ARBETSDOMSTOLEN Domar i fulltext AD 2010 Nr 95 avskedande m.m En arbetstagare har varit anställd som paketerare på ett företag verksamt inom livsmedelsbranschen. I målet uppkommer i huvudsak följande frågor:

1.  Har arbetstagaren blivit avskedad från en tillsvidareanställning?

2.  Eller har arbetstagaren i strid mot livsmedelsavtalet haft tidsbegränsade anställningar hos bolaget under mer än sammanlagt tolv månader?

3.  Har bolaget brutit mot livsmedelsavtalet genom att underlåta att utge lön och andra ersättningar till arbetstagaren?

 Kurt Junesjös kommentar

AD tillerkänner parterna i förhållandet arbetsgivare/arbetstagare stor frihet att teckna även för arbetstagaren dåliga avtal. Enda möjligheten få dem underkända är  med tillämpning av  avtalslagens ogiltighetsregler eller att de strider mot lags eller kollektivavtals tvingande bestämmelser. Att en arbetstagare därför känner sig tvingad att underteckna en överenskommelse om  tidsbegränsad anställning när han redan har ett tillsvidareavtal enligt reglerna om att provanställning som automatiskt övergår i en tillsvidareanställning vid provanställningens utgång om denna inte avbrutits dessförinnan, följer praxis.

Vad som i övrigt faller i ögonen är AD:s njugghet när det gäller att bestämma skadeståndsbeloppet nivå för ett antal brott mot kollektivavtalet.

Innehållsförteckning

Denna innehållsförteckning är ingen del av orginaldomen. Den har lagts till för att göra det enklare att läsa domen. Domstolens rubriker har formaterats med bevarande av nivåer, så att det skall vara möjligt att upprätta förteckningen. Namn som kan vara integritetskänsliga har avidentifierats. Det gäller i regel inte namn på domare, ombud, centrala fackliga och arbetsgivarfunktionärer etc, eftersom sådana uppgifter kan vara väsentliga för förståelsen av dom, domslut och prejudikatsvärde. I övrigt är det domstolens orginaldom.

Innehållsförteckning

Kurt Junesjös kommentar 1

Innehållsförteckning. 1

Sammanfattning. 2

Till utveckling av sin talan har parterna anfört i huvudsak följande. 4

Förbundet 4

Anställningsförhållandet 4

Lönefrågor 5

Sammanfattning av grunderna för förbundets talan. 6

Bolaget 6

Anställningsförhållandet 6

Lönefrågor 8

Sammanfattning av grunderna för bolagets talan. 8

Domskäl 9

Utredningen. 9

Har Abdul H blivit avskedad från en tillsvidareanställning?. 9

Har Abdul H haft tidsbegränsade anställningar som sammanlagt har överstigit ett år?. 10

Lönefrågor 12

Allmänt skadestånd för brott mot livsmedelsavtalets ersättningsregler 12

Sammanfattning och rättegångskostnader 13

Domslut 13


ARBETSDOMSTOLEN                                                                                Dom nr 95/10

                                                                                                                           Mål nr A 197/09

Sammanfattning

En arbetstagare har varit anställd som paketerare på ett företag verksamt inom livsmedelsbranschen. I målet uppkommer i huvudsak följande frågor:

1.  Har arbetstagaren blivit avskedad från en tillsvidareanställning?

2.  Eller har arbetstagaren i strid mot livsmedelsavtalet haft tidsbegränsade anställningar hos bolaget under mer än sammanlagt tolv månader?

3.  Har bolaget brutit mot livsmedelsavtalet genom att underlåta att utge lön och andra ersättningar till arbetstagaren?


ARBETSDOMSTOLEN                                   DOM                           Dom nr 95/2010

                                                                              2010-12-22                  Mål nr A 197/09

Stockholm

KÄRANDE

Livsmedelsarbetareförbundet, Box 1156, 111 81 Stockholm

Ombud: förbundsjuristen Henric Ask, LO-TCO Rättsskydd AB, Box 1155, 111 81 Stockholm

SVARANDE

Bosphorus Aktiebolag, 556623-6450, Kumla gårdsväg 13, 145 63 Norsborg

Ombud: advokaten Johan Linder, Hamilton Advokatbyrå Stockholm KB, Box 715, 101 33 Stockholm

SAKEN

avskedande m.m.

Mellan Bosphorus Aktiebolag och Livsmedelsarbetareförbundet (tidigare Svenska Livsmedelsarbetareförbundet) gällde under tid som är aktuell i målet och vid tidpunkten för talans väckande hängavtal daterat den 18 april 2006. Enligt hängavtalet ska arbetsgivaren tillämpa det senast gällande livsmedelsavtalet (konserv) mellan Livsmedelsföretagen och Svenska Livsmedelsarbetareförbundet samt övriga överenskommelser som träffats mellan eller godkänts av förbundsparterna. Det innebär bl.a. att livsmedelsavtalets bestämmelser om tidsbegränsade anställningar och betalningsregler för lön och andra ersättningar gällde mellan parterna i målet.

Förbundets medlem Abdul H har arbetat som paketerare hos bolaget. Han påbörjade i september 2007 en provanställning hos bolaget. Han var sedan anställd hos bolaget fram t.o.m. den 21 september 2008. Förhållandena kring Abdul Hs anställning hos bolaget har lett till tvist mellan parterna. De har fört förhandlingar i tvisten utan att kunna enas.

Förbundet har väckt talan i Arbetsdomstolen och har, som talan slutligt bestämts, yrkat att Arbetsdomstolen ska förplikta bolaget att till Abdul H utge

1. ekonomiskt skadestånd med 6 947 kr för tiden 22 – 30 september 2008, med 23 477 kr per månad fr.o.m. den 1 oktober 2008 t.o.m. den 31 mars 2009 samt med 24 315 kr per månad fr.o.m. den 1 april 2009 t.o.m. den 30 september 2010 samt med 15 285 kr för tiden 1 – 19 oktober 2010,

2. lön med 7 489,44 kr för september 2007,

3. personligt lönetillägg med 521,40 kr för september 2007 och med 1 260 kr per månad under perioden oktober 2007 – april 2008,

4. lön med 1 030,08 kr per månad under perioden maj – augusti 2008 och med 710,40 kr för september 2008,

5. helglön med 1 747,84 kr för mars 2008,

6. semesterlön med 5 001 kr,

7. allmänt skadestånd med 100 000 kr för kollektivavtalsbrott, varav 50 000 kr avser brott mot bestämmelse om att tidsbegränsad anställning inte får överskrida tolv månader och 50 000 kr avser underlåtenhet att betala kollektivavtalsenliga ersättningar, samt

8. allmänt skadestånd med 150 000 kr för brott mot anställningsskyddslagen.

Förbundet har också för egen del yrkat att bolaget ska förpliktas att utge allmänt skadestånd med 150 000 kr för kollektivavtalsbrott, varav 75 000 kr avser brott mot en bestämmelse om tidsbegränsad anställning och 75 000 kr avser underlåtenhet att betala kollektivavtalsenliga ersättningar.

Förbundet har yrkat ränta enligt 6 § räntelagen på beloppen under punkterna 1 – 5 från den 25:e i efterkommande månad, på beloppet under punkten 6 från den 22 oktober 2008 och på övriga belopp från den 25 september 2009, dvs. dagen för delgivning av stämningen, allt till dess betalning sker.

Bolaget har medgett yrkandena under punkterna 2 – 6. Övriga yrkanden har bestritts. Bolaget har vitsordat att en månadslön om 20 267 kr kan läggas till grund för skadeståndberäkningen för yrkandet vid punkten 1. Vad avser yrkandena om allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott har ett belopp om 10 000 kr vitsordats som skäligt för var och en av Abdul H och förbundet. Avseende yrkandet om allmänt skadestånd för brott mot anställningsskyddslagen har ett belopp om 30 000 kr vitsordats som skäligt. Ränteyrkandena har vitsordats som skäliga i och för sig, utom såvitt avser ränta på yrkandet vid punkten 1 där ränta har vitsordats från den 25 september 2009.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

Till utveckling av sin talan har parterna anfört i huvudsak följande.

Förbundet

Bolaget är verksamt inom livsmedelsbranschen med att framställa färdiga sallader som säljs vidare till bl.a. dagligvaruhandeln. Verksamheten bedrivs huvudsakligen från Norsborg. Bland de anställda hos bolaget har flertalet utländsk bakgrund.

Anställningsförhållandet

Abdul H fick genom sin fru, som tidigare arbetat hos bolaget, veta att han möjligtvis kunde få anställning hos bolaget. Han kontaktade därför bolaget en första gång men fick då som svar att han inte kunde få anställning eftersom bolaget inte ville ha man och hustru på samma arbetsplats. Sedan hans fru lämnat sin anställning på grund av en skada kontaktade han bolaget på nytt. Han fick då veta att han kunde erbjudas anställning. Han träffade bolagets företrädare Pelin Ö i bolagets lokaler några dagar före den 18 september 2007. Hon ordnade med de praktiska detaljerna inför anställningen. Abdul H fick veta att han skulle börja arbeta den 18 september och att han skulle arbeta med en person som hette  Ö. Pelin Ö nedtecknade viss information till Abdul H på en post-it-lapp. Av post-it-lappen framgick att Abdul H skulle arbeta både den 18 och 19 september, kl. 8.00 – 15.00 båda dagarna. Vidare framgick att han skulle träffa  Ö. På lappen angavs även portkoden till bolagets lokaler. Han påbörjade sedan sitt arbete den 18 september och arbetade hela den dagen och påföljande dag. På hans anställningsavtal har dock den 22 september 2007 angetts som tillträdesdatum. En anledning till det är att personer som påbörjar anställning hos bolaget får arbeta några dagar på prov utan att få betalt och utan att det upprättas anställningsavtal. Ett ytterligare skäl till denna senare datering i Abdul Hs fall var att bolaget ville kunna åtnjuta bidrag för nystartsjobb för anställningen.

Abdul H anställdes således på prov av bolaget den 18 september 2007. Sedan provanställningen löpte ut efter sex månader övergick anställningen den 19 mars 2008 i en tillsvidareanställning. Under april 2008 tog Abdul H kontakt med arbetsledaren Rafael S för att få ett arbetsgivarintyg som bekräftade att han hade en tillsvidareanställning. Bolaget återkom då med ett anställningsavtal avseende överenskommen visstidsanställning. Av handlingen framgår att den skulle vara undertecknad den 20 mars 2008. Datumet är dock felaktigt. Anställningsavtalet undertecknades i april 2008 och efterdaterades av bolaget. Av i målet ingivet tidkort framgår att Abdul H inte var på arbetet den 20 mars 2008 varför han inte kan ha undertecknat handlingen den dagen. Vid undertecknandet av det nya anställningsavtalet hade således Abdul H redan en tillsvidareanställning hos bolaget. Enligt förarbetena till anställningsskyddslagen ska inte en visstidsanställning inledas med en provanställning. Provanställning är till för situationer där arbetsgivaren har ett stadigvarande behov av arbetskraft.

Under sommaren 2008 var Abdul H föräldraledig. När han kom tillbaka från föräldraledigheten blev han inkallad till arbetsledaren Rafael S. Han fick besked om att han skulle få sluta på grund av arbetsbrist. En handling om att anställningen skulle avslutas den 20 augusti 2008 undertecknades vid tillfället. På den handlingen har datum felaktigt ändrats av bolaget till den 4 augusti 2008. Handlingen undertecknades den 13 augusti 2008. Abdul H kontaktade förbundet och fick då veta att han i vart fall hade rätt att arbeta kvar till den 21 september 2008. Bolaget ändrade sig och lät honom arbeta kvar, men lade ut semester under den kvarvarande perioden. Sedan den påstådda visstidsanställningen löpte ut den 21 september 2008 fick Abdul H inte vara kvar hos bolaget. Detta innebar att han blev avskedad från en tillsvidareanställning.

För det fall Arbetsdomstolen skulle anse att Abdul H haft enbart tidsbegränsade anställningar hos bolaget har dessa sammantaget pågått under mer än tolv månader. Enligt mom. 2.3 Livsmedelsavtalet får tidsbegränsade anställningar omfatta sammanlagt högst tolv månader för en och samma arbetstagare. Abdul H påbörjade sitt arbete hos bolaget den 18 september 2007 och avslutade sin anställning den 21 september 2008.

Vid anställningens avslutande hade Abdul H en månadslön om 20 267 kr, varav 1 260 kr utgjorde ett avtalat personligt lönetillägg. Med övriga tillägg i form av semesterförmåner och avsättning till arbetstidskonto hade han en sammanlagd månadslön om 23 477 kr. Fr.o.m. den 1 april 2009 skulle det ha skett en kollektivavtalsenlig löneökning, varför lönen från den tidpunkten uppgår till sammanlagt 24 315 kr.

Sedan Abdul H fick lämna sin anställning hos bolaget har han varit inskriven hos Arbetsförmedlingen och uppburit arbetslöshetsersättning, alternativt aktivitetsersättning.

Lönefrågor

Bolaget har under Abdul Hs anställning underlåtit att utbetala vissa lönebelopp och andra ersättningar. Under september 2007 arbetade han sammanlagt 72 timmar. Lönen skulle utbetalas efterkommande månad. Abdul H har dock inte fått någon lön för den perioden. Den då intjänade lönen uppgår till 7 489,44 kr.

Vidare hade Abdul H avtalat med bolaget om ett personligt lönetillägg om 1 260 kr per månad. Något sådant lönetillägg utbetalades inte av bolaget under perioden september 2007–april 2008. Bolaget har gjort gällande att avtal har träffats med förbundets företrädare om ett system med fast ob-ersättning. Någon sådan överenskommelse har inte träffats.

Abdul H fick fr.o.m. mars 2008 en löneförhöjning från 18 100 kr till 19 007 kr. Bolaget sänkte sedan hans lön till 17 977,68 kr fr.o.m. maj 2008. Abdul H har rätt till den högre lönen under perioden maj – september 2008.

Enligt livsmedelsavtalets mom. 5.1 har en arbetstagare rätt till helglön för det antal ordinarie arbetstimmar som arbetstagaren skulle ha arbetat, om veckodagen inte varit helgdag eller fridag enligt avtal. Beträffande påsken 2008 har bolaget för två dagar inte utbetalat kollektivavtalsenlig helglön till Abdul H.

Vad gäller yrkandet om semesterlön så hade Abdul H vid anställningens avslutande tjänat in semesterlön uppgående till 27 462 kr, motsvarande 25 dagar enligt livsmedelsavtalets mom. 5.8. Han har tagit ut och fått viss betalning för 23 semesterdagar. Bolaget har utgett sammanlagt 22 461 kr i semesterlön, varför Abdul H har en kvarstående rätt till semesterlön uppgående till 5 001 kr.

Sammanfattning av grunderna för förbundets talan

Abdul H påbörjade den 18 september 2007 en provanställning hos bolaget. Anställningen övergick efter sex månader till en tillsvidareanställning. Den 22 september 2008 avskedades Abdul H av bolaget trots att inte ens saklig grund för uppsägning förelåg. Bolaget har genom sitt agerande brutit mot anställningsskyddslagen och ska därför utge ekonomiskt och allmänt skadestånd till Abdul H.

För det fall Arbetsdomstolen skulle anse att Abdul H haft enbart tidsbegränsade anställningar hos bolaget har dessa sammantaget pågått under mer än tolv månader, vilket strider mot livsmedelsavtalet. Anställningen påbörjades den 18 september 2007 och avslutades den 21 september 2008. Bolaget ska med anledning av kollektivavtalsbrottet i denna del utge allmänt skadestånd till Abdul H och förbundet.

Genom att inte utge lön och andra ersättningar till Abdul H har bolaget brutit mot livsmedelsavtalet. Bolaget ska därför förpliktas dels att utge lön och andra ersättningar till Abdul H, dels att utge allmänt skadestånd till Abdul H och förbundet.

Bolaget

Bolaget är verksamt inom livsmedelsbranschen. Bolaget har för närvarande ungefär 50 anställda. Det är riktigt att en stor del av arbetstagarna har utländsk bakgrund. Även samtliga personer som har beslutsfattande ställning i bolaget har utländsk bakgrund. Det är inte riktigt att bolaget har som policy att inte anställa äkta makar.

Anställningsförhållandet

Abdul H anställdes på prov hos bolaget med påbörjande av anställningen den 22 september 2007. Ett anställningsavtal upprättades där detta datum angavs som tillträdesdatum. Hans första arbetsdag, den 22 september, var en lördag. Den person som skulle bli hans chef,  Ö, var ledig på lördagen. Därför bestämdes att Abdul H skulle komma till bolaget tidigare under veckan för att kunna träffa  Ö och få en kort introduktion till arbetet. Post-it-lappen som Pelin Ö upprättade avsåg just det förhållandet. På lappen angavs vilka tider som han hade möjlighet att komma in och träffa  Ö. Tiderna som angavs var den 18 och 19 september, kl. 8.00 – 15.00 båda dagarna, eftersom  Ö skulle finnas på plats då. Tiderna avsåg inte tider då Abdul H skulle utföra arbete. Han besökte arbetsplatsen någon gång under den aktuella perioden och fick då en kort introduktion. Att han vid detta tillfälle fick en kort introduktion innebar inte att han började arbeta före den 22 september. Det bestrids att bolaget skulle ha satt i system att låta nyanställda först arbeta några dagar utan att få lön. Abdul Hs anställning finansierades genom bidrag för nystartsjobb från Arbetsförmedlingen. Av handlingar från Arbetsförmedlingen framgår att bolaget ansökt om bidrag för visstidsanställning för perioden 22 september 2007 – 21 mars 2008.

Provanställningen löpte ut den 21 mars 2008. Därefter kom Abdul H och bolaget överens om en visstidsanställning som löpte t.o.m. den 21 september 2008. Ett anställningsavtal avseende överenskommen visstidsanställning för perioden 21 mars – 21 september 2008 upprättades. Det är möjligt att anställningsavtalet undertecknades senare än den 20 mars 2008, som är det datum som har angivits på handlingen. Handlingen hade nämligen föreberetts sedan tidigare och detta datum var därför redan inlagt. Det saknar betydelse när anställningsavtalet skrevs under, eftersom man var överens om en visstidsanställning för aktuell period. Anställningsavtalet har inte tillkommit på sätt som förbundet har påstått. Bolaget har inte heller utövat påtryckningar mot Abdul H för att få denne att acceptera en visstidsanställning.

Abdul H ansökte om och beviljades föräldraledighet för perioden 14 juli – 10 augusti 2008. Under sommaren 2008 stod det klart för bolaget att det inte skulle vara möjligt att förlänga hans anställning. Bolaget förberedde därför handlingar för att underrätta honom om beskedet när han återvände från sin föräldraledighet. Abdul H besökte emellertid arbetsplatsen under sin föräldraledighet redan den 4 augusti 2008 och önskade då att anställningen skulle upphöra tidigare. Anledningen var att detta skulle vara fördelaktigt för honom från A-kassesynpunkt. Ett besked om anställningens upphörande den 20 augusti 2008 undertecknades vid aktuellt tillfälle. Sedan en ombudsman från förbundet kontaktat bolaget gick bolaget med på att anställningen skulle fortsätta till den 21 september 2008. Bolaget ansåg då i och för sig att det var möjligt att avsluta visstidsanställningen i förtid eftersom bolaget och Abdul H kommit överens om det och kollektivavtalet tillät sådant avslut. Bolaget valde dock att inte ta strid i frågan. Bolaget hade inte heller någon ekonomisk vinning av att anställningen avslutades i förtid, eftersom den finansierades av Arbetsförmedlingen. Den 19 augusti 2008 ansökte och beviljades Abdul H semester för perioden 20 augusti – 21 september 2008. På ansökan antecknades att hans sista arbetsdag var den 19 augusti 2008, att den 21 september 2008 var sista semesterdag och att han därefter inte var anställd hos bolaget. Hans anställning upphörde sedan när visstidsanställningen löpte ut den 21 september 2008. Han hade då varit anställd i precis tolv månader, inte mer.

Även för det fall Arbetsdomstolen skulle finna att Abdul H haft en tillsvidareanställning och att parterna inte var överens om att anställningen skulle upphöra är det ändå inte fråga om ett avskedande. Abdul H informerades nämligen om bolagets avsikt att bringa anställningen till upphörande mer än en månad innan den faktiskt upphörde. Bolagets åtgärd ska för det fallet betraktas som en uppsägning och inte som ett avskedande. Det förelåg saklig grund för uppsägning i form av arbetsbrist, eftersom anställningen vilade på förutsättningen att bidrag erhölls från Arbetsförmedlingen. Sådant bidrag upphörde den 21 september 2008.

Efter anställningens upphörande påkallade förbundet förhandlingar med bolaget. Det fördes förhandlingar vid flera tillfällen utan att förbundet gjorde gällande att Abdul H varit tillsvidareanställd och att anställningen avbrutits på ett felaktigt sätt. En sådan invändning framfördes första gången vid ett förhandlingstillfälle den 2 februari 2009, dvs. mer än 4 månader efter att han fått lämna sin anställning. Förhållandet tyder på att det rör sig om en efterhandskonstruktion och att Abdul H aldrig uppfattat situationen så att han hade en tillsvidareanställning.

Förbundet har inte visat att Abdul H har lidit ekonomisk skada till följd av avslutandet av anställningen hos bolaget. Inte heller är det visat att han har försökt att begränsa en eventuell skada.

Lönefrågor

Beträffande yrkandet om utebliven lön för september 2007 anser bolaget att Abdul H egentligen redan fått fullt betalt för det arbete han utfört under den perioden. Det har dock varit svårt för bolaget att kontrollera att så faktiskt är fallet. Anledningen till det är att bolaget bytte system för löneutbetalning hösten 2007 och nödvändiga uppgifter är svåra att överblicka. Eftersom det rör sig om ett begränsat belopp medger bolaget yrkandet av processekonomiska skäl.

Bolaget medger vidare yrkandet om personligt lönetillägg för perioden september 2007 – april 2008 och lön för perioden maj – september 2008. Det föreligger dock vissa omständigheter som har betydelse vid bestämmande av allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott i denna del. Bolaget ansåg sig nämligen ha träffat en överenskommelse med förbundets företrädare Jolan W om ett system med ett fast belopp för ob-ersättning. Bolaget tillämpade därför ett system med ett fast ob-tillägg om 1 260 kr per månad. Avsikten var att tillägget skulle ingå i månadslönen. Förbundet påpekade under våren 2008 att en sådan lösning inte var godtagbar och att ob-ersättning i stället skulle baseras på faktiskt utfört arbete. Bolaget ändrade därför sitt system för ob-ersättning under våren 2008. För att inte betala dubbel ob-ersättning justerades månadslönen på så vis att den del som tidigare utgjort ett fast tillägg togs bort. Det rörde sig således inte om en lönesänkning utan en anpassning till de krav som förbundet ställde. Eftersom bolaget har ansett sig ha en muntlig överenskommelse med förbundet har bolaget inte haft något uppsåt att bryta mot kollektivavtalet.

Vad gäller helglön för påsken 2008 så är det riktigt att bolaget inte har betalat ut detta belopp. Bolaget medger därför att utge beloppet. Det rör sig om ett rent förbiseende från bolagets sida vid ett enstaka tillfälle. Bolagets agerande i denna del kan inte anses motivera ett allmänt skadestånd.

Beträffande Abdul Hs rätt till semesterlön vitsordade bolaget redan tidigt i förhandlingar med förbundet att han inte fått all semesterlön som han var berättigad till. Bolaget har även nu, sedan förbundet justerat yrkandet, medgett att utge yrkat belopp. Skälet till att bolaget inte tidigare betalade ut semesterlönen var att bolaget hade uppfattningen att Abdul H hade fått för mycket betalt i andra avseenden. Bolagets uppfattning var att det vid en sammanräkning inte skulle återstå något belopp att betala till honom.

Det bör framhållas att bolaget är ett relativt nystartat företag som har vuxit snabbt. Bolaget har ingen längre erfarenhet av kollektivavtalsförhållanden. Bolaget har inte medvetet åsidosatt Livsmedelsavtalet, utan har ansträngt sig för att följa tillämpliga bestämmelser. Bolagets samtliga beslutsfattare har utländsk bakgrund, och det kan inte uteslutas att detta har haft viss påverkan i kontakterna med förbundet.

Sammanfattning av grunderna för bolagets talan

Abdul H har hos bolaget haft enbart tidsbegränsade anställningar om sammanlagt tolv månader. Anställningen påbörjades den 22 september 2007 och löpte ut den 21 september 2008. Bolaget har inte avskedat honom. Bolaget har inte heller överskridit Livsmedelsavtalets tolvmånadersregel för tidsbegränsade anställningar. För det fall Arbetsdomstolen skulle anse att bolaget har brutit mot tolvmånadersregeln bestrids att bestämmelsen ger Abdul H rätt till allmänt skadestånd för egen del. Bolaget kan inte vitsorda att Abdul H till följd av att han lämnat anställningen lidit ekonomisk skada eller vidtagit erforderliga åtgärder för att begränsa skadan.

För det fall Arbetsdomstolen skulle anse att Abdul H har haft en tillsvidareanställning och parterna inte har varit överens om att anställningen skulle upphöra kan bolagets meddelande till honom om att anställningen skulle upphöra inte anses innebära ett avskedande, utan en uppsägning på grund av arbetsbrist. Saklig grund för uppsägning har förelegat.

De felaktigheter som har avsett lön och andra ersättningar har avsett mindre belopp och i vissa delar medgetts av processekonomiska skäl. Bolaget har inte avsiktligt brutit mot Livsmedelsavtalet, utan har ansträngt sig för att försöka följa tillämpliga bestämmelser.

Yrkad ränta för ekonomiskt skadestånd till Abdul H har preciserats först i ansökan om stämning varför ränta kan utgå först från den tidpunkten.

Domskäl

Bolaget är verksamt inom livsmedelsbranschen med bl.a. framställning och vidareförsäljning av färdigmat. Abdul H har arbetat hos bolaget som paketerare. Han påbörjade i september 2007 en provanställning om sex månader. Han fortsatte därefter att arbeta hos bolaget fram t.o.m. den 21 september 2008 då hans anställning hos bolaget avslutades. Parterna är oense om bl.a. vilken anställningsform Abdul H har haft hos bolaget efter det att provanställningen löpt ut.

I tvisten uppkommer i huvudsak följande frågor.

1. Har Abdul H blivit avskedad från en tillsvidareanställning?

2. Eller har Abdul H haft tidsbegränsade anställningar hos bolaget under mer än sammanlagt tolv månader?

3. Har bolaget brutit mot livsmedelsavtalet genom att underlåta att utge lön och andra ersättningar till Abdul H?

Utredningen

Arbetsdomstolen har hållit huvudförhandling i målet. Vid denna har på förbundets begäran hållits förhör under sanningsförsäkran med Abdul H samt vittnesförhör med hans fru Shahreen B och ombudsmannen Jolan W. På bolagets begäran har hållits förhör under sanningsförsäkran med företrädarna för bolaget Serdar Ö och Pelin Ö  vittnesförhör med arbetsledaren Rafael S. Skriftlig bevisning har åberopats.

Har Abdul H blivit avskedad från en tillsvidareanställning?

Förbundet har gjort gällande följande. Abdul H hade en provanställning som löpte ut den 19 mars 2008 och då övergick i en tillsvidareanställning. När ett avtal om visstidsanställning undertecknades i april 2008 hade Abdul H alltså redan en tillsvidareanställning. En visstidsanställning ska inte inledas med en provanställning. Bolagets besked om att Abdul H fick lämna sin anställning hos bolaget den 21 september 2008 innebar att han avskedades från sin tillsvidareanställning.

Bolaget har anfört följande. Abdul H hade först en provanställning som pågick t.o.m. den 21 mars 2008. I samband därmed ingicks ett anställningsavtal om visstidsanställning. När denna visstidsanställning löpte ut den 21 september 2008 fick Abdul H lämna bolaget. Han har alltså inte blivit avskedad.

Inledningsvis konstateras att följande är ostridigt. Abdul H hade först en provanställning hos bolaget. Sedan provanställningen löpt ut i mars 2008 undertecknade bolaget och Abdul H ett anställningsavtal om överenskommen visstidsanställning för perioden den 21 mars–21 september 2008. I anställningsavtalet anges den 20 mars 2008 som datum för underskrift. Bolaget meddelade senare Abdul H att hans anställning hos bolaget skulle upphöra den 21 september 2008. Abdul H har efter detta datum inte utfört arbete hos bolaget.

Abdul H har inför domstolen uppgett följande. När provanställningen löpte ut i mars 2008 uppfattade han situationen så att han blev tillsvidareanställd. I april 2008 bad han bolaget om ett anställningsbevis rörande tillsvidareanställning. Han fick i stället ett anställningsbevis om visstidsanställning. Han var missnöjd med beskedet om att han inte var tillsvidareanställd. Anställningsavtalet om visstidsanställning skrevs under vid mitten av april. Han kände sig tvungen att skriva under för att få fortsätta arbeta hos bolaget och slippa uppsägning.

Genom förhöret med Pelin Ö har framkommit att hon, innan hon gick på föräldraledighet i februari 2008, förberedde anställningsavtalet om överenskommen visstidsanställning för Abdul H. Hon fyllde i datumet den 20 mars 2008 i förväg och undertecknade anställningsavtalet. Någon annan anställningsform än visstidsanställning var inte aktuell.

Rafael S har uppgett följande. Det var hans önskan att Abdul H skulle bli kvar under sex månader efter provanställningen. Han talade med Abdul H, som blev glad över detta besked. Rafael S gav anställningsavtalet för underskrift till Abdul H som skrev under anställningsavtalet. Det är möjligt att undertecknandet gjordes efter den 20 mars 2008.

Av utredningen framgår alltså att ett anställningsavtal om överenskommen visstidsanställning för perioden den 21 mars–21 september 2008 undertecknades av både bolaget och Abdul H. Det är enligt Arbetsdomstolens mening något oklart huruvida detta anställningsavtal ingicks innan prövotiden löpte ut. Det är alltså möjligt att Abdul Hs provanställning hade övergått i en tillsvidareanställning när avtalet om överenskommen visstidsanställning ingicks. Om så skulle anses ha varit fallet kan detta likväl inte anses utgöra något skäl att rättsligt underkänna det senare avtalet, under förutsättning att avtalet inte har tillkommit under otillbörligt tvång eller i strid mot god sed på arbetsmarknaden. Förbundet har såsom domstolen uppfattat saken inte gjort gällande att omständigheterna har varit sådana, och utredningen i målet utvisar i alla händelser inte att så har varit fallet. Abdul H har visserligen givit uttryck för att han kände sig tvungen att skriva under anställningsavtalet för att undvika uppsägning. Det saknas i och för sig anledning att inte sätta tilltro till den uppgiften. Det måste dock beaktas att det inte var uteslutet att bolaget vid den tidpunkten eller något senare hade kunnat säga upp honom om detta hade varit motiverat på grund av arbetsbrist. Genom den överenskomna visstidsanställningen tillförsäkrades Abdul H fortsatt anställning under sex månader. Arbetsdomstolen kan inte komma till slutsatsen att det finns skäl att underkänna det avtal om överenskommen visstidsanställning som ingicks mellan Abdul H och bolaget.

Det anförda innebär att Abdul H inte hade någon tillsvidareanställning hos bolaget när hans anställning avslutades den 21 september 2008. Det saknas därmed förutsättningar för bifall till förbundets yrkanden om ekonomiskt och allmänt skadestånd till Abdul H för brott mot anställningsskyddslagen.

Har Abdul H haft tidsbegränsade anställningar som sammanlagt har överstigit ett år?

Enligt livsmedelsavtalets mom. 2.3 får arbetsgivaren träffa avtal med en arbetstagare om att anställningen ska vara tidsbegränsad. Bestämmelsen innefattar dock en begränsning för längden på tidsbegränsade anställningar på så vis att avtal om tidsbegränsad anställning får omfatta sammanlagt högst tolv månader för en och samma arbetstagare. Förbundet har för det fall Arbetsdomstolen skulle anse att Abdul H haft enbart tidsbegränsade anställningar hos bolaget gjort gällande att dessa i strid med livsmedelsavtalet sammantaget har pågått under mer än tolv månader.

Det är ostridigt i målet att Abdul Hs anställning hos bolaget avslutades den 21 september 2008. Domstolen utgår i det följande från att hans anställningar under hela den aktuella tiden hade karaktären visstidsanställningar. För domstolens bedömning blir det med denna utgångspunkt avgörande när den första anställningen inleddes. Förbundet har anfört att detta inträffade den 18 september 2007 och att anställningen därmed har överstigit tolv månader. Bolagets uppfattning är att anställningen påbörjades den 22 september 2007 och därför inte har överstigit tolv månader.

Följande är ostridigt i målet. Abdul H träffade några dagar före den 18 september 2007 bolagets företrädare Pelin Ö i bolagets lokaler. Detaljerna inför tillträdet av provanställningen avhandlades vid mötet. Pelin Ö överlämnade vid tillfället en post-it-lapp till Abdul H. På denna angavs bl.a. två datum, nämligen den 18 och 19 september, kl. 8.00 – 15.00 båda dagarna, och namnet Ö ner. I anställningsavtalet, som undertecknats den 15 november 2007 anges den 22 september 2007 som ”tillträdesdatum”, men det anges även att anställningen utgjorde en provanställning under tiden den 21 september 2007–21 mars 2008. Bolaget har ansökt om och beviljats bidrag för nystartsjobb för visstidsanställning för Abdul H för perioden den 22 september 2007–21 mars 2008.

Abdul H har inför domstolen uppgett följande. Pelin Ö berättade för honom att han skulle börja arbeta den 18 september 2007 och att han skulle arbeta även påföljande dag. Han fick en post-it-lapp som angav när han skulle arbeta, att han skulle arbeta med Ö ner och portkoden till bolagets lokaler. Han utförde sedan arbete hela dagen den 18 september. Han arbetade då i produktionsavdelningen med  Ö. Därefter arbetade han med diskning i två dagar för att sedan återgå till produktionsavdelningen. Pelin Ö frågade honom om bidrag för nystartsjobb. Han berättade då att han den 22 september skulle ha varit arbetslös en månad. Sedan han arbetat en tid hos bolaget fick han ett anställningsavtal som angav den 21 september som första arbetsdag. Trots att det var felaktigt anmärkte han inte på det eftersom han behövde en anställning.

Arbetsdomstolen kan konstatera att tillträdesdatum för anställningen enligt det skriftliga anställningsavtalet var den 22 september 2007. Frågan blir då om det i målet föreligger omständigheter som utvisar att anställningen i själva verket påbörjades vid en tidigare tidpunkt. Abdul H har inför domstolen uppgett att han utfört arbete hela dagen den 18 september och även påföljande dag. Mot hans uppgifter står framför allt de uppgifter som Pelin Ö och Rafael S lämnat. De har uppgett att Abdul H den 18 eller den 19 september befann sig i bolagets lokaler en kortare stund för att få instruktioner om arbetet och att han sedan påbörjade sitt arbete den 22 september. Bolaget har presenterat skriftlig bevisning i form av tidkort och ansökan om bidrag för nystartsjobb till stöd för påståendet att anställningen påbörjades den 22 september.

Arbetsdomstolen anser att utredningen i denna del inte ger stöd för annat än att Abdul H den 18 eller 19 september besökte bolagets lokaler för att få en kort genomgång av rutinerna på arbetsplatsen inför påbörjandet av anställningen. Detta kan enligt domstolens mening inte anses innebära att anställningen har påbörjats redan i samband med besöket. Arbetsdomstolen finner därmed att Abdul H påbörjade sin anställning hos bolaget först den 22 september 2007. Eftersom det är ostridigt att anställningen avslutades den 21 september 2008 har den sammanlagda tiden för hans tidsbegränsade anställningar hos bolaget inte överstigit tolv månader.

Det anförda innebär att förbundet inte kan vinna bifall till yrkandena om allmänt skadestånd till Abdul H och förbundet avseende brott mot bestämmelsen om att tidsbegränsad anställning inte får överskrida tolv månader.

Lönefrågor

Förbundet har yrkat att bolaget ska förpliktas att till Abdul H utge vissa kapitalbelopp avseende lön för september 2007, lönetillägg för september 2007– april 2008, lön för maj–september 2008, helglön för mars 2008 och semesterlön. Bolaget har medgett att utge de yrkade beloppen jämte ränta. Förbundets talan ska därför bifallas i denna del.

Allmänt skadestånd för brott mot livsmedelsavtalets ersättningsregler

Förbundet har yrkat att bolaget ska förpliktas att utge allmänt skadestånd till Abdul H med 50 000 kr och till förbundet med 75 000 kr på grund av att bolaget i strid mot kollektivavtalet har underlåtit att betala de i det föregående angivna ersättningsbeloppen. Bolaget har framfört skilda invändningar mot dessa skadeståndsyrkanden.

I fråga om lön för september 2007 har förbundet gjort gällande att Abdul H arbetade sammanlagt 72 timmar under perioden utan att få någon lön över huvud taget. Bolaget har i denna del invänt att Abdul H egentligen redan har fått fullt betalt för det arbete han utfört under den perioden men att detta har varit svårt att visa på grund av byte av löneutbetalningssystem. Att Abdul H har utfört arbete i september 2007 är ostridigt i målet. Bolaget har inte kunnat styrka sin invändning om att han har fått betalning för detta arbete. Genom att inte utge lön för september 2007 har bolaget gjort sig skyldigt till brott mot livsmedelsavtalet.

Förbundet har vidare gjort gällande att bolaget inte har betalat avtalat fast lönetillägg för september 2007 – april 2008 till Abdul H. Som yrkandet får förstås menar förbundet att bolaget genom sitt agerande har gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott genom att inte utge ob-ersättning enligt livsmedelsavtalets bestämmelser. Bolaget har invänt att bolaget hade uppfattningen att en överenskommelse hade träffats med förbundets företrädare Jolan W om ett system med fast ob-ersättning och att bolaget inte har haft något uppsåt att bryta mot livsmedelsavtalet. Bolaget har inte invänt att Abdul H under den aktuella tiden inte har arbetat på obekväm arbetstid.

Utredningen i denna del består i huvudsak av Abdul Hs anställningsavtal om provanställning och de uppgifter som Serdar Ö och Jolan W har lämnat inför domstolen. Av en bilaga till anställningsavtalet anges under rubriken ”Andra löneförmåner”: ”Schemalagda ob-tillägg betalas enlighet med kollektivavtalet. Ett fast lönetillägg med 1 260:-/månad”. Serdar Ö har inför domstolen uppgett att han kom överens med Jolan W om en lösning med ett fast belopp för ob-ersättning och att det är denna överenskommelse som avses i bilagan till anställningsavtalet. Jolan W har inför domstolen uppgett att diskussioner fördes men att det aldrig träffades någon överenskommelse. Arbetsdomstolen anser att det inte kan anses visat att bolaget träffat en särskild överenskommelse med förbundet i fråga om ob-ersättning. Livsmedelsavtalet medger ingen rätt för bolaget att utan överenskommelse schablonisera ob-ersättning på sätt som har skett. Genom att inte utbetala ob-ersättning till Abdul H enligt livsmedelsavtalets bestämmelser har bolaget gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott.

I fråga om lön för maj–september 2008 har förbundet gjort gällande att Abdul H fick en löneförhöjning i mars 2008, varefter hans lön sänktes fr.o.m. maj 2008. Av utredningen i målet framgår att ändringen av lönen var en följd av att bolaget, i stället för att tillämpa det nyss angivna systemet med fast ob-ersättning, efter påpekande från förbundets sida övergick till att utge ob-ersättning baserad på faktiskt utfört arbete. Det skulle enligt Arbetsdomstolens mening kunna diskuteras om bolaget genom lönesänkningen bröt mot Abdul Hs enskilda anställningsavtal. Domstolen kan dock inte finna att bolagets agerande i denna del utgör ett brott mot livsmedelsavtalets bestämmelser om ob-ersättning eller på annat sätt bryter mot livsmedelsavtalet. Bolagets agerande i denna del utgör således inte grund för allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott.

Av utredningen i målet har vidare framkommit att Abdul H haft rätt till helglön enligt livsmedelsavtalets mom. 5.1 för två dagar under påsken 2008. Bolaget har inte utgett någon sådan ersättning. Bolagets agerande i denna del utgör ett brott mot livsmedelsavtalet.

Förbundet har slutligen gjort gällande att bolaget underlåtit att utge full semesterlön till Abdul H. Bolaget har invänt att bolaget redan tidigt under parternas förhandlingar vitsordade att all semesterlön inte hade betalats ut och, sedan förbundet kort före huvudförhandlingen justerat sitt yrkande, slutligen medgav att utge det yrkade beloppet. Skälet till att full semesterlön inte utbetalats tidigare var enligt bolaget att Abdul H hade fått för mycket betalt i andra avseenden och att det sammantaget inte skulle återstå något belopp att utge. Arbetsdomstolen finner att bolaget genom sin underlåtenhet att utge full semesterlön har brutit mot livsmedelsavtalet.

Arbetsdomstolens ställningstaganden innebär att bolaget har brutit mot livsmedelsavtalet i flera avseenden. De allmänna skadestånden till Abdul H och förbundet bör bestämmas till 40 000 kr för var och en av dem.

Sammanfattning och rättegångskostnader

Domstolens ställningstaganden innebär att förbundets talan ska bifallas endast till en del. Förbundets talan har bifallits såvitt avser yrkandena om lön och andra ersättningar samt allmänt skadestånd för dessa kollektivavtalsbrott. Förbundet är däremot tappande part i frågorna rörande avskedande i strid mot anställningsskyddslagen och om tidsbegränsade anställningar i strid mot tolvmånadersregeln i livsmedelsavtalet. Arbetsdomstolen anser att bolaget bör tillerkännas en till hälften jämkad ersättning för sina rättegångskostnader. Förbundet har vitsordat det av bolaget yrkade beloppet som i och för sig skäligt.

Domslut

1. Arbetsdomstolen förpliktar Bosphorus Aktiebolag att till Abdul H utge lön för september 2007 med sjutusenfyrahundraåttionio (7 489) kr 44 öre jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 25 oktober 2007 till dess betalning sker.

2. Arbetsdomstolen förpliktar Bosphorus Aktiebolag att till Abdul H utge lön för september 2007 med femhundratjugoen (521) kr 40 öre samt för perioden oktober 2007 – april 2008 med ettusentvåhundrasextio (1 260) kr per månad jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 25:e i efterkommande månad på månadsvis förfallna belopp, allt till dess betalning sker.

3. Arbetsdomstolen förpliktar Bosphorus Aktiebolag att till Abdul H utge lön för perioden maj – augusti 2008 med ettusentrettio (1 030) kr 8 öre per månad samt för september 2008 med sjuhundratio (710) kr 40 öre jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 25:e i efterkommande månad på månadsvis förfallna belopp, allt till dess betalning sker.

4. Arbetsdomstolen förpliktar Bosphorus Aktiebolag att till Abdul H utge helglön för mars 2008 med ettusensjuhundrafyrtiosju (1 747) kr 84 öre jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 25 april 2008 till dess betalning sker.

5. Arbetsdomstolen förpliktar Bosphorus Aktiebolag att till Abdul H utge semesterlön med femtusenen (5 001) kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 22 oktober 2008 till dess betalning sker.

6. Arbetsdomstolen förpliktar Bosphorus Aktiebolag att till Abdul H utge allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott med fyrtiotusen (40 000) kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 25 september 2009 till dess betalning sker.

7. Arbetsdomstolen förpliktar Bosphorus Aktiebolag att till Livsmedelsarbetareförbundet utge allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott med fyrtiotusen (40 000) kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 25 september 2009 till dess betalning sker.

8. Arbetsdomstolen avslår Livsmedelsarbetareförbundets talan i övriga delar.

9. Arbetsdomstolen förpliktar Livsmedelsarbetareförbundet att ersätta Bosphorus Aktiebolags rättegångskostnader med sextiofemtusen (65 000) kr, allt avseende ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.

Ledamöter: Michaël Koch, Ulla Erlandsson, Kurt Eriksson, Bengt Huldt, Anders Hagman, Per Bardh och Bo Almgren. Enhälligt.

Sekreterare: Björn Länsisyrjä