                                                              2010-11-17                  Mål nr A 200/09 och     Stockholm     A 260/09

KÄRANDE och GENSVARANDE

Svenska Byggnadsarbetareförbundet, 106 32 Stockholm

GENSVARANDE

Lars Göran P, 480222-5112, Alkalievägen 11 b, 445 33 Bohus

Ombud för båda: advokaten Mats Borgström, Advokatfirma DLA Nordic KB, Box 7315, 103 90 Stockholm

SVARANDE och GENKÄRANDE

Julins Snickeri & Ytbehandling AB, 556523-5255, Hildedalsgatan 114, 417 05 Göteborg

Ombud: jur. kand. Claes-Håkan Rydberg, Rydbergs Affärsjuridiska AB, Råstensgatan 3/3, 416 53 Göteborg

SAKEN

skadestånd på grund av avskedande och uppsägning m.m.

______________________

Bakgrund och yrkanden

Mellan Julins Snickeri & Ytbehandling AB (bolaget) och Svenska Byggnadsarbetareförbundet (förbundet) gäller kollektivavtal, s.k. hängavtal till byggnadsavtalet. Som en bilaga till byggnadsavtalet finns ett anställningsskyddsavtal, som bl.a. innehåller regler som motsvarar regleringen i 7, 8, 18, 19 och 30 §§ anställningsskyddslagen.

Lars Göran P och Ingemar N är medlemmar i förbundet och har varit anställda hos bolaget. Den 30 mars 2009 avskedade bolaget Lars Göran P och den 24 april 2009 sade bolaget upp Ingemar N. Tvist har uppkommit mellan förbundet och bolaget bl.a. om avskedandet och uppsägningen varit lagligen grundade. De har tvisteförhandlat utan att kunna enas. Förbundet har därefter väckt talan mot bolaget i Arbetsdomstolen.

Mål A 200/09

Huvudkäromålet

Förbundet har, såsom talan slutligt bestämts, yrkat att Arbetsdomstolen ska förplikta bolaget att

1.                   till Lars Göran P utge

a)                                                                                                ekonomiskt skadestånd, för brott mot § 17 anställningsskyddsavtalet, motsvarande lön och semesterersättning med 17 664 kr, för perioden den 15–30 maj 2009, och med 35 329 kr per månad från och med juni 2009 till och med dagen för huvudförhandling i målet, jämte ränta enligt 4 och 6 §§ räntelagen från och med den 25:e i varje månad till dess full betalning sker,

b)                                                                                                allmänt skadestånd i första hand med 150 000 kr och i andra hand, för det fall Arbetsdomstolen finner att det inte funnits laga skäl för avskedande men väl saklig grund för uppsägning, med 100 000 kr,

c)                                                                                                allmänt skadestånd med 15 000 kr för brott mot § 18 alternativt § 10 samt § 26 anställningsskyddsavtalet,

2.                   till förbundet utge allmänt skadestånd med 20 000 kr för uteblivet varsel.

Förbundet har frånfallit det tidigare framställda yrkandet om ekonomiskt skadestånd för det fall Arbetsdomstolen finner att det inte funnits laga skäl för avskedande men väl saklig grund för uppsägning.

På de allmänna skadestånden har yrkats ränta enligt 4 och 6 §§ räntelagen från och med dagen för delgivning av stämning, den 7 september 2009, till dess full betalning sker.

Förbundet har vidare yrkat att förbundet ska förbehållas rätten att återkomma med yrkande om ekonomiskt skadestånd till Lars Göran P avseende tid efter huvudförhandling i målet.

Bolaget har bestritt samtliga yrkanden och vitsordat ett månadslönebelopp om 28 800 kr eller 32 486 kr inklusive semesterersättning. Bolaget har invänt att ränta ska beräknas enligt 2 och 5 §§ räntelagen.

Genkäromålet

Bolaget har, efter ansökan om genstämning mot förbundet och Lars Göran P, yrkat att Arbetsdomstolen ska förplikta

1.                                                                                                Lars Göran P att till bolaget utge ekonomiskt skadestånd med 50 000 kr, jämte ränta enligt 4 och 6 §§ räntelagen från den 27 mars 2009 till dess full betalning sker,

2.                                                                                                förbundet att till bolaget utge ekonomiskt skadestånd med 40 000 kr, jämte ränta enligt 4 och 6 §§ räntelagen från dagen för delgivning av genstämning, den 3 november 2009, till dess full betalning sker.

Förbundet och Lars Göran P har i första hand yrkat att genkäromålet ska avvisas och i andra hand att det ska ogillas. Inga belopp har vitsordats som skäliga i och för sig. Ränteyrkandet såvitt avser talan mot förbundet har vitsordats.

Mål A 260/09

Förbundet har yrkat att Arbetsdomstolen ska förplikta bolaget att till Ingemar N utge

1.                                                                                                ekonomiskt skadestånd, för brott mot § 9 anställningsskyddsavtalet, motsvarande lön och semesterersättning med 16 487 kr för tiden den
17–30 juni 2009 och med 35 329 kr per månad från och med juli 2009 till och med dagen för huvudförhandling i målet, jämte ränta enligt 4 och 6 §§ räntelagen från och med den 25:e i varje månad, allt till dess full betalning sker,

2.                                                                                                allmänt skadestånd med 75 000 kr, för brott mot § 9 anställningsskyddsavtalet, och med 15 000 kr, för brott mot §§ 10 och 26 anställningsskyddsavtalet, jämte ränta enligt 4 och 6 §§ räntelagen från och med dagen för delgivning av stämning, den 9 december 2009, till dess full betalning sker.

Förbundet har vidare yrkat att förbundet ska förbehållas rätten att återkomma med yrkande om ekonomiskt skadestånd till Ingemar N avseende tid efter huvudförhandling i målet.

Bolaget har bestritt samtliga yrkanden och har vitsordat samma månadslönebelopp och ränteberäkning som ovan i mål A 200/09.

Förhandsavgörande

Bolaget har vidare, i båda målen, yrkat att Arbetsdomstolen ska inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen i frågan om regelverket för Arbetsdomstolen står i strid mot artiklarna 6, 13 och 14 i Europakonventionen. Förbundet har motsatt sig att sådant förhandsavgörande inhämtas.

Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader. Bolaget har yrkat att förbundet och Lars Göran P ska förpliktas att solidariskt ersätta bolagets rättegångskostnader i Arbetsdomstolen.

Till utveckling av sin talan har parterna anfört i huvudsak följande.

Förbundets talan mot bolaget

Förbundet

Bakgrund

Bolaget bedriver verksamhet bestående av reparations-, om- och tillbyggnadsarbeten, företrädesvis i västra Sverige. Båda arbetstagarna var tillsvidareanställda som byggnadsarbetare hos bolaget, Ingemar N sedan september 2007 och Lars Göran P sedan mars 2008.

Under år 2008 arbetade Lars Göran P och Ingemar N självständigt på ett byggprojekt i Bergsjön. Under den tiden hade de inte någon närmare kontakt med bolagets ställföreträdare Roland P.

Avskedandet av Lars Göran P

Under perioden mars–december 2008 utförde Lars Göran P och Ingemar N övertidsarbete på närmare 480 timmar. I slutet av år 2008 förklarade Lars Göran P för arbetsgivaren att han under år 2009 inte kunde arbeta övertid på grund av familjeskäl. Hans fru skulle nämligen återgå till arbete efter sin föräldraledighet varför Lars Göran P efter arbetstidens slut behövde ta hand om sin då tvåårige son. Han förklarade även att han skulle vara föräldraledig. Första föräldraledigheten tog han ut under perioden den 24 december 2008–den 11 januari 2009. Han framställde sin begäran om ledighet muntligen den 23 december 2008. Roland P hade inga invändningar och tyckte att det var bra att Lars Göran P var ledig eftersom det var ont om arbete vid den här tiden.

Torsdagen den 26 mars 2009 inställde sig Lars Göran P kl. 06.45 till anvisad arbetsplats, den s.k. ”villan”. Han sammanträffade med kunden som vidarebefordrade ett meddelande från Roland P om att Lars Göran P skulle inställa sig på bolagets verkstad, vilket han gjorde. När han kom till verkstaden förklarade Roland P att det skulle bli mycket arbete under dagen eftersom ett antal dörrar skulle iordningställas för leverans och montering hos en kund. Lars Göran P förklarade omedelbart att han inte hade möjlighet att arbeta övertid eftersom han måste ta hand om sin son. Han bad även om att få vara föräldraledig nästföljande dag, fredagen den 27 mars 2009, och nästkommande vecka. Roland P godkände ledigheten och uttryckte även sin tacksamhet över att Lars Göran P i förväg informerat honom om att han önskade att vara ledig. Lars Göran P och en kollega slipade och lackerade dörrar fram till cirka kl. 14.00. De lastade även dörrarna i bolagets bil. Efter avslutat arbete förklarade arbetsgivaren att Lars Göran P måste hjälpa honom att leverera och montera dörrarna och att detta arbete skulle komma att dra ut över kvällen. Lars Göran P påminde Roland P om vad han sagt på morgonen angående möjligheten att arbeta övertid och förklarade att han inte kunde följa med och montera dörrarna. Det uppstod en kort ordväxling som slutade med att Roland P och en annan arbetstagare åkte iväg med dörrarna till kunden. Då det inte fanns några andra arbetsuppgifter att utföra på arbetsplatsen åkte Lars Göran P hem. Innan han lämnade arbetsplatsen överlämnade han nycklar till arbetsplatsen ”villan” och bolagets telefon till en kollega, eftersom han skulle vara föräldraledig den nästkommande veckan.

Dagen därpå, den 27 mars 2009, anmälde Lars Göran P, via sin dator, till Försäkringskassan att han önskade vara föräldraledig. Han begärde föräldrapenning för perioden den 26 mars–5 april 2009. Detta framgår av ett registerutdrag från Försäkringskassan. Han begärde inte någon lön för det arbete som han utförde den 26 mars 2009.

Fredagen den 27 mars 2009 fick Lars Göran P information av ombudsmannen Ingemar Rönn om att bolaget avskedat honom. Ingemar Rönn hade kontaktats av bolagets ombud tidigare under dagen. Lars Göran P fick därefter ett brev, daterat måndagen den 30 mars 2009, av vilket det framgick att bolaget avskedade honom. I avskedandehandlingen angavs följande som skäl för avskedandet.

”a) den 26 mars 2009 ca kl. 13.30 lämnade ni arbetet och vägrade fortsätta till dagens slut,

b) den 27 mars 2009, har ni utan motivering, lämnat in en telefon tillhörig er arbetsgivare, samt nycklar till arbetsplatsen utan motivering samt icke inställt er till arbete,

c) den 26 mars 2009 uttalat att ”jag kommer inte i nästa vecka”.

Bolaget har gjort gällande att Lars Göran P arbetsvägrat och varit olovligen frånvarande. Som framgår av redogörelsen ovan har Lars Göran P varken arbetsvägrat eller varit olovligen frånvarande. Han motsatte sig visserligen att arbeta övertid, men hade skäl för detta. Frånvaron från arbetet har varit lovlig då han var föräldraledig. Han har erhållit föräldrapenning för den aktuella perioden. Det har därmed inte förelegat skäl för avskedande eller saklig grund för uppsägning.

Uppsägningen av Ingemar N

Ingemar N arbetade tillsammans med Lars Göran P på arbetsplatsen ”villan”. Den 18 eller 19 mars 2009 fick Ingemar N kraftig värk efter det att han hade lyft en tung cementsäck ur bolagets bil. På fredagen den 20 mars 2009 var värken så kraftig att han inte kunde utföra sitt ordinarie arbete. Roland P bad honom i stället att utföra visst städarbete, vilket han gjorde. På söndagen den 22 mars 2009 ringde Ingemar N till Lars Göran P och bad honom att informera arbetsgivaren om att han hade för avsikt att gå till läkare på måndagen och att han trodde att läkaren skulle sjukskriva honom. Lars Göran P informerade arbetsgivaren om detta. På måndagen den 23 mars 2009 blev Ingemar N sjukskriven. Han fick emellertid inte något läkarintyg vid läkarbesöket.

Torsdagen den 26 mars 2009 besökte Ingemar N arbetsplatsen. Han kunde då enbart förflytta sig med hjälp av kryckor. Vid ett kort sammanträffande med Roland P informerade han denne om att han var sjukskriven, att han ännu inte fått något läkarintyg samt att han hade ett återbesök hos läkare veckan därpå. Roland P svarade då att det inte var någon brådska med läkarintyget. Trots detta besked fick Ingemar N ett brev från bolagets ombud. Brevet är daterat måndagen den 30 mars 2009. I brevet uppmanas Ingemar N att omgående inkomma med läkarintyg och anges att om så inte sker kan detta komma att anses som arbetsvägran som kan föranleda ett omedelbart avskedande.

Måndagen den 30 mars 2009 var Ingemar N på återbesök hos läkaren och blev då fortsatt sjukskriven. Läkaren överlämnade läkarintyg för perioden den 23–30 mars 2009 och för perioden den 31 mars–19 april 2009. Det är ostridigt att bolaget mottagit dessa läkarintyg. Av läkarintygen framgår att Ingemar Ns arbetsförmåga varit helt nedsatt under hela sjukskrivningsperioden. Samma dag kontaktade Ingemar N Försäkringskassan för att kontrollera om arbetsgivaren gjort en sjukanmälan. Det visade sig att så inte var fallet. Ingemar N gjorde därför själv en sjukanmälan till Försäkringskassan.

Vid ett tillfälle under sin sjukskrivning, den 30 eller 31 mars 2009, ringde Ingemar N till Roland P med anledning av att han fått reda på att bolaget hade avskedat Lars Göran P. Han frågade Roland P om skälet till avskedandet men fick inget svar. Ingemar N framförde inte, som bolaget påstått, några hotelser vid telefonsamtalet.

Den 1 april 2009 fick Ingemar N ytterligare ett brev från bolagets ombud. I brevet, som är daterat den 31 mars 2009, anges bl.a. att Ingemar N vid ett telefonsamtal samma dag skulle ha hotat att skada såväl Roland P som bolagets egendom. Senare, troligen samma dag, fick Ingemar N besked via ombudsmannen Ingemar Rönn, att även han fått ”kicken”.

Någon gång i början av april 2009, troligen den 2 april, ägde det rum ett möte på förbundets avdelning 12 i Göteborg. Mötet hade initierats av ombudsmannen Ingemar Rönn. Vid mötet närvarade ombudsmannen Mats Gröndahl samt Roland P och dennes ombud Claes-Håkan Rydberg. I ett enskilt rum satt Lars Göran P och Ingemar N. Syftet med mötet var att försöka reda ut vad som hänt på arbetsplatsen för att kunna hitta en lösning på de tvister som uppstått med anledning av bolagets agerande. Större delen av mötet ägnades åt att diskutera Lars Göran P, som även deltog under en kort del av mötet. Eftersom parterna inte kunde nå en lösning påkallade avdelningen lokal förhandling.

Den 8 eller 9 april 2009 besökte Ingemar N arbetsplatsen och överlämnade då läkarintygen avseende de två första sjukskrivningsperioderna samt nyckeln till verkstaden. Vid den här tidpunkten gick Ingemar N fortfarande med hjälp av kryckor.

Genom ett brev, daterat den 24 april 2009, sades Ingemar N upp från sin anställning. I brevet anges att anställningen upphör den 31 maj 2009. I uppsägningshandlingen anges att Ingemar N inte lämnat läkarintyg trots att bolaget begärt detta och att det intyg som företetts endast gällde till och med den 19 april 2009, vilket enligt bolaget innebar att Ingemar N varit olovligen frånvarande från arbetet i fem dagar. Vidare anges som ytterligare skäl för uppsägningen att Ingemar N den 31 mars 2009 skulle ha uttalat hotelser mot Roland P personligen och mot bolagets egendom.

De ekonomiska skadestånden

Efter avskedandet den 30 mars 2009 har Lars Göran P varit arbetslös. Han var ledig med föräldrapenning under perioden den 26 mars–den 14 maj 2009, varför han inte drabbats av någon ekonomisk skada förrän från och med den 15 maj 2009. Han har därefter stått till arbetsmarknadens förfogande, men inte erhållit något arbete. Lars Göran P hade en uppsägningstid om en månad.

Ingemar Ns sjukskrivningsperiod löpte ut den 17 juni 2009. Efter detta datum har han varit arbetslös och stått till arbetsmarknadens förfogande, men inte erhållit något arbete.

Lars Göran P och Ingemar N hade en timlön om 180 kr enligt anställningsavtalet. En månadslön kan framräknas, i enlighet med regleringen i en av bilagorna till byggnadsavtalet, genom att multiplicera timlönen med faktorn 174, vilket alltså ger en månadslön om 31 320 kr. Enligt särskilda semesterregler intagna i byggnadsavtalet uppgår semesterlönen och semesterersättningen för timavlönade till 12,8 procent av semesterlöneunderlaget. Månadslönen inklusive semesterersättning, för var och en av arbetstagarna, uppgår därför till 35 329 kr.

Grunderna för talan

Bolaget har avskedat Lars Göran P utan att ens saklig grund för uppsägning har förelegat. Bolaget har därmed brutit mot § 17 anställningsskyddsavtalet, som överensstämmer med 18 § anställningsskyddslagen. Bolaget är således skyldigt att, enligt § 37 anställningsskyddsavtalet, betala såväl ekonomiskt som allmänt skadestånd till honom. För det fall Arbetsdomstolen finner att det förelegat saklig grund för uppsägning av Lars Göran P är bolaget skyldigt att utge enbart allmänt skadestånd till honom för det felaktiga avskedandet.

Skulle Arbetsdomstolen komma fram till att bolaget har en motfordran på Lars Göran P på sätt bolaget påstått ifrågasätts inte bolagets yrkande om kvittning mot Lars Göran Ps fordran på semesterersättning.

Ingemar N har sagts upp utan att saklig grund för uppsägning förelegat. Bolaget har därigenom brutit mot § 9 anställningsskyddsavtalet, som överensstämmer med 7 § anställningsskyddslagen. Bolaget är därmed skyldigt att, enligt § 37 anställningsskyddsavtalet, betala såväl ekonomiskt som allmänt skadestånd till honom.

Bolaget har inte lämnat någon besvärshänvisning till någon av arbetstagarna, dvs. inte angett vad de hade att iaktta om de ville göra gällande att avskedandet var ogiltigt eller uppsägningen var ogiltig eller yrka skadestånd. Bolaget har därigenom brutit mot § 18 respektive § 10 anställningsskyddsavtalet, som i detta hänseende ställer samma krav som 19 § respektive 8 § anställningsskyddslagen. Bolaget är därmed skyldigt att, enligt § 37 anställningsskyddsavtalet, utge allmänt skadestånd till arbetstagarna.

Bolaget har även genom att dels inte underrätta Lars Göran P om avskedandet en vecka i förväg, dels inte underrätta Ingemar N om uppsägningen två veckor i förväg brutit mot § 26 anställningsskyddsavtalet, som i detta avseende uppställer samma krav som 30 § anställningsskyddslagen. Bolaget är därför skyldigt att, enligt § 37 anställningsskyddsavtalet, utge allmänt skadestånd till båda arbetstagarna.

Bolaget är slutligen skyldigt att utge allmänt skadestånd till förbundet, enligt 54 och 55 §§ medbestämmandelagen, då bolaget inte, i enlighet med § 26 anställningsskyddsavtalet, varslat förbundet om det tilltänkta avskedandet av Lars Göran P.

Bolaget

Bakgrund

Kort tid efter det att Lars Göran Ps och Ingemar Ns provanställningar hade övergått till tillsvidareanställningar uppstod det problem på arbetsplatsen. Vid den här tidpunkten hade bolaget ett byggprojekt avseende renovering av balkonger. Lars Göran P och Ingemar N arbetade självständigt och bolaget hade inte några synpunkter på deras sätt att utföra arbetet. Problem uppstod dock då de båda arbetstagarna vägrade att följa arbetsgivarens anvisningar och tillsägelser om hur arbetet skulle utföras. Arbetstagarna hotade även med att stanna hemma om inte arbetsgivaren tillgodosåg deras krav på övertidsersättning. Bolagets uppfattning var att de båda arbetstagarna inte hade arbetat övertid i den omfattning som de påstod. De båda arbetstagarna lämnade ofta arbetsplatsen långt före den ordinarie arbetstidens slut då de slutfört sitt arbete. Det var emellertid viktigt för bolaget att arbetet med att renovera balkongerna slutfördes inom den tid som hade avtalats med kunden för att inte riskera att få betala vite. Bolaget tvingades därför att acceptera arbetstagarnas krav på övertidsersättning trots att kraven saknade all verklighetsförankring. Roland P tvingades att sänka sin egen lön för att kunna betala arbetstagarnas ohemula krav på övertidsersättning.

Avskedandet av Lars Göran P

På morgonen torsdagen den 26 mars 2009 omkring kl. 09.00 talade Roland P i telefon med Lars Göran P. Han upplyste honom om att bolaget under eftermiddagen skulle leverera och montera en dörr hos en kund. När Lars Göran P kom till verkstaden skrek han att han inte tänkte arbeta övertid den dagen. Efter lunch meddelade Roland P att han behövde hjälp med att lasta och montera dörren, ett arbete som skulle ta omkring en timme. Lars Göran P uttalade då ”jag arbetar inte övertid och nästa vecka kommer jag inte”. Lars Göran P lämnade arbetsplatsen cirka kl. 13.30 trots att arbetsdagen, enligt den ordinarie arbetstiden, slutar först kl. 16.00.

Dagen därefter, fredagen den 27 mars 2009, kontaktade Roland P sitt ombud Claes-Håkan Rydberg. Denne utformade en avskedandehandling och sökte samtidigt få kontakt med ombudsmannen Ingemar Rönn på Byggnadsarbetareförbundets avdelning 12 i Göteborg. När ombudet fick kontakt med Ingemar Rönn framförde han att det gällde ett avskedande och man kom överens om att hålla ett möte påföljande måndag. Mötet ägde rum men parterna kunde inte lösa tvisten varför förbundet påkallade lokala och centrala förhandlingar.

Uppsägningen av Ingemar N

Ingemar N ringde Roland P den 31 mars 2009 omkring kl. 08.00. Vid samtalet uttalade Ingemar N hotelser mot Roland P och hans egendom. Ingmar N sade ungefär följande. ”Du din djävul, du ska få ett helvete, både du och din egendom.”

I ett brev, av den 31 mars 2009, underrättades Ingemar N bl.a. om att hotet hade polisanmälts och att bolaget även tagit upp förhandling med förbundet avseende åtgärder att skilja honom från anställningen. En kopia av polisanmälan hade även skickats till ombudsmannen Ingemar Rönn.

Efter en viss tid överlämnade Ingemar N sjukintyg till arbetsgivaren som utvisar att Ingemar N var sjukskriven fram till och med den 19 april 2009. För tiden därefter inkom inget läkarintyg. Den 24 april 2009 gjorde bolaget bedömningen att det förelåg skäl för att säga upp Ingemar N från anställningen.

Det är riktigt att Ingemar N var sjukskriven även efter den 19 april 2009. Något sjukintyg avseende denna period har dock inte överlämnats till bolaget.

Arbetstagarnas skadeståndsanspråk

Arbetstagarna har haft timlön och inte månadslön. Månadslönen blir därför 28 800 kr beräknat utifrån en timpenning på 180 kr och en arbetstid om 40 tim/vecka (180 x 40 timmar x 4 veckor). Månadslönebeloppet blir, inklusive 12,8 procent i semesterersättning, 32 486 kr.

För det fall bolaget är skadeståndsskyldigt mot Lars Göran P har bolaget rätt att kvitta sin fordran på ersättning för den skada som Lars Göran P vållat bolaget mot Lars Göran Ps fordran på semesterersättning.

Grunderna för bestridandet

Det har förelegat laglig grund att avskeda eller i vart fall saklig grund för att säga upp Lars Göran P på de skäl som anges i avskedandehandlingen.

Det har förelegat saklig grund att säga upp Ingemar N då han dels hotat bolagets ställföreträdare Roland P och hans egendom, dels inte lämnat sjukintyg för perioden den 20–24 april 2009, varför han varit olovligen frånvarande från arbetet under den perioden.

Av avskedandehandlingen framgår att Lars Göran P har underrättats om grunden för avskedandet och vad han hade att iaktta för den händelse han ville yrka ogiltigförklaring eller skadestånd. Samma underrättelse lämnades till förbundet med ett följebrev. Avdelningens ombudsman kontaktades även per telefon inför avskedandet. Även uppsägningshandlingen avseende Ingemar N innehåller motsvarande information. Det har inte förelegat någon skyldighet för bolaget att lämna besvärshänvisningar på det sätt förbundet påstår. Något avskedande eller uppsägning av personliga skäl har det inte varit fråga om. Bolaget har inte brutit mot § 10, 18 eller 26 anställningsskyddsavtalet.

Bolaget har tolkat bestämmelserna i räntelagen på det sättet att ränta på eventuella allmänna och ekonomiska skadestånd ska utgå enligt 2 och 5 §§ räntelagen.

Genkäromålet

Bolaget

Skadeståndsyrkandet om 50 000 kr som riktas mot Lars Göran P avser kostnader för att söka ersättningspersonal och hålla anställningsintervjuer samt kostnader som uppkommit för anlitande av juridiskt biträde.

Skadeståndsyrkandet mot förbundet om 40 000 kr avser kostnader som bolaget fått vidkännas på grund av förbundets grundlösa stämningsansökan.

Skadeståndstalan och skadeståndsbeloppen behöver inte preciseras mer än bolaget gjort. Rätten kan göra en skälighetsbedömning enligt 35 kap. 5 § rättegångsbalken.

Bolagets talan ska inte avvisas. Bolaget har fullgjort sin förhandlingsskyldighet enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen. Detta framgår av det brev som bilagts det centrala förhandlingsprotokollet i vilket bolaget bl.a. angett att det vid en eventuell process avsåg att yrka betydande rättegångskostnader från ”facket” men också på ett kraftigt skadestånd från Lars Göran P för den skada han vållat bolaget genom sitt egenmäktiga och avtalsstridiga agerande.

Förbundet och Lars Göran P

Bolagets talan ska i första hand avvisas med stöd av 4 kap. 7 § arbetstvistlagen. Bolaget har inte vid de förhandlingar som föregick huvudkäromålet framfört något skadeståndsyrkande, än mindre angett omständigheter eller grunder till stöd för sitt påstående.

Den skadeståndstalan som riktas mot Lars Göran P ska i vart fall ogillas av följande skäl. Det bestrids att bolaget drabbats av några ersättningsgilla kostnader för att söka ersättningspersonal och hålla anställningsintervjuer. Yrkandet avseende kostnader för juridiskt biträde saknar all rättslig grund då sådana kostnader endast kan ersättas inom ramen för reglerna om ersättning för rättegångskostnader.

Den skadeståndstalan som riktas mot förbundet ska i vart fall ogillas då talan är uppenbart ogrundad.

Domskäl

Tvisterna

Lars Göran P och Ingemar N var båda tillsvidareanställda som byggnadsarbetare hos bolaget. Lars Göran P avskedades den 30 mars 2009 och Ingemar N blev uppsagd den 24 april 2009 med sista anställningsdag den 31 maj 2009.

Tvisterna gäller i huvudsak om bolaget haft laga grund för avskedandet av Lars Göran P alternativt saklig grund för uppsägning av honom samt saklig grund för uppsägningen av Ingemar N. Därutöver är det tvistigt om bolaget brutit mot vissa formaliaregler i kollektivavtalet i samband med avskedandet och uppsägningen.

Slutligen är det tvistigt om förbundet och Lars Göran P ådragit sig skadeståndsskyldighet gentemot bolaget.

Utredningen

Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har på förbundets begäran hållits förhör under sanningsförsäkran med Lars Göran P och Ingemar N samt vittnesförhör med ombudsmännen Leif Nyrell och Mats Gröndahl. På bolagets begäran har hållits förhör under sanningsförsäkran med bolagets ställföreträdare Roland P. Förbundet har åberopat viss skriftlig bevisning.

Har bolaget haft grund för avskedandet av Lars Göran P?

Enligt § 17 anställningsskyddsavtalet får en arbetstagare avskedas om han eller hon grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Därmed avses, på samma sätt som enligt 18 § anställningsskyddslagen, ett sådant avsiktligt eller grovt vårdslöst förfarande som inte rimligen behöver tålas i ett rättsförhållande.

Som grund för avskedandet har bolaget, så som det får förstås, gjort gällande att Lars Göran P arbetsvägrat torsdagen den 26 mars 2009 då han trots uppmaning inte följde med och monterade en dörr hos en kund och därefter avvek från arbetsplatsen trots att arbetsdagen inte var slut och nästföljande arbetsdagar olovligen uteblev från arbetet. Bolaget har anfört att Roland P inte godkänt någon föräldraledighet.

Enligt förbundet har Lars Göran P varken arbetsvägrat eller varit olovligen frånvarande eller agerat på något sätt som utgjort skäl för att skilja honom från arbetet. Förbundet har anfört sammanfattningsvis följande. Lars Göran P hade tidigt på morgonen den 26 mars 2009 förklarat för arbetsgivaren att han inte hade möjlighet att arbeta övertid den dagen samt även anmält att han ville vara föräldraledig fredagen den 27 mars 2009 och nästkommande vecka. Roland P godkände föräldraledigheten.

Arbetsvägran och olovlig frånvaro kan, om arbetstagaren uteblir från arbetet och utan godtagbar anledning avhåller sig från arbete under en inte obetydlig tid, utgöra skäl för avskedande eller i vart fall grund för uppsägning.

Parterna är överens om att Lars Göran P den 26 mars 2009 inte följde med och monterade en eller flera dörrar hos en kund som han blivit ombedd av arbetsgivaren att göra och att han lämnade arbetsplatsen ett par timmar före arbetsdagens slut samt att han inte kom till arbetet vare sig fredagen den 27  mars eller dagen han avskedades, måndagen den 30 mars 2009. Bolaget har inte ifrågasatt uppgiften att han uppbar hel föräldrapenning på fredagen och den nästkommande veckan. Uppgiften vinner stöd av ett utdrag från Försäkringskassan av vilket framgår att Lars Göran P begärt föräldrapenning under tiden den 26 mars–5 april 2009.

Lars Göran P har berättat bl.a. följande. Frågan om övertidsarbete den aktuella dagen hade varit uppe till diskussion redan på morgonen. Han hade då förklarat att han inte kunde arbeta övertid eftersom han måste ta hand om sin son, något som arbetsgivaren kände till sedan tidigare. Han bad även om att få vara föräldraledig påföljande dag och nästkommande vecka och Roland P godkände ledigheten och sade ”det är bra att du säger till”. När det på eftermiddagen blev aktuellt att åka i väg till kunden förklarade han än en gång för Roland P att han inte kunde följa med och hjälpa till med monteringen av dörrarna. Då det inte fanns några andra arbetsuppgifter att utföra på verkstaden lämnade han arbetsplatsen. På fredagseftermiddagen, den 27 mars 2009, ringde ombudsmannen Ingemar Rönn och informerade honom om att han ”fått sparken”.

Roland P har berättat följande. Arbetet den aktuella dagen handlade om tamburdörrar som behövde komma på plats samma dag. Han sade till Lars Göran P att det därför kanske skulle bli fråga om övertidsarbete. Lars Göran P svarade då att han hade svårt att arbeta övertid, eftersom han behövde ta hand om sin son. Roland P förklarade att risken för övertidsarbete var minimal. När leveransen till kunden skulle ske sade Lars Göran P att han inte skulle komma nästa vecka, för då skulle han vara barnledig. Därefter lämnade han verkstaden. Lars Göran P hade inte tidigare under dagen bett om att få vara föräldraledig. Han blev inte förvånad när Lars Göran P därefter inte kom till arbetet eftersom denne hade sagt att han skulle vara hemma för vård av barn.

Av förhören framgår att frågan om övertidsarbete varit uppe till diskussion på morgonen och att Lars Göran P då förklarat att han inte hade möjlighet att arbeta övertid den aktuella dagen eftersom han behövde ta hand om sin son. Det som är outrett är om det på eftermiddagen när leveransen till kunden skulle ske framstod som uppenbart att det inte skulle bli fråga om något övertidsarbete, som bolaget tycks göra gällande. Lars Göran P och Roland P synes inte ha utrett frågan och Lars Göran P verkar ha utgått från att leveransen skulle innebära övertidsarbete och därför gjort bedömningen att han inte kunde följa med till kunden. Av Lars Göran Ps egna uppgifter framgår dock att han får anses ha vägrat att arbeta till i vart fall dagens slut. Arbetsdomstolen gör emellertid, mot den ovan angivna  bakgrunden, bedömningen att det under inga omständigheter varit fråga om en sådan arbetsvägran som utgjort skäl för att skilja Lars Göran P från anställningen.

Arbetsdomstolen behandlar därefter påståendet om olovlig frånvaro. Som bolaget har formulerat sina skäl för avskedandet avser tvistefrågan inte det berättigade i frånvaron som sådan utan om Lars Göran P brustit i att på ett korrekt sätt i förväg begära och få beviljat föräldraledighet och att frånvaron därför, enligt bolaget, ska anses som olovlig.

I frågan om Lars Göran P begärt föräldraledighet och fått ett godkännande av Roland P står ord mot ord. Båda är överens om att han på torsdagen i vart fall meddelat arbetsgivaren att han avsåg att vara helt föräldraledig, åtminstone den nästföljande veckan. Det är viktigt för en arbetsgivare att arbetstagaren i så god tid som möjligt, i enlighet med den reglering som finns på området, får besked om när en arbetstagare avser att vara föräldraledig och att samråd sker. Det är inte utrett vilken form av föräldraledighet som Lars Göran P avsåg att ta ut och vilken form av föräldrapenning han erhöll. Att, som parterna synes vara överens om, anmäla föräldraledighet dagen innan ledighetens början kan stå i strid mot föräldraledighetslagens reglering i 13 § om när en begäran om hel föräldraledighet enligt 5 § ska ske och om samråd enligt 14 §. Även om så var fallet är det för Arbetsdomstolen uppenbart att ett sådant enstaka beteende i sig inte är av sådan allvarlig beskaffenhet att det kan föranleda ett avskedande eller utgöra saklig grund för uppsägning.

Slutsatsen av det anförda är att Arbetsdomstolen finner att Lars Göran P avskedats utan att det ens förelegat saklig grund för uppsägning.

Har bolaget haft saklig grund för att säga upp Ingemar N?

Som grund för uppsägningen har bolaget gjort gällande att Ingemar N dels vid ett telefonsamtal den 31 mars 2009 hotat bolagets ställföreträdare Roland P och bolagets egendom, dels inte lämnat läkarintyg för perioden den 19–24 april 2009 vilket, enligt bolaget, inneburit att han varit olovligen frånvarande från arbetet.

Förbundet har bestritt att Ingemar N framställt något hot vid telefonsamtalet och har gjort gällande att han inte varit olovligen frånvarande eftersom han ostridigt varit sjukskriven.

Arbetsdomstolen behandlar först påståendet om hot.

Roland P har berättat att Ingemar N ringde upp honom på morgonen den 31 mars 2009 och framförde hot, men att han inte lyssnade särskilt mycket på vad Ingemar N pratade om och därför inte närmare kan återge vad denne sade. Innebörden av hotet var att han ”skulle få ett helvete”. Han har vidare uppgett att han tog hotet på allvar och därför gjorde en polisanmälan och att den korrekt återger vad som utspelade sig.

Ingemar N har bekräftat att han ringde till Roland P och har berättat att anledningen till att han ringde var att fråga varför bolaget hade avskedat Lars Göran P. Han har vidare berättat följande. Samtalet varade i någon minut varefter Roland P avslutade samtalet. Något hot framfördes inte från hans sida men samtalet fördes i ett högt tonläge.

Av förhören går, enligt Arbetsdomstolens mening, inte att dra någon slutsats om att det förekommit några uttalanden som inneburit att Ingemar N framfört de påstådda hotelserna. Den polisanmälan som åberopats förändrar inte bedömningen. Slutsatsen av det anförda blir följaktligen att det inte är visat att Ingemar N framställt något hot mot arbetsgivaren.

Arbetsdomstolen behandlar därefter underlåtenheten att lämna läkarintyg.

Av utredningen, bl.a. förhör och ingivna läkarintyg, framgår följande. Ingemar N sjukskrevs den 23 mars 2009 till och med den 30 mars 2009. I ett brev från bolagets ombud, av den 30 mars 2009, uppmanas Ingemar N att inkomma med läkarintyg. Samma dag, den 30 mars 2009, sjukskrevs Ingemar N till och med den 19 april 2009. Läkarintygen för dessa två sjukskrivningsperioder lämnades därefter in till bolaget. Vid återbesök hos läkaren den 20 april 2009 blev Ingemar N fortsatt sjukskriven till och med den 10 maj 2009. I uppsägningshandlingen, daterad den 24 april 2009, sägs Ingemar N upp varvid bolaget bl.a. hänvisar till att något läkarintyg inte lämnats till arbetsgivaren avseende tiden efter den 19 april 2009.

Parterna är överens om att Ingemar N var sjukskriven och att han erhållit ett läkarintyg även för tiden efter den 19 april 2009. Bolaget har anfört att detta läkarintyg inte har lämnats till arbetsgivaren. Ingemar N har förklarat att anledningen till att han inte lämnade läkarintyget till bolaget var att han inte kände sig önskvärd på arbetsplatsen då han redan i slutet av mars 2009 hade fått information från förbundet om att han ”fått sparken”.

Arbetsgivaren har således inte ifrågasatt att Ingemar N var sjuk under de dagar för vilka läkarintyg inte lämnats. Vad bolaget har lagt Ingemar N till last är att han inte följt de ordningsregler som gäller vid frånvaro på grund av sjukdom.

För en arbetsgivare måste det vara angeläget att en arbetstagare följer de regler och rutiner som gäller vid frånvaro från arbetet på grund av sjukdom. Enligt Arbetsdomstolens mening kan dock Ingemar Ns underlåtenhet att lämna in det aktuella läkarintyget inte medföra att hans frånvaro ska anses som olovlig och inte heller i sig innebära att det föreligger sådan misskötsamhet att det skulle kunna föreligga saklig grund för uppsägning.

Slutsatsen av det anförda är att Arbetsdomstolen finner att det inte förelegat saklig grund för att säga upp Ingemar N.

Formaliafel?

Av § 26, första stycket, anställningsskyddsavtalet framgår följande.

En arbetsgivare som vill avskeda eller säga upp en arbetstagare på grund av omständigheter som hänför sig till arbetstagaren personligen ska underrätta arbetstagaren om detta i förväg. Gäller underrättelsen uppsägning ska den lämnas minst två veckor i förväg. Gäller den avskedande ska underrättelsen lämnas minst en vecka i förväg. Är arbetstagaren fackligt organiserad, ska arbetsgivaren samtidigt med underrättelsen varsla den lokala arbetstagarorganisation som arbetstagaren tillhör.

Regeln motsvarar regleringen i 30 § första stycket anställningsskyddslagen.

Bolaget har bestritt att det brutit mot bestämmelsen i fråga och har hänvisat till att underrättelse skett genom själva avskedande- respektive uppsägningshandlingen och att telefonkontakt tagits med avdelningen den 27 mars 2009 inför avskedandet av Lars Göran P. Bolaget har därutöver gjort gällande att avskedandet och uppsägningen inte skett av personliga skäl eftersom skälen för åtgärderna inte haft att göra med arbetstagarnas person och att bestämmelsen ifråga därför inte varit tillämplig.

Av ordalydelsen framgår att underrättelse ska lämnas dels inför ett avskedande, dels inför en uppsägning på grund av omständigheter som hänför sig till arbetstagaren personligen. Uppsägningar delas upp i två kategorier, uppsägning på grund av förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen och uppsägning på grund av arbetsbrist.  De skäl arbetsgivaren åberopat till grund för uppsägningen har inte avsett arbetsbrist utan avser omständigheter som hänför sig till Lars Göran P personligen. Regeln om skyldighet att lämna underrättelse har alltså varit tillämplig. Av vad bolaget anfört framgår att bolaget inte ens gjort gällande att arbetstagarna underrättats eller att förbundet, såvitt avser avskedandet av Lars Göran P, varslats inom de tidsfrister som anges i bestämmelsen. Det är därmed visat att bolaget brutit mot bestämmelsen då underrättelse och varsel inte skett på i regleringen angivet sätt.

Vidare föreskrivs i § 10 andra stycket respektive § 18 andra stycket anställningsskyddsavtalet att arbetsgivaren i beskedet om uppsägning respektive avskedande ska ange vad arbetstagaren har att iaktta, om han eller hon vill göra gällande att uppsägningen eller avskedandet är ogiltigt eller yrka skadestånd. Arbetsgivaren ska alltså ge arbetstagaren en s.k. besvärshänvisning på samma sätt som anges i 8 och 19 §§ anställningsskyddslagen. Reglerna om vad arbetstagaren har att iaktta finns i 40 och 41 §§ anställningsskyddslagen. Regeln om besvärshänvisning har den innebörden att en arbetsgivare inte kan nöja sig med bara en hänvisning till paragraferna i fråga eller med en ofullständig uppgift, t.ex. om att lagen föreskriver viss tid för talans väckande. Beskedet ska vara fullständigt, dvs. återge innehållet i 40 och 41 §§ anställningsskyddslagen, se AD 1975 nr 4.

I nu aktuell avskedande- respektive uppsägningshandling anges att arbetstagaren ska vända sig till sin fackliga organisation om han anser att avskedandet inte är giltigt eller om han vill yrka skadestånd och att han även kan vända sig till allmän domstol för att få saken prövad. Någon upplysning om t.ex. att underrättelse till arbetsgivaren ska ske och vilka tidsfrister som gäller för underrättelse eller talans väckande finns inte. Redan härigenom har bolaget brustit i sin skyldighet att informera respektive arbetstagare om vad han haft att iaktta.

Ska genkäromålet avvisas?

Förbundet har i första hand yrkat att bolagets genkäromål om att förbundet respektive Lars Göran P ska betala visst skadestånd till bolaget ska avvisas. I sak har både förbundet och Lars Göran P bestritt respektive skadeståndsyrkande. Arbetsdomstolen behandlar först avvisningsyrkandet.

Förbundet och Lars Göran P har gjort gällande att bolagets skadeståndstalan ska avvisas med stöd av 4 kap. 7 § arbetstvistlagen. De har anfört att frågan om skadeståndsskyldighet för varken förbundet eller Lars Göran P varit föremål för tvisteförhandling.

Bolaget har invänt att frågan om skadestånd togs upp vid den centrala förhandlingen. Bolaget har åberopat ett brev daterat den 3 juni 2009. I brevet anges bl.a. följande.

”Bolaget ser med största tillsikt fram emot en eventuell rättegång i Arbetsdomstolen. Där avser bolaget att yrka på dels betydande rättegångskostnader för facket men också på ett kraftigt skadestånd från P för den skada som han vållat bolaget genom sitt egenmäktiga och avtalsstridiga handlande”.

Både lokal som central tvisteförhandling ägde rum i frågan om Lars Göran Ps avskedande. Ombudsmännen Mats Gröndahl och Leif Nyrell har berättat följande. Bolaget framförde inte några krav på skadestånd vid förhandlingarna. Efter det att den centrala förhandlingen hade avslutats ställde bolaget som krav för att justera protokollet att brevet i sin helhet skulle ingå i detsamma. Brevet kom av denna anledning att fogas som en bilaga till förhandlingsprotokollet.

Arbetsdomstolen finner att varken protokollet med tillhörande bilaga eller utredningen i övrigt stöder bolagets påstående om att förhandlingskravet skulle vara uppfyllt. Bolagets skadeståndstalan mot förbundet och Lars Göran P ska därför avvisas.

Yrkandet om förhandsavgörande från EU-domstolen

Bolaget har, under påstående att Arbetsdomstolens process- och rättsordning markant avviker från den vanliga svenska domstolsprocessen, yrkat att Arbetsdomstolen ska inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen. Bolaget har hävdat att regleringen som gäller för Arbetsdomstolen strider mot Europakonventionens artikel 6 (om rätt till en rättvis rättegång), artikel 3 (om rätt till ett effektivt rättsmedel) och artikel 14 (om förbud mot diskriminering) och eftersom det i EU-fördraget anges att unionen respekterar Europakonventionen är EU-domstolen behörig att meddela förhandsavgörande.

I artikel 267 EUF, Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, (f.d. artikel 234 FEG) anges följande.

Europeiska unionens domstol ska vara behörig att meddela förhandsavgöranden angående

a) tolkningen av fördragen,

b) giltigheten och tolkningen av rättsakter som beslutas av unionens institutioner, organ eller byrån.

När en sådan fråga uppkommer vid en domstol i en medlemsstat får den domstolen, om den anser att ett beslut i frågan är nödvändigt för att döma i saken, begära att domstolen meddelar ett förhandsavgörande.

När en sådan fråga uppkommer i ett ärende vid en domstol i en medlemsstat, mot vars avgöranden det inte finns något rättsmedel enligt nationell lagstiftning, ska den nationella domstolen föra frågan vidare till domstolen.

Arbetsdomstolen finner att de ifrågavarande tvisterna inte rör sådana frågor med EU-rättslig bakgrund att det föreligger någon skyldighet för Arbetsdomstolen att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen. Bolagets yrkande lämnas därför utan bifall.

Arbetsdomstolen noterar i sammanhanget att Europadomstolen i domen AB Kurt Kellerman mot Sverige uttalat sig i frågan om huruvida Arbetsdomstolen uppfyllde kravet på att vara en opartisk domstol och fann att så var fallet.

Sammanfattning och skadestånd m.m.

Arbetsdomstolen har funnit att Lars Göran P blivit avskedad utan laga skäl och att Ingemar N blivit uppsagd från sin anställning utan att det förelegat saklig grund härför. Bolaget är därmed skyldigt att utge såväl ekonomiskt som allmänt skadestånd till arbetstagarna.

Det allmänna skadeståndet till Lars Göran P bör bestämmas till skäliga 100 000 kr och till Ingemar N till det yrkade beloppet om 75 000 kr.

När det gäller beloppen avseende ekonomiskt skadestånd gör Arbetsdomstolen följande bedömning.

Parterna är överens om att arbetstagarna hade en timlön om 180 kr. Förbundet har hävdat att arbetstagarnas månadslön ska beräknas, enligt regleringen i byggnadsavtalet, genom att multiplicera timlönen med faktorn 174 vilket ger ett månadslönebelopp om 31 320 kr. Bolagets ståndpunkt är att månadslönen ska beräknas utifrån timlönen om 180 kr och en arbetstid på 40 tim/vecka under fyra veckor, vilket ger ett månadslönebelopp om 28 800 kr.

Arbetsdomstolen finner att den av förbundet åberopade regleringen visar att månadslönen för respektive arbetstagare ska beräknas på det sätt som förbundet gjort gällande. Parterna är överens om att semesterersättningen utgör 12,8 procent på löneunderlaget. Ekonomiskt skadestånd ska därmed utgå till båda arbetstagarna med ett månadslönebelopp om 35 329 kr. Förbundets talan om ekonomiskt skadestånd till respektive arbetstagare ska därmed bifallas.

Arbetsdomstolen har vidare funnit utrett att bolaget brutit mot kollektivavtalets reglering om skyldighet för en arbetsgivare att ge besvärshänvisning samt i förväg underrätta om avskedande respektive uppsägning och varsla förbundet om avskedande. Arbetsdomstolen finner att de allmänna skadestånden med anledning härav bör bestämmas till de yrkade beloppen om 15 000 kr till envar av Lars Göran P och Ingemar N. Arbetsdomstolen bestämmer skadeståndet till förbundet till skäliga 10 000 kr.

Förbundet har yrkat att ränta på beloppen ska utgå enligt 4 och 6 §§ räntelagen. Bolaget har invänt att ränta ska utgå enligt 2 § andra stycket och 5 § räntelagen. Arbetsdomstolen finner att tillämpliga bestämmelser är de av förbundet åberopade.

Rättegångskostnader

Vid den angivna utgången i målen är bolaget tappande part och ska därmed, enligt 18 kap. 1 § rättegångsbalken, åläggas att betala förbundets rättegångskostnader. Förbundet har yrkat ersättning med sammanlagt 290 281 kr, varav 276 250 kr avser ombudsarvode. Bolaget har vitsordat ett sammanlagt belopp om 230 000 kr. Arbetsdomstolen finner att förbundet får anses skäligen tillgodosett med ett belopp om 240 000 kr avseende ombudsarvode och att övriga yrkade kostnader är skäliga.

Domslut

1.  Arbetsdomstolen avvisar Julins Snickeri & Ytbehandling AB:s talan mot Svenska Byggnadsarbetareförbundet och Lars Göran P.

2.  Arbetsdomstolen förpliktar Julins Snickeri & Ytbehandling AB att till Lars Göran P utge

a)                                                                                                ekonomiskt skadestånd med 17 664 kr, med ränta enligt 6 § räntelagen från och med den 25 maj 2009, och med 35 329 kr per månad från och med juni månad år 2009 till och med den 14 september 2010, med ränta enligt 6 § räntelagen från och med den 25:e i varje månad till dess betalning sker samt,

b)                                                                                                allmänt skadestånd med 115 000 kr, med ränta enligt 6 § räntelagen från den 7 september 2009 till dess betalning sker.

3.  Arbetsdomstolen förpliktar Julins Snickeri & Ytbehandling AB att till Ingemar N utge

a)                                                                                                ekonomiskt skadestånd med 16 487 kr, med ränta enligt 6 § räntelagen från och med den 25 juni 2009, och med 35 329 kr per månad från och med juli månad år 2009 till och med den 14 september 2010, med ränta enligt 6 § räntelagen från och med den 25:e i varje månad till dess betalning sker, samt

b)                                                                                                allmänt skadestånd med 90 000 kr, med ränta enligt 6 § räntelagen från den 9 december 2009 till dess betalning sker.

4.  Arbetsdomstolen förpliktar Julins Snickeri & Ytbehandling AB att till förbundet utge allmänt skadestånd med 10 000 kr, med ränta enligt 6 § räntelagen från den 7 september 2009 till dess betalning sker.

5.  Förbundet förbehålls rätten att för Lars Göran P och Ingemar N i senare rättegång framställa krav på ekonomiskt skadestånd avseende tid efter huvudförhandlingen i målen.

6.  Arbetsdomstolen avslår yrkandet om inhämtande av förhandsbesked från EU-domstolen.

7.  Arbetsdomstolen förpliktar Julins Snickeri & Ytbehandling AB att ersätta Svenska Byggnadsarbetareförbundets rättegångskostnader med tvåhundrafemtiofyratusentrettioen (254 031) kr, varav 240 000 kr för ombudsarvode, med ränta enligt 6 § räntelagen på det förstnämnda beloppet från dagen för denna dom till dess betalning sker.

Ledamöter: Cathrine Lilja Hansson, Sören Öman, Christer Måhl,

Claes Frankhammar, Gösta Rehnstam, Maria Hansson och Bo Almgren. Enhälligt.

Sekreterare: Inge-Marie Nilsson