ARBETSDOMSTOLEN Domar i fulltext AD 2011 Nr 12 ogiltigförklaring av avskedande m.m Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar

Kurt Junesjös kommentar

Ett osedvanligt rörigt bevismål som gäller avskedande, där kommunen inte lyckas styrka ett enda av sina påståenden.

Innehållsförteckning

Denna innehållsförteckning är ingen del av orginaldomen. Den har lagts till för att göra det enklare att läsa domen. Domstolens rubriker har formaterats med bevarande av nivåer, så att det skall vara möjligt att upprätta förteckningen. Namn som kan vara integritetskänsliga har avidentifierats. Det gäller i regel inte namn på domare, ombud, centrala fackliga och arbetsgivarfunktionärer etc, eftersom sådana uppgifter kan vara väsentliga för förståelsen av dom, domslut och prejudikatsvärde. I övrigt är det domstolens orginaldom.

Innehållsförteckning

Kurt Junesjös kommentar 1

Innehållsförteckning. 1

SAKEN.. 4

Förbundet 5

Allmänt om Hassan F och flyktingverksamheten i Krokom.. 5

Avskedandet 6

Brott mot tystnadsplikten. 6

Rukija S. 7

Hajji G.. 7

Nadir H.. 7

Majed As svåger 7

Sfi-elever 8

Kommunens övriga påståenden om Hassan F. 8

Förmedlat svartjobb och utnyttjat flyktingar som obetald arbetskraft 8

Lånat ut pengar åt flyktingar 8

Begärt och fått pengar för att behandla flyktingars ärenden. 8

Förfalskat körkort 8

Besöksförbud. 9

Tvingat en kvinna att genomgå abort 9

Försökt köra på och hotat en person. 9

Gett gåvor till flyktingar och blandat ihop privatliv och arbetsliv. 9

Sammanfattning av de rättsliga grunderna för förbundets talan. 9

Kommunen. 10

Om flyktingverksamheten i Krokom.. 10

Brott mot tystnadsplikten. 10

Rukija S. 10

Hajji G.. 10

Nadir H.. 11

Majed As svåger 11

Sfi-elever 11

Övriga påståenden till stöd för att skilja Hassan F från anställningen. 11

Använt sitt privata bonuskort vid flyktingars inköp och förmedlat köp av hemutrustning till för högt pris  11

Förmedlat svartjobb och utnyttjat flyktingar som obetald arbetskraft 11

Lånat ut pengar mot hög ränta till flyktingar i trångmål 11

Begärt och fått pengar för att behandla flyktingars ärenden. 11

Förfalskat körkort 12

Besöksförbud. 12

Förmått en kvinna att genomgå abort 12

Försökt köra på och hotat en person. 12

Gett gåvor till flyktingar och blandat ihop yrkesliv och privatliv. 12

Förundersökningar 12

Omplacering. 12

Sammanfattning av de rättsliga grunderna för bestridandet 12

Domskäl 13

Tvisten. 13

Hassan F har 13

Utredningen. 14

Brott mot tystnadsplikten. 14

Rukija S. 14

Hajji G.. 15

Nadir H.. 15

Majed As svåger 16

Brott mot sekretess i förhållande till sfi-elever 16

Övriga händelser 16

Använt sitt privata bonuskort vid flyktingars inköp och förmedlat hemutrustning åt flyktingar till överpriser 16

Förmedlat svartjobb åt flyktingar 17

Utnyttjat flyktingar som obetald arbetskraft 17

Kommunen har i denna del gjort gällande att Hassan F. 17

Lånat ut pengar mot hög ränta till flyktingar i trångmål 18

Begärt och fått pengar för att behandla flyktingars ärenden. 19

Förfalskat ett körkort 19

Förmått en kvinna att genomgå abort 20

Besöksförbud. 20

Försökt köra över en flykting och hota denne till livet 21

Gett flyktingar gåvor och blandat ihop sitt yrkesliv och sitt privatliv. 21

Har kommunen haft rätt att skilja Hassan F från dennes anställning?. 21

Lön och skadestånd. 22

Rättegångskostnader 22

Domslut 22


ARBETSDOMSTOLEN                       Dom nr 12/11

                                                                                                                  Mål nr A 28/10

Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar.


ARBETSDOMSTOLEN                                   DOM                           Dom nr 12/11

                                                                              2011-02-16                  Mål nr A 28/10

Stockholm

KÄRANDE

Fackförbundet SKTF, Box 7825, 103 97 Stockholm

Ombud: Förbundsjuristerna Lena Isenstam och Malin Wulkan

LO-TCO Rättsskydd AB, Box 1155, 111 81 Stockholm

SVARANDE

Krokoms kommun, 635 80 Krokom

Ombud: Arbetsrättsjuristen Göran Söderlöf, Sveriges Kommuner och Landsting, 118 82 Stockholm

SAKEN

ogiltigförklaring av avskedande m.m.

______________________

Mellan Krokoms kommun (kommunen) och Fackförbundet SKTF (förbundet) gäller kollektivavtal.

Hassan F, som är medlem i förbundet, anställdes den 21 november 1991 som hemspråkslärare i kommunen. Från år 1993 arbetade han som tolk/integrationsassistent vid kommunens flyktingmottagningsverksamhet.

Hassan F avskedades från sin anställning den 25 september 2007.

Tvist har uppkommit om kommunen haft laga skäl för avskedandet eller om det i vart fall förelegat saklig grund för uppsägning. Parterna har fört förhandlingar i tvisten utan att ha kunnat enas.

Förbundet har väckt talan mot kommunen i Arbetsdomstolen och har därvid gjort gällande att laga skäl saknats för avskedandet. Förbundet har i första hand yrkat att Arbetsdomstolen ska förklara kommunens avskedande av Hassan F ogiltigt samt förplikta kommunen att till Hassan F utge

1.                                                                                           lön med

-                                                                                   3 335 kr för perioden från den 25 september till och med den 30 september 2007,

-                                                                                   20 000 kr per månad för perioden från och med den 1 oktober 2007 till och med den 31 oktober 2010, och

-                                                                                   10 672 kr för perioden från och med den 1 november 2010 till och med den 16 november 2010.

2.                                                                                           allmänt skadestånd med 150 000 kr.

För det fall Arbetsdomstolen skulle finna att det inte har funnits skäl för avskedande, men väl saklig grund för uppsägning, har förbundet i andra hand yrkat att Arbetsdomstolen ska förplikta kommunen att till Hassan F utge

1.                                                                                           ekonomiskt skadestånd avseende lön och semesterersättning under uppsägningstiden med 147 703 kr, varav 120 000 kr för sex månaders uppsägningslön med 20 000 kr per månad och 27 703 kr för tretton dagars semesterersättning med 2 131 kr per dag,

2.                                                                                           allmänt skadestånd med 100 000 kr.

På beloppen avseende allmänt skadestånd har ränta yrkats enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämning, den 26 februari 2010, till dess betalning sker samt på övriga yrkade belopp från den 25:e i respektive månad till dess betalning sker.

Kommunen har bestritt käromålet men har vitsordat sättet att beräkna de yrkade beloppen avseende lön, semesterersättning, ekonomiskt skadestånd och ränta. Inget belopp avseende allmänt skadestånd har vitsordats som skäligt i och för sig.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

Till utveckling av sin talan har parterna anfört i huvudsak följande.

Förbundet

Allmänt om Hassan F och flyktingverksamheten i Krokom

Hassan F kom som 23-åring till Sverige år 1988 från Irak genom Syrien och det forna Jugoslavien. Han började arbeta som hemspråkslärare vid Krokoms kommun år 1991. År 1993 anställdes han vid kommunens integrationsenhet där han sedermera har biträtt handläggaren Karin B som assistent och tolk. Enligt vad som framgår av en i målet ingiven förteckning bestod arbetsuppgifterna som assistent/tolk av bl.a. praktiska sysslor, information och genomgång av brev, kontakt med hälsocentralen, tandläkare, förskola och förberedelseklass samt samhällsinformation och hembesök. När det gäller uppgifterna som tolk informerades flyktingarna om att de hade möjlighet att välja att en annan person än Hassan F skulle tolka åt dem.

Arbetsplatsen ligger i kommunhuset inte långt från de kommunala lägenheterna. Det bor cirka 2 000 personer i Krokoms centralort och Hassan F har själv bott i området under hela den aktuella tidsperioden.

Kommunen bedriver en ganska omfattande flyktingverksamhet och har tagit emot omkring 30 flyktingar per år. Hassan F har arbetat med sådana flyktingar, som har kommit till Sverige på grund av Sveriges åtaganden att ta emot ett visst antal flyktingar per år, s.k. kvotflyktingar. Beträffande sådana flyktingar är det alltså avgjort att de ska få stanna i Sverige redan när de lämnar sitt ursprungsland. De får i förväg viss allmän information om förhållandena och samhället i Sverige.

Proceduren när flyktingar anlände till Krokoms kommun gick under den i målet aktuella perioden i huvudsak till på följande sätt. Flyktingarna togs emot på flygplatsen av Karin B och Hassan F, varvid Hassan F bistod genom att han kunde tala de berörda språken. Flyktingarna kördes till sina lägenheter som de fick hyra med försTndskontrakt och som var möblerade med ett baspaket från ”Bonusmöbler”. Kommunen hade ett avtal om att köpa grundutrustning från Bonusmöbler, och där ingick bl.a. säng, bord, stolar, mat, kastrull och stekpanna. Det ålåg Hassan F att beställa och montera ihop denna utrustning samt inhandla basvaror. Dagen efter det att flyktingarna hade anlänt till kommunen, träffade de Karin B och Hassan F vid ett möte, där de fick upplysning om vad de hade att vänta sig under den närmaste tiden. Det var Karin B som berättade och Hassan F som tolkade. Flyktingarna fick också en bok skriven på hemspråket med information från Migrationsverket om det svenska samhället avseende t.ex. sådant som hur socialförsäkring och sjukvård fungerar.

Flyktingarna beräknades vara inskrivna vid det kommunala integrationsprogrammet under de första två åren i Sverige. De uppbar integrationsersättning för sitt uppehälle. Det första månadsbeloppet betalades ut kontant medan de följande beloppen sattes in på banken. Det ålåg Hassan F att så snart som möjligt hjälpa flyktingarna att skaffa bankkonton. Flertalet utnyttjade även möjligheten att ta ett hemutrustningslån från Centrala studiestödsnämnden.

Flyktingarna hade under denna första tid många kontakter med Karin B och Hassan F.

I mars 2001 gjorde Hassan F och Karin B ett rutinmässigt hembesök hos en flykting. Några dagar senare hotade samme flykting Hassan F per telefon att han skulle ”ta huvudet av” Hassan F och Karin B samt även ta livet av Hassan Fs båda döttrar. Hassan F gjorde polisanmälan följande dag. Någon månad senare försökte flyktingen slå till Hassan F när de möttes i en ICA-affär. Hassan F polisanmälde även detta, vilket föranledde flyktingen att i sin tur polisanmäla honom. Hassan F tog illa vid sig av dessa händelser och ville därefter inte arbeta med den berörde flyktingen.

År 2006 ökade Hassan Fs arbetsbörda. Han led av utmattningsdepression och sjukskrevs under månaderna januari – mars. Den 7 april 2006 hölls det ett möte med Hassan F, Mats F, som var Hassan Fs chef under åren 2004 – 2007, och Karin B där det diskuterades hur man skulle komma till rätta med situationen. En orsak till Hassan Fs arbetsbörda var att han, på grund av att han kunde tala berörda språk, fick ta emot förfrågningar från ett flertal olika håll när det gällde kontakter med flyktingar. Alla vände sig till honom och han fick utföra en del uppdrag som inte föll inom ramen för hans arbetsuppgifter. Ett exempel på detta är att en förskola hade ringt och bett Hassan F att å förskolans vägnar ta kontakt med en viss förälder. Resultatet av mötet i april 2006 blev att man drog ner på omfattningen av Hassan Fs tolkuppdrag, vilket annars hade blivit för mycket för honom att hantera.

Avskedandet

Den 30 april 2007 polisanmälde Hajji G Hassan F för att ha brutit mot sin tystnadsplikt. Den 26 juni samma år fick kommunens säkerhetschef Jan E i uppdrag att inleda en internutredning med anledning av påståendet. Vid ett möte med kommunens personalenhet den 5 juli 2007 informerades Hassan F om påståendena. Han bestred dessa och beskrev dem som falska. Kommunen gjorde en egen polisanmälan mot Hassan F den 12 juli 2007, avstängde honom från arbetet den 6 augusti 2007, varslade honom om avskedande den 27 augusti och verkställde avskedandet den 25 september 2007.

Den 10 oktober 2007 lade åklagaren ned förundersökningen avseende Hajji Gs anmälan.

Den 16 mars 2009 lades samtliga återstående förundersökningar mot Hassan F ned med motiveringen att det inte fanns anledning anta att brott som hörde under allmänt åtal hade förövats.

Brott mot tystnadsplikten

Det är riktigt att Hassan F har varit bunden av sekretess och sålunda haft tystnadsplikt i sin yrkesverksamhet. Såvitt avser brott mot tystnadsplikt är det endast de tre flyktingarna Hajji G, Rukija S och Nadir H (tidigare Nazir Alslimaoui) som har lämnat konkreta uppgifter om påstådda överträdelser i detta avseende; i övrigt rör det sig om personer som berättar vad de har hört av andra.

Rukija S

År 2004 vände sig Rukija S till kommunen och påstod att Hassan F hade brutit mot sin tystnadsplikt genom att avslöja för Rukija Ss man att han hade översatt några brev åt henne. Detta föranledde Mats F att kalla Hassan F och Rukija S till ett möte där frågan utreddes.

Rukija S hade, i samband med att hon besökte Hassan Fs fru i deras hem, bett Hassan F att översätta två dokument. Det ena var på italienska och det andra på engelska. Hassan F behärskar inte italienska men han upplyste Rukija S om innehållet i det engelska dokumentet, som var ett brev från en myndighet. Vid en senare tidpunkt ringde Rukija S och hennes man till Hassan F. Rukija Ss man nämnde att Hassan F hade översatt ett brev åt Rukija S och Hassan F bekräftade detta. Sedan var det inte mer med det. Vid mötet mellan Mats F, Hassan F och Rukija S tog Hassan F och Rukija S varandra i hand, varefter Hassan F trodde att saken var utagerad. Rukija S var för övrigt inte längre inskriven vid integrationsverksamheten när översättningen ägde rum.

Hajji G

Hajji G, som har dömts till 10 månaders fängelse för grov kvinnofridskränkning, har anklagat Hassan F för att ha spritt information om detta inom flyktinggruppen i Krokom och på hans tidigare arbetsplats på Samhall i Änge genom två kolleger vid namn Husein och Stojan Rudic. Förutom domen avseende kvinnofridskränkning har Hajji G även dömts för att ha misshandlat Stojan Rudic, och Stojan Rudic har av rädsla för Hajji G inte velat vittna. Stojan Rudic har dock uppgett att han fått uppgifterna om Hajji Gs fängelsedom ”från grannar i bostadsområdet”. Hajji Gs fängelsevistelse och skälet till denna har varit allmänt känd information inom flyktinggruppen, bl.a. genom att polisingripandet inför rättegången noterades av de boende i området. Hajji G har för övrigt vid polisförhör den 13 september 2007 själv uppgett att det ”inte på något vis” är klarlagt att det varit Hassan F som har startat ryktesspridningen om Hajji G i Krokom. Fredrik W, som då var samordnare för avdelningen Arbetsmarknad i Kromkoms kommun, utredde Hajji Gs påståenden och fann att det mycket väl kunde vara så att den ifrågavarande informationen rörande Hajji G var väl känd i samhället, att dennes kolleger på Samhall fått höra talas om saken från andra personer än Hassan F och att det kunde vara så att det fanns personer som försökte se till att Hassan F skulle ”pekas ut”.

Nadir H

Kommunen har påstått att Hassan F, efter att ha biträtt Nadir H (tidigare Nazir Alslimaoui) som tolk vid ett sjukhusbesök, har spritt uppgifter om Nadir Hs sjukdom och om hur Nadir H blivit undersökt. Detta stämmer inte. Nadir Hs sjukdom har varit allmänt känd inom Krokoms flyktinggrupp, bl.a. genom att hans hustru har berättat om sjukdomen.

Majed As svåger

Enligt kommunen har Hassan F vidarebefordrat uppgifter om en viss Majed A hustrus bror till Migrationsverket och därigenom föranlett att denne avvisades från Sverige. Enligt Majed A har hustruns bror närvarat vid en julfest i Krokom där han berättat att han bodde i Tyskland. Detta innebär att fler personer än Hassan F har haft kännedom om uppgiften. Hassan F har inte lämnat uppgiften till Migrationsverket, men även om så skulle vara fallet skulle detta inte utgöra något brott mot hans tystnadsplikt eftersom han inte fått kännedom om uppgiften i sitt arbete.

Sfi-elever

Kommunens påstående att Hassan F skulle ha brutit mot någon sekretess i förhållande till sfi-elever tillbakavisas.

Kommunens övriga påståenden om Hassan F

Kommunen har framställt en rad påståenden rörande Hassan F till stöd för att kommunen har haft skäl att skilja honom från anställningen. Förbundets inställning till dessa är följande.

Använt sitt privata bonuskort vid flyktingars inköp och förmedlat köp av hemutrustning till för högt pris

Kommunen har påstått att Hassan F har tvingat flyktingar att handla i vissa bestämda affärer och att han använt sitt eget bonuskort vid flyktingars inköp.

Kommunen har också påstått att han skulle ha föranlett att inköp av hemutrustning skett till överpris och att Hassan F har fått del av vinsten. Dessa påståenden är helt felaktiga och ett exempel på den form av missförstånd som har uppkommit i förhållande till Hassan F. Flyktingarna fick vid ankomsten till Sverige ett klädbidrag på i genomsnitt 2 000 kr. Kommunen hade ett avtal med Domus i Östersund rörande dessa klädinköp. Hassan F och Karin B brukade följa med till affären, där flyktingen fick välja kläder som köptes mot faktura. Majed As och Riad Hs påståenden om att det var Hassan F som bestämde hur inköpen skulle gå till grundas även de på missförstånd.

Förmedlat svartjobb och utnyttjat flyktingar som obetald arbetskraft

Kommunens påstående att flyktingar har bakat bröd åt Hassan F är fel. Det är inte heller riktigt att en flykting har klippt håret på Hassan F och hans barn. Hassan F har inte heller förmedlat eller försökt förmedla svartjobb vid pizzerian i Dalen.

Lånat ut pengar åt flyktingar

Hassan F har inte lånat ut pengar till eller tagit emot ränta av någon flykting.

Begärt och fått pengar för att behandla flyktingars ärenden

Kommunen har påstått att Hassan F har begärt och fått pengar för att behandla flyktingars ärenden. Kommunen har anfört att Hajji G, i syfte att få sin familj till Sverige, betalat 500 kr per månad i ett halvårs tid till Hassan F ”för hjälpbehövande i Afrika”.

Kommunen har också påstått att Hassan F har erbjudit sig att hjälpa Majed A med att ordna ett Sverigebesök åt Majed As vänner från Egypten, men att detta skulle kosta 20 000 kr. Det är inte ovanligt att flyktingar frågar om möjligheten att få besök från hemlandet. Hassan F brukar då hänvisa till Migrationsverkets hemsida som upplyser om krav på turistvisum och liknande. Man måste bl.a. kunna visa att man har ordnat både tur- och returbiljett. Hassan F har aldrig begärt att få 20 000 kr av Majed A för att ordna besök åt dennes vänner.

Förbundet tillbakavisar kommunens påståenden i dessa delar.

Förfalskat körkort

Hassan F har inte heller förfalskat körkort; däremot har det hänt att han har översatt innehållet i utländskt körkort till svenska.

Besöksförbud

Kommunen har bl.a. åberopat det förhållandet att Hassan F har ålagts besöksförbud mot en kvinna vid namn Mislikah H, bl.a. på grund av en påstådd händelse utanför Kvinnojouren i Östersund där Mislikah H var inskriven. Till att börja med kan framhållas att Mislikah H är från Indonesien och talar ett annat språk än Hassan F, varför han aldrig har tolkat åt henne. Beträffande hennes före detta make Hajji G talar denne persiska och mycket begränsad arabiska, så det har endast i begränsad omfattning kunnat föras samtal mellan honom och Hassan F. Mislikah H har inte påstått att Hassan F agerade hotfullt vid det aktuella tillfället utanför Kvinnojouren. Med tanke på att hon hade blivit misshandlad av Hajji G, som hon visste att Hassan F hade haft kontakter med, är det fullt förståeligt att hon kände rädsla, men det fanns inte någon objektiv grund för rädslan. Händelsen ledde till att åklagaren meddelade Hassan F besöksförbud. Hassan F överklagade inte beslutet, men det är såväl hans som förbundets uppfattning att beslutet var ogrundat.

Kommunchefen Elisabet Sjöström hade ett möte med Hassan F där denne förklarade att det hela grundade sig på en missuppfattning från kvinnans sida. Elisabet Sjöström godtog detta och inga åtgärder vidtogs.

Tvingat en kvinna att genomgå abort

Kommunen har påstått att Hassan F förmått Aliya A att genomgå en abort efter det att han påstått att hon inte skulle få asyl om Migrationsverket upptäckte att hon var gravid. Vad som faktiskt hände var att Hassan F på begäran av Karin B skjutsade Aliya A till gynekologmottagningen i Östersund. Han var dock inte med inne vid själva gynekologbesöket och han har aldrig tolkat vid sådana besök. Som kvotflykting hade Aliya A för övrigt informerats om att hon var garanterad permanent uppehållstillstånd redan innan hon kom till Sverige. Enligt en anteckning hos polismyndigheten övervägdes, när detta uppdagades, om det kunde vara fråga om falsk angivelse.

Försökt köra på och hotat en person

Kommunen har anfört att Hassan F har försökt köra på en person vid namn Petar B och även sagt till denne att han skulle kunna döda honom. Påståendet tillbakavisas. Den berörda polisanmälan har inte lett till åtal utan även denna förundersökning har lagts ned.

Gett gåvor till flyktingar och blandat ihop privatliv och arbetsliv

Kommunens påstående, att Hassan F skulle ha gett gåvor till flyktingar och blandat ihop privatliv och arbetsliv, är inte riktigt.

Sammanfattning av de rättsliga grunderna för förbundets talan

De påståenden kommunen framfört mot Hassan F är ogrundade. Det har därmed inte funnits skäl för avskedande eller ens saklig grund för uppsägning. Kommunen har inte fullgjort sin omplaceringsskyldighet. Avskedandet ska förklaras ogiltigt och kommunen ska förpliktas att betala såväl lön som allmänt skadestånd till Hassan F.

För det fall Arbetsdomstolen skulle finna att det förelegat saklig grund för uppsägning av Hassan F har det i vart fall inte förelegat grund för att avskeda honom. Bolaget ska i sådant fall förpliktas att betala allmänt skadestånd till Hassan F för det felaktiga avskedandet samt ett ekonomiskt skadestånd motsvarande lön under den uppsägningstid, som han hade haft rätt till, och semesterersättning.

Kommunen

Om flyktingverksamheten i Krokom

Krokoms kommun har 14 000 invånare. Kommunen har en relativt stor flyktingverksamhet. Den har tagit emot cirka 30 flyktingar per år och totalt sett rör det sig hitintills om 273 personer räknat från år 1996. Dessa har kommit huvudsakligen från Irak, Iran, Libanon, Afghanistan, Sudan, Kongo och Syrien. Alla kvotflyktingar som kommer till kommunen får försTndskontrakt till en bostadslägenhet. De erbjuds också svenskundervisning för invandrare (sfi), Komvux, Gymnasieförberedande studier och förskola. Kommunen samarbetar med bl.a. Kris- och Traumacenter. Målet med flyktingverksamheten är att alla flyktingar ska integreras och bli självförsörjande.

Brott mot tystnadsplikten

Integrationsverksamheten ingår i socialtjänsten och Hassan F var i sitt arbete bunden av sekretess. Tillämpliga bestämmelser är de numera upphävda bestämmelserna i 7 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100). All integrationsverksamhet omfattas av sekretess och det har ingen betydelse om den som arbetar i verksamheten får del av en uppgift vid en julfest eller på kontoret. Tystnadsplikten gäller ändå.

Med anledning av klagomål mot Hassan F, att han inte skulle respektera sin tystnadsplikt, har Hassan Fs chefer i återkommande samtal med honom alltsedan år 2004 medvetandegjort Hassan F om tystnadsplikten, utan att han har ändrat sitt felaktiga beteende. På grund av klagomålen mot Hassan F har hans dåvarande chef Sverker Eliasson och integrationssamordnaren Karin B hållit övningar och handlett Hassan F rörande dessa frågor. Elisabet Sjöström har under våren 2003, i augusti 2005 och i juli 2007 hållit tillrättavisande samtal med Hassan F, först som hans närmaste chef och sedermera som kommunchef. Sådana samtal har även hållits av kommunens f.d. näringslivschef Mats F i mars och april 2004 samt i april 2006. Den 7 april 2006 hölls ett möte mellan Hassan F, Karin B och Mats F, där Hassan Fs arbetsuppgifter ändrades på så sätt att han blev renodlad integrationsassistent. Syftet var bl.a. att sätta tydliga gränser för honom, eftersom han hade haft svårt med att sätta gränser mellan sitt yrkesliv och sitt privatliv. Det olämpliga i Hassan Fs tillvägagångssätt påtalades för honom, men han tog inte till sig kritiken.

Vid ett möte den 5 juli 2007 med bl.a. kommunchefen Elisabet Sjöström och säkerhetssamordnaren Jan E konfronterades Hassan F med uppgifterna om sekretessbrott, men han förnekade att han begått något sådant brott. Han vidhöll denna inställning när mötet återupptogs dagen därpå.

Kommunen gör alltså gällande att Hassan F, trots tillsägelser från arbetsgivarens sida, upprepade gånger brutit mot de regler om sekretess som gäller för flyktingverksamheten.

De händelser, som kommunen gör gällande i denna del, är följande.

Rukija S

Hassan F har brutit mot sin tystnadsplikt vid översättning av ett brev åt Rukija S.

Hajji G

Hassan F har berättat för andra invandrare i Krokom, bl.a. för Hajji Gs arbetskamrater på dennes tidigare arbetsplats Samhall, att Hajji G har suttit i fängelse för att ha slagit sin familj. Hajji G gjorde polisanmälan om detta under våren 2007 och hans uppgifter föranledde kommunen att uppdra åt den personalansvarige vid integrationsenheten, Fredrik W, att inleda en intern utredning.

Nadir H

Hassan F har följt med Nadir H till sjukhus och efteråt berättat i flyktinggruppen om Nadir Hs sjukdom och om hur han blivit undersökt.

Majed As svåger

Hassan F har lämnat en rapport om Majed As svåger till Migrationsverket och passmyndigheten i Sundsvall. Detta har lett till att svågern har avvisats från riket.

Sfi-elever

Hassan F har brutit mot sin tystnadsplikt vid kontakter med sfi-elever. Det har förekommit att sfi-lärare har tagit kontakt med kommunen och framfört kritik mot Hassan F. Denna kritik har dock i och för sig bestått av indirekta uppgifter rörande vad deras elever har sagt om Hassan F.

Övriga påståenden till stöd för att skilja Hassan F från anställningen

De omständigheter, utöver brott mot tystnadsplikten, som läggs Hassan F till last och som åberopas till stöd för att kommunen har haft skäl att skilja honom från anställningen är följande.

Använt sitt privata bonuskort vid flyktingars inköp och förmedlat köp av hemutrustning till för högt pris

Hassan F har tvingat flyktingar att köpa sin hemelektronik hos Expert i Östersund och använt sitt privata bonuskort vid inköpen. Hassan F har vidare förmedlat hemutrustning åt flyktingar till överpriser och själv tillgodogjort sig ekonomisk vinning.

Förmedlat svartjobb och utnyttjat flyktingar som obetald arbetskraft

Hassan F har erbjudit Nadir H svartjobb det första året han var i Sverige. Han har också förmått Riad H att klippa håret på honom och hans barn gratis. Han har bett Aliya A flera gånger att baka bröd och laga mat åt honom. Han har bett Hajji G att baka bröd åt honom. Hajji G har tvättat Hassan Fs bil utan betalning. Vidare har han bett Petar B att tvätta hans bil.

Lånat ut pengar mot hög ränta till flyktingar i trångmål

Hassan F har bedrivit ocker genom att mot hög ränta låna ut pengar till flyktingar i trångmål. Han har vid sju eller åtta tillfällen lånat Hajji G pengar som denne skickade till sin familj i Indonesien. Han har vidare vid två tillfällen lånat Nadir H pengar. Han har också flera gånger lånat Mubara Abulhassan pengar för att denne skulle skicka pengar till sin fru och dotter i Turkiet. En av dessa gånger betalade Mubara Abulhassan tillbaka mer än han hade lånat. Han har vid två tillfällen fått ränta av Petar B i samband TV-köp.

Begärt och fått pengar för att behandla flyktingars ärenden

Hassan F har utnyttjat sin ställning gentemot klienter som varit i beroendeställning till honom och därvid begärt och fått pengar för att behandla deras ärenden. Hassan F har begärt och fått 500 kr per månad av Hajji G för att Hajji Gs fru och barn från Indonesien skulle få komma till Sverige. Han har vidare erbjudit sig att mot en avgift om 20 000 kr hjälpa Majed A så att en av dennes vänner i Egypten skulle få besöka Sverige.

Förfalskat körkort

Hassan F har förfalskat ett körkort åt Rukija Ss man.

Besöksförbud

Den 16 augusti 2005 meddelades besöksförbud mot Hassan F, innebärande förbud för honom att besöka eller på annat sätt ta kontakt med eller följa efter Mislikah H. Vid det händelseförlopp, som ledde fram till besöksförbudet, kom Hassan F körande till en plats som var undangömd inne på en gård där Mislikah H var gömd av kvinnojouren.

Förmått en kvinna att genomgå abort

Hassan F har förmått Aliya A att genomgå en abort.

Försökt köra på och hotat en person

Hassan F har den 20 oktober 2007 först försökt köra på en person vid namn Petar B med bil, och sedan hotat att döda honom.

Gett gåvor till flyktingar och blandat ihop yrkesliv och privatliv

Vissa flyktingar har påstått att Hassan F har gett dem gåvor för egna pengar, vilket visar att han har blandat ihop sitt yrkesliv och sitt privatliv.

Förundersökningar

Det är riktigt att tidigare förundersökningar mot Hassan F har lagts ned för att brott inte har kunnat styrkas. Kommunen gör dock gällande att Hassan F har agerat på det sätt som har påståtts i anmälningarna.

Omplacering

Beträffande vad förbundet har anfört, om att kommunen borde ha försökt omplacera Hassan F, har en del av de av förbundet utpekade anställningarna varit tidsbegränsade och sålunda inte kommit i fråga, medan andra har blivit vakanta först i tiden efter avskedandet. Hassan F har inte heller haft de kvalifikationer som krävts för de ifrågavarande arbetena.

Sammanfattning av de rättsliga grunderna för bestridandet

Hassan F har grovt åsidosatt sina åligganden i anställningen. Det har därför förelegat skäl för avskedandet.


Om Arbetsdomstolen skulle anse att det inte har förelegat laga skäl för avskedande, har det i vart fall förelegat saklig grund för uppsägning. Det har inte funnits någon ledig tillsvidareanställning, för vilken Hassan F haft de kvalifikationer som krävts, att omplacera honom till.

Domskäl

Tvisten

Hassan F anställdes som hemspråkslärare vid Krokoms kommun år 1991. Sedan år 1993 har han arbetat vid kommunens integrationsenhet där han biträtt integrationshandläggare som assistent och tolk. Han avskedades från sin anställning den 25 september 2007.

Tvisten i målet gäller frågan om kommunen har haft rätt att avskeda Hassan F från dennes anställning eller om det i vart fall har förelegat saklig grund för uppsägning.

Kommunen har gjort gällande att Hassan F grovt har åsidosatt sina åligganden i anställningen och att det därför förelegat laga skäl för avskedandet. Kommunen har sammanfattningsvis åberopat följande händelser och omständigheter.

Hassan F har

-                                                                                                    upprepade gånger brutit mot sin tystnadsplikt genom att sprida ut sekretesskyddade uppgifter som han fått del av i sitt arbete med flyktingar,

-                                                                                                    använt sitt privata bonuskort vid flyktingars inköp,

-                                                                                                    förmedlat hemutrustningsköp åt flyktingar till överpriser i syfte att själv tillgodogöra sig pengarna,

-                                                                                                    förmedlat svartjobb åt flyktingar,

-                                                                                                    utnyttjat flyktingar som obetald arbetskraft,

-                                                                                                    bedrivit ocker genom att mot hög ränta låna ut pengar till flyktingar i trångmål,

-                                                                                                    begärt och fått pengar för att behandla flyktingars ärenden,

-                                                                                                    förfalskat ett körkort,

-                                                                                                    förmått en kvinna att genomgå abort,

-                                                                                                    föranlett ett besöksförbud,

-                                                                                                    försökt köra över en flykting och hotat denne till livet, samt

-                                                                                                    gett flyktingar gåvor och blandat ihop sitt yrkesliv och sitt privatliv.

Om Arbetsdomstolen skulle anse att det inte har förelegat laga skäl för avskedande, har kommunen gjort gällande att det i vart fall har förelegat saklig grund för uppsägning. Det har enligt kommunen inte funnits någon ledig tillsvidareanställning, för vilken Hassan F har haft de kvalifikationer som krävs, att omplacera honom till.

Förbundet har gjort gällande att det inte har funnits laga skäl för avskedande eller ens saklig grund för uppsägning. Förbundet har vidare gjort gällande att kommunen inte har fullgjort sin omplaceringsskyldighet.

Utredningen

Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har på förbundets begäran hållits förhör under sanningsförsäkran med Hassan F, vittnesförhör med Saad T, Adel M, Kazem H, Balkis H, ägaren till pizzerian i Dalen Hassan J, dennes hustru Abir J  och Husein B samt förhör upplysningsvis med ombudsmannen Stig Linner.

På kommunens begäran har hållits vittnesförhör med socialförsäkringsexperten vid Sveriges Kommuner och Landsting Elinor E, f.d. näringslivschefen i kommunen Mats F, HVB-hemschefen Barbro B, dåvarande personalansvarige vid integrationsenheten Fredrik W, säkerhetssamordnaren i kommunen Jan E, integrationssamordnaren Karin B, f.d. integrationshandläggaren och nuvarande arbetsledaren inom socialtjänsten Barbro B, f.d. kommunchefen Elisabet Sjöström, flyktingsamordnaren vid Jämtlands kommunförbund Ann Marie S, sfi-läraren Katarina L, Rukija S, Hajji G, Nadir H, Riad H, Aliya A, Mubara A, Petar B, Karl Gunnar K samt Jessica R och Helena L vid Kvinnojouren i Östersund. Vidare har på kommunens begäran kommunens personalchef, Gunilla S, hörts upplysningsvis.

Saad T, Adel M, Kazem H, Balkis H, Husein B, Rukija S, Hajji G, Nadir H, Riad H, Aliya A, Mubara A och Petar B ingår i eller har ingått i flyktinggruppen i Krokom.

Kommunen har även åberopat skriftlig bevisning.

Arbetsdomstolen behandlar nedan under skilda rubriker vad kommunen har lagt Hassan F till last.

Brott mot tystnadsplikten

Parterna är överens om att Hassan F har varit bunden av sekretess i sitt arbete inom flyktingverksamheten. I målet tillämplig och vid den aktuella tidsperioden gällande sekretessbestämmelse återfinns i 7 kap. 4 § i sekretesslagen (1980:100), vari stadgas sekretess för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

Rukija S

Kommunen har gjort gällande att Hassan F har brutit mot sin tystnadsplikt vid översättning av ett brev åt Rukija S genom att avslöja för hennes man, att han översatt brevet.

Förbundet har anfört att det är riktigt att Hassan F översatte ett brev åt Rukija S och att han vid ett telefonsamtal senare med Rukija Ss man på fråga från denne bekräftade detta. Förbundet har dock gjort gällande att Rukija S inte längre var inskriven vid integrationsverksamheten när detta hände. Hassan F har i förhör bekräftat förbundets påståenden.

Arbetsdomstolen gör följande bedömning.

Av utredningen framgår att flyktingarna beräknades vara inskrivna vid det kommunala integrationsprogrammet under de första två åren i Sverige. Rukija S har uppgett att hon kom till Sverige år 1994 och att den nu aktuella händelsen ägde rum i februari 2004. Med hänsyn härtill och då förbundet och Hassan F oemotsagt påstått, att Rukija S inte längre var inskriven i integrationsverksamheten, kan det enligt Arbetsdomstolens mening inte anses visat att Hassan F brutit mot någon sekretessbestämmelse som gällt för honom i integrationsverksamheten på det sätt som kommunen har påstått i denna del.

Hajji G

Kommunen har gjort gällande att Hassan F, i strid mot sekretessbestämmelsen, spritt uppgift om att Hajji G, som har ingått i flyktinggruppen i Krokom, har dömts till fängelse för grov kvinnofridskränkning bestående i att han hotat och misshandlat sin hustru Mislikah H.

Förbundet har bestritt att Hassan F har spritt uppgifter om Hajji Gs fängelsestraff.

Hassan F har i förhör med honom förnekat kommunens påstående.

Hajji G har uppgett att alla i Krokom vet att han har suttit i fängelse, men att det var Hassan F och Karin B som först kände till det. Enligt Hajji G kan flyktinggruppen inte ha fått kännedom om saken på annat sätt än genom Hassan F.

Husein B och Balkis H har uppgett att flyktinggruppen kände till att Hajji G dömts för våld mot sin fru. Balkis H har vidare uppgett att den irakiska flyktinggruppen brukade hålla möten i en lokal, där man träffades och pratade om i princip allting. Hon har vidare uppgett att när Hajji G hade slagit sin fru, och frun hade skrikit, hade grannarna ringt polisen som hade kommit och hämtat honom. Hon minns att det i lokalen nästa dag berättades om alla detaljer kring denna händelse.

Kazem H har berättat att Hajji G själv till honom berättat att Hajji G suttit i fängelse.

Hassan F har uppgett att han inte arbetat med Hajji G eftersom de inte talar samma språk och att flyktingarna i Krokom känner till väldigt mycket om varandra.

Arbetsdomstolen gör följande bedömning.

Enligt Arbetsdomstolens mening kan det inte mot de uppgifter Hassan F lämnat anses visat att Hassan F spritt uppgifter om Hajji G på det sätt som kommunen påstått.

Nadir H

Kommunen har gjort gällande att Hassan F följt med Nadir H till sjukhus och efteråt berättat i flyktinggruppen hur Nadir H blivit undersökt.

Förbundet har bestritt kommunens påstående.

Nadir H har uppgett bl.a. följande. Vid ett tillfälle tolkade Hassan F åt honom vid ett besök på sjukhuset. Nadir H blev vid besöket undersökt på visst sätt. Nästa dag kände hela Krokom till hur undersökningen gått till. Eftersom han inte själv har berättat detta för någon, så måste det vara Hassan F som har spritt ut uppgiften.

Hassan F har uppgett följande. Han har tolkat åt Nadir H flera gånger men han kan inte säga var detta har ägt rum. Det är inte han som har spritt ut uppgiften om Nadir Hs sjukdom. Alla känner till sjukdomen, bl.a. genom att många har iakttagit när Nadir H har hämtats med ambulans.

Balkis H har berättat att flera personer har iakttagit att Nadir H, som var sjuk, fallit omkull och sedan hämtats med ambulans, och att hans fru därefter har kommit till möteslokalen och berättat om makens sjukdom.

Arbetsdomstolen gör följande bedömning.

Enligt Arbetsdomstolens mening kan det inte mot de uppgifter Hassan F lämnat anses visat att Hassan F spritt uppgifter om Nadir H på det sätt som kommunen påstått.

Majed As svåger

Kommunen har påstått att Hassan F har lämnat en rapport till Migrationsverket och till passmyndigheten i Sundsvall om en svåger till en uppgiven person, Majed A. Denna rapport skulle ha fått till följd att svågern avvisats från riket.

Förbundet har bestritt kommunens påstående. Hassan F har i förhör förnekat det kommunen påstår i denna del.

Kommunen har hänfört sig till en skrift som Majed A upprättat om händelsen.

Arbetsdomstolen finner inte visat att Hassan F sänt en rapport på sätt som kommunen har gjort gällande.

Brott mot sekretess i förhållande till sfi-elever

Kommunen har gjort gällande att Hassan F har brutit mot sin tystnadsplikt vid kontakter med sfi-elever.

Förbundet har bestritt kommunens påstående i denna del.

Hassan F har i förhör förnekat att han skulle ha brutit mot någon sekretessregel i förhållande till sfi-elever.

Mats F har uppgett att kommunen fick samtal och signaler från flyktingar i sfi-verksamheten som gick ut på att Hassan F förde vidare information som han fått av dem. Detta ledde till ett stort antal möten med Hassan F och att hans arbetsuppgifter ändrades.

Arbetsdomstolen konstaterar att det i målet inte ens påståtts någon preciserad händelse som skulle ha inneburit att Hassan F brutit mot någon sekretessbestämmelse som gällt för honom i denna del.

Övriga händelser

Kommunen har härutöver åberopat följande händelser till stöd för sitt påstående att den har haft laga skäl för att skilja Hassan F från hans anställning.

Använt sitt privata bonuskort vid flyktingars inköp och förmedlat hemutrustning åt flyktingar till överpriser

Kommunen har gjort gällande att Hassan F har tvingat flyktingar att köpa sin hemelektronik hos Expert i Östersund och använt sitt privata bonuskort vid inköpen. Kommunen har vidare gjort gällande att Hassan F förmedlat hemutrustning åt flyktingar till överpriser och själv tillgodogjort sig ekonomisk vinning.

Kommunen har därvid påstått att Hassan Frått Mubara Abulhassan att köpa en soffa för 5 000 – 7 000 kronor, som på ett annat ställe kostade 2 000 – 3 000 kr, samt rått Riad H att köpa skor för 700 kr.

Förbundet har bestritt kommunens påståenden i dessa delar.

Hassan F har i förhör förnekat att han har använt privat bonuskort och att han har förmedlat hemutrustning åt flyktingar till överpriser på sätt som kommunen har påstått.

Fredrik W har uppgett att han vid flera tillfällen hört från personer, som tidigare varit inskrivna i integrationsverksamheten, att Hassan F har använt sitt privata bonuskort vid flyktingars inköp. Fredrik W kan dock inte namnge någon person, vid vars köp detta skulle ha förekommit.

Riad H har uppgett att han fick rådet av Hassan F att köpa skor för 700 kr, vilket han senare förstod var för mycket pengar.

Mubara Abulhassan har uppgett att han, med Hassan F som mellanhand, köpte bl.a. en begagnad soffa för 5 000 kr eller 7 000 kr, som han senare kunde konstatera kostade 2 000 – 3 000 kr som ny.

Hassan F har anfört följande. Varje flykting som kom till Krokom fick omkring 2 000 kr att köpa kläder för. Det ingick i hans uppgifter att hjälpa till med de första klädinköpen, som kunde avse sådant som t.ex. jacka, byxor och skor. Det var dock inte han som valde att handla på just Domus, utan anledningen till att inköpen ägde rum där var att kommunen hade ett avtal med Domus. I så gott som alla fall följde både han själv och Karin B med flyktingarna vid inköpen. Inköpen gick till så att expediten skrev upp vad som inhandlades varefter Karin B fick papper och kvitton, vilka gick till kommunens kassa. Det betalades alltid genom fakturering. Han har inte tvingat flyktingar att köpa särskilda kläder och han har inte använt några egna bonuskort. Varje flykting fick också ett startpaket med möbler för 10 000 kr. Möblerna inhandlades på Bonusmöbler. Inköpen betalades inte med kort utan med faktura som ställdes till kommunen. Det var aldrig han själv som betalade och han fick inte heller någon bonus när han hämtade ut utrustningen. Startpaketet tillhandahöll bara ett första möblemang och vidare inköp till hemmet fick flyktingarna välja själva. De informerades även om möjligheterna att ta ett s.k. hemutrustningslån.

Saad T och Kazem H har bekräftat Hassan Fs uppgifter om hur det gick till vid inköp av kläder och möbler m.m. till de nyanlända flyktingarna.

Arbetsdomstolen gör följande bedömning.

Någon utredning som visar att de aktuella varorna rent faktiskt har köpts in till överpris eller att Hassan F har använt sitt privata bonuskort, som kommunen har påstått, har inte förebringats. Det har överhuvudtaget inte framkommit något som tyder på att Hassan F skulle ha kunnat bereda sig själv vinning genom inköpen. Arbetsdomstolen finner således inte kommunens påståenden i dessa delar styrkta.

Förmedlat svartjobb åt flyktingar

Kommunen har gjort gällande att Hassan F har förmedlat svartjobb åt Nadir H på en pizzeria.

Förbundet har bestritt kommunens påstående i denna del.

Nadir H har uppgett att Hassan F vid ett tillfälle erbjudit honom svartjobb på en pizzeria som låg i Östersund.

Hassan F har uppgett att han inte har förmedlat svartjobb men att det har hänt att han följt med folk till arbetsförmedlingen eller till deras första praktikjobb, när de inte har kunnat så bra svenska.

Arbetsdomstolen gör följande bedömning.

Enligt Arbetsdomstolens mening kan det inte mot de uppgifter Hassan F lämnat anses visat att Hassan F har förmedlat s.k. svartjobb som kommunen gör gällande.

Utnyttjat flyktingar som obetald arbetskraft

Kommunen har i denna del gjort gällande att Hassan F

-                                                                                                    har förmått Riad H att klippa håret på honom och hans barn gratis,

-                                                                                                    har bett Aliya A flera gånger att baka bröd och laga mat åt honom,

-                                                                                                    har bett Hajji G att baka bröd åt honom samt att Hajji G har tvättat hans bil utan betalning, samt

-                                                                                                    har bett Petar B att tvätta hans bil.

Förbundet har bestritt kommunens påståenden i denna del.

Arbetsdomstolen gör följande bedömning.

Arbetsdomstolen konstaterar att Riad H uppgett att han klippt håret på Hassan F och dennes barn och att Riad H inte velat ta emot erbjuden betalning för detta. Kommunens påstående att Hassan F förmått Riad H att klippa honom gratis är alltså inte styrkt.

Aliya A, Hajji G och Petar B har lämnat uppgifter som stöder kommunens påståenden i övrigt i denna del. Hassan F har förnekat vad som lagts honom till last. Ord står således mot ord. Det har inte framkommit något i utredningen som ger stöd för att fästa större tilltro till Aliya As, Hajji Gs och Petar Bs uppgifter än till Hassan Fs. Kommunens påståenden i denna del är därmed inte styrkta.

Lånat ut pengar mot hög ränta till flyktingar i trångmål

Kommunen har gjort gällande att Hassan F har bedrivit ocker genom att mot hög ränta låna ut pengar till flyktingar i trångmål. Kommunen har härvid påstått att Hassan F

-                                                                                                    har lånat Aliya A 4 000 kr, varvid hon betalade tillbaka mer än hon lånat,

-                                                                                                    har vid sju eller åtta tillfällen lånat Hajji G pengar som denne skickade till sin familj i Indonesien,

-                                                                                                    har vid två tillfällen lånat Nadir H pengar,

-                                                                                                    har flera gånger lånat Mubara Abulhassan pengar för att denne skulle skicka pengar till sin fru och dotter i Turkiet, varvid Mubara Abulhassan vid ett tillfälle betalade tillbaka mer än han hade lånat, samt

-                                                                                                    vid två tillfällen tagit emot ränta av Petar B i samband med TV-inköp.

Förbundet har bestritt kommunens påståenden i denna del.

Hassan F har i förhör förnekat att han har lånat ut pengar till någon flykting.

Hajji G har uppgett att han vid sju eller åtta tillfällen lånade pengar av Hassan F och skickade dem till familjen i Indonesien. Han har uppgett han lånade 1 000 kr och fick återbetala 1 200 kr.

Nadir H har uppgett att han vid två tillfällen av Hassan F har lånat sammanlagt 2 000 kronor utan att betala ränta.

Mubara Abulhassan har uppgett att han flera gånger har lånat pengar av Hassan F för att skicka till sin fru och dotter i Turkiet och att han en av gångerna betalade tillbaka mer än han hade lånat.

Aliya A har uppgett att hon har lånat 4 000 kr av Hassan F och att hon betalade tillbaka mer än vad hon hade lånat.

Petar B har uppgett att han vid två tillfällen har köpt TV och att han har betalat ränta i form av pengar eller kanske någon form av present till Hassan F båda gångerna.

Arbetsdomstolen gör följande bedömning.

Påståendet om att Hassan F har lånat ut pengar till och i vissa fall tagit emot ränta av flyktingar har bekräftats av de berörda låntagarna. Hassan F har i förhör förnekat att han har lånat ut pengar till någon flykting. De uppgifter som lämnats om dessa händelser har varit så vaga och oprecisa att det mot Hassan Fs bestridande inte kan anses styrkt, att han skulle ha förfarit som kommunen har gjort gällande.

Begärt och fått pengar för att behandla flyktingars ärenden

Kommunen har gjort gällande att Hassan F har utnyttjat sin ställning gentemot klienter som varit i beroendeställning till honom och därvid begärt och fått pengar för att behandla deras ärenden. Kommunen har härvid påstått att Hassan F

-                                                                                                    har begärt och fått 500 kr per månad av Hajji G för att Hajji Gs fru och barn från Indonesien skulle få komma till Sverige, samt

-                                                                                                    har erbjudit sig att mot en avgift om 20 000 kr hjälpa Majed A så att en av dennes vänner i Egypten skulle få besöka Sverige.

Förbundet har bestritt kommunens påståenden i denna del.

Hassan F har i förhör förnekat kommunens påståenden i denna del.

Hajji G har berättat att han, för att få sin fru och sina barn till Sverige från Indonesien, har betalat Hassan F 500 kr per månad i sex månaders tid, varvid pengarna skulle gå till Karin B för hjälp åt ”svarta” i Afrika. Han har vidare uppgett att, trots att han betalat pengar till Hassan F, det tog 17 månader att få familjen till Sverige, medan det för en person som inte betalat någonting endast tog åtta månader.

Hassan F har uppgett följande. Det händer ofta att flyktingar vill få anhöriga till Sverige, varvid han då brukar upplysa om att det finns information på Migrationsverkets hemsida. För den som vill komma hit krävs det att denne ska kunna betala både tur- och returresa, vilket kan kosta 15 000 – 20 000 kr. Hassan F har dock aldrig begärt att få 20 000 kr av Majed A.

Arbetsdomstolen gör följande bedömning.

Enligt Arbetsdomstolens mening kan det inte mot de uppgifter Hassan F lämnat anses visat att Hassan F begärt pengar för sina tjänster såsom kommunen påstått.

Förfalskat ett körkort

Kommunen har gjort gällande att Hassan F har förfalskat ett körkort åt Rukija Ss man.

Förbundet har bestritt kommunens påstående i denna del.

Hassan F har i förhör förnekat att han förfalskat ett körkort.

Rukija S har uppgett att hennes man visade henne ett körkort, som hon senare tog till polisen, och som hon av en polis som hette Janne fick veta inte var äkta. Konfronterad med uppgifterna i en av polismannen Jan H upprättad PM, enligt vilken körkortet har bedömts inte vara förfalskat, har Rukija S uppgett att Jan H kan vara den ”Janne” som hon har nämnt men att hon står fast vid att han sagt så som hon berättat.

Hassan F har uppgett att han känner igen den ifrågavarande handlingen och att den i själva verket utgör en översättning av ett utländskt körkort som han har gjort på begäran av polisen. Han har uppgett att han inte vet om det ursprungliga körkortet var falskt, utan han översatte det bara som det stod.

Arbetsdomstolen gör följande bedömning.

Det har inte förebringats någon utredning till stöd för att Hassan F har förfalskat ett körkort. Arbetsdomstolen finner inte att kommunen styrkt sitt påstående i denna del.

Förmått en kvinna att genomgå abort

Kommunen har gjort gällande att Hassan F har förmått Aliya A att genomgå abort.

Förbundet har bestritt kommunens påstående i denna del.

Hassan F har i förhör förnekat att han har förmått Aliya A att genomgå abort.

Aliya A har uppgett följande. Hon var gravid när hon kom till Sverige, men det visste hon då inte om. Karin B sade till Hassan F att ta Aliya A till en undersökning. Aliya A bad att få en kvinnlig tolk, men Hassan F sade att Karin B hade sagt att det inte fanns någon annan tolk än han. Det visade sig att Aliya A var gravid. Hassan F sade till henne att det inte var bra att hon som änka var gravid, och att hon måste göra abort för annars skulle hon skickas iväg. Hon förstod inte vad som var problemet och visade upp sitt vigselbevis. Hassan F sade att vigselbeviset var värdelöst och att hon inte skulle visa det för någon. Han sade också att på sjukhuset skulle hon bara svara ja på allt som sades. Hassan F följde med in på gynekologmottagningen. När Aliya A hade gjort aborten fick hon veta att barnet hade varit nästan fyra månader, det vill säga så gammalt att det skulle ha begravts om hon varit i sitt hemland. Om Aliya A hade vetat att hon inte skulle ha fått problem med barnet i Sverige så hade hon behållit det. Aborten har orsakat henne psykiskt lidande. Det är riktigt att Aliya A innan hon kom till Sverige träffade en flyktingdelegation som upplyste henne om att hon hade fått permanent uppehållstillstånd i Sverige.

Hassan F har uppgett följande. Han känner till att Aliya A har gjort abort. Det var nämligen han som skjutsade henne till gynekologen. Det hela gick till så att Karin B kallade Hassan F till kontoret och upplyste honom om att Aliya A ville göra abort. Hassan F erbjöd sig att skjutsa Aliya A till kliniken i Östersund i kommunens bil. Han lämnade henne vid dörren till kliniken. Han tolkade inte åt henne vid tillfället och har inte heller gjort detta i något annat sammanhang, eftersom hon ville ha kvinnlig tolk.

Arbetsdomstolen gör följande bedömning.

Arbetsdomstolen anser inte att Aliya As uppgifter väger tyngre än Hassan Fs. Det är således inte visat att Hassan F har förmått henne att genomgå abort.

Besöksförbud

Kommunen har gjort gällande att Hassan F förfarit på ett sådant sätt att det föranlett ett den 16 augusti 2005 meddelat besöksförbud mot honom i förhållande till Mislikah H. Hassan F körde bil till en plats som var undangömd inne på en gård där Mislikah H var gömd av kvinnojouren.

Förbundet har bestritt kommunens påstående i denna del.

Hassan F har i förhör förnekat att han har uppträtt på sätt som föranlett besöksförbudet mot Mislikah H. Han har uppgett följande. Han hade följt en sjuk person till sjukhuset. När de skulle köra därifrån fick Hassan F stanna för en pojke på cykel. Hassan F såg Mislikah H komma gående. Han vinkade åt henne och hon vinkade tillbaka. De pratade inte med varandra, eftersom Mislikah H endast pratar indonesiska vilket språk Hassan F inte behärskar. Han visste inte att hon bodde i det ifrågavarande huset. Kvinnojouren tvingade fram ett besöksförbud.

Arbetsdomstolen gör följande bedömning.

Beträffande besöksförbudet har detta såvitt upplysts inte överklagats. Därigenom har det inte blivit föremål för domstolsprövning. Under angivna förhållanden, och då Mislikah H själv inte har hörts i målet, finner Arbetsdomstolen inte att det kan anses styrkt att Hassan F i denna del förfarit på något sådant otillbörligt sätt, att det kan läggas till grund för att skilja honom från anställningen.

Försökt köra över en flykting och hota denne till livet

Kommunen har gjort gällande att Hassan F den 20 oktober 2007 först försökt köra på en person vid namn Petar B med bil, och sedan hotat att döda honom.

Förbundet har bestritt kommunens påståenden i denna del.

Hassan F har i förhör förnekat att han har försökt köra på eller hotat Petar B.

Petar B har uppgett följande. Hassan F kom körande med sin fru i bilen. Denne lämnade av henne någonstans och kom sedan tillbaka mot Petar B. Hassan F svängde väldigt snabbt, stannade bilen och sa: ”Jag ska döda dig. Det kommer att kosta dig livet”.

Hassan F har uppgett att han inte minns att han skulle ha träffat Petar B och försökt köra på honom med bil som kommunen påstått.

Arbetsdomstolen gör följande bedömning.

Det har i målet inte framkommit något som ger anledning att fästa mer tilltro till Petar Bs än till Hassan Fs uppgifter. Kommunens påståenden är inte heller i denna del styrkta.

Gett flyktingar gåvor och blandat ihop sitt yrkesliv och sitt privatliv

Kommunen har gjort gällande att Hassan F har gett flyktingar gåvor för egna pengar, vilket visar att han har blandat ihop sitt yrkesliv och sitt privatliv.

Förbundet har bestritt att Hassan F skulle ha gett gåvor åt flyktingar.

Hassan F har uppgett följande. Han har inte gett gåvor åt flyktingar, men eftersom det är han, som har haft i uppdrag att anskaffa de så kallade startpaketen med möbler till flyktingarnas lägenheter, så kan det tänkas att folk har missuppfattat detta och trott att det var fråga om gåvor från honom. Vidare har det hänt att han, när folk har flyttat ut ur en lägenhet utan att ta med sig alla sina möbler, har upplyst om att där fanns möbler att hämta för den som vill och som kommer först.

Arbetsdomstolen gör följande bedömning.

Utredningen i målet ger inte stöd för påståendet att Hassan F har blandat ihop sitt yrkesliv och privatliv på sådant sätt att det får betydelse för bedömningen i detta mål.

Har kommunen haft rätt att skilja Hassan F från dennes anställning?

Kommunen har inte förmått styrka de påståenden som åberopats till stöd för att kommunen skulle ha haft laga grund för att skilja Hassan F från anställningen.

Enligt Arbetsdomstolens mening har det inte förelegat ens saklig grund för uppsägning av Hassan F. Avskedandet av honom ska därför förklaras ogiltigt.

Lön och skadestånd

Vid angiven utgång är kommunen skyldig att utge lön till Hassan F för tiden efter avskedandet. Yrkat belopp är vitsordat och ska därför utgå.

Kommunen har genom det obefogade avskedandet även ådragit sig skyldighet att utge allmänt skadestånd till Hassan F. Arbetsdomstolen bestämmer detta till 125 000 kronor.

Rättegångskostnader

Kommunen är som tappande part skyldig att ersätta förbundet för dess rättegångskostnader. Förbundet har yrkat ersättning med 706 536 kr inklusive mervärdesskatt, varav 645 075 kr för ombudsarvode, 20 522 kr för tidsspillan och 40 939 kr för utlägg.

Kommunen har beträffande förbundets kostnadsyrkande avseende ombudsarvode endast vitsordat 250 000 kr och har därvid anfört att det inte ska belasta kommunen att förbundet har bytt ombud under målets handläggning.

Arbetsdomstolen finner att förbundet, med beaktande av den omfattning som tvisten kommit att få, bör tillerkännas ersättning för ombudsarvode med 500 000 kr. Någon erinran mot yrkad ersättning i övrigt har inte framställts.

Domslut

1.                                                                                           Arbetsdomstolen förklarar att Krokoms kommuns avskedande av Hassan F är ogiltigt.

2.                                                                                           Arbetsdomstolen förpliktar Krokoms kommun att till Hassan F utge

a)                                                                               allmänt skadestånd med 125 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 26 februari 2010 till dess betalning sker,

b)                                                                               ersättning för utebliven lön med

-                                                                                               • 3 335 kr för perioden från den 25 september 2007 till och med den 30 september 2007,

-                                                                                               20 000 kr per månad för perioden från och med den 1 oktober 2007 till och med den 31 oktober 2010, och

-                                                                                               10 672 kr för perioden från och med den 1 november 2010 till och med den 16 november 2010, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 25:e i varje månad till dess betalning sker.

3.                                                                                           Arbetsdomstolen förpliktar Krokoms kommun att ersätta Fackförbundet SKTF för rättegångskostnader med 561 461 kr, varav 500 000 kr avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen på det förstnämnda beloppet från dagen för denna dom till dess betalning sker.

Ledamöter: Karin Renman, Lars Johan Eklund, Christer Måhl, Kerstin Brodowsky, Anders Hagman, Inger Öhrn Karlsson och Bo Almgren. Enhälligt.

Sekreterare: Pontus Woxner