ARBETSDOMSTOLEN Domar i fulltext AD 2011 Nr 19 fordran Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar.

Kurt Junesjös kommentar

Ett mål som på ett instruktivt sätt redogör för 10-årspreskription och förutsättningar för giltigt preskriptionsavbrott.

Innehållsförteckning

Denna innehållsförteckning är ingen del av orginaldomen. Den har lagts till för att göra det enklare att läsa domen. Domstolens rubriker har formaterats med bevarande av nivåer, så att det skall vara möjligt att upprätta förteckningen. Namn som kan vara integritetskänsliga har avidentifierats. Det gäller i regel inte namn på domare, ombud, centrala fackliga och arbetsgivarfunktionärer etc, eftersom sådana uppgifter kan vara väsentliga för förståelsen av dom, domslut och prejudikatsvärde. I övrigt är det domstolens orginaldom.

Innehållsförteckning

Kurt Junesjös kommentar 1

Innehållsförteckning. 1

SAKEN.. 3

Parternas talan. 3

Domskäl 4

Domslut 5


ARBETSDOMSTOLEN                         Dom nr 18/11

                                                                                                                  Mål nr B 41/10

Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar.


ARBETSDOMSTOLEN                                   DOM                           Dom nr 18/11

                                                                              2011-03-23                  Mål nr B 41/10

Stockholm

KLAGANDE

Håkan M,

MOTPART

Leif J, 510421 Norrtälje

SAKEN

fordran

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Norrtälje tingsrätts dom den 28 april 2010 i mål nr T 832-09

______________________

Tingsrättens dom, se bilaga (uteslutes här).

Håkan M har yrkat att Arbetsdomstolen, med ändring av tingsrättens dom, bifaller hans yrkande att Leif J ska förpliktas att till honom betala 652 294 kr avseende lön och 362 840 kr avseende inkomst av näringsverksamhet, samt att Arbetsdomstolen befriar honom från skyldigheten att ersätta Leif J för rättegångskostnader. Han har slutligen yrkat ersättning för rättegångskostnader.

Leif J har motsatt sig ändring av tingsrättens dom.

Arbetsdomstolen har med stöd av 4 kap. 15 § andra stycket arbetstvistlagen avgjort målet utan huvudförhandling.

Parternas talan

Som tingsrätten angett utgörs Håkan Ms talan av krav på två olika fordringsbelopp. Det ena beloppet avser en fordran på lön avseende tiden den 1 januari 1995 – 30 april 1996. Det andra beloppet avser en fordran på inkomst av näringsverksamhet under tiden den 1 maj 1996 – 31 december 1996. Håkan M har gjort gällande att Leif J ska svara för dessa i egenskap av bolagsman i JOMO Entreprenad HB (JOMO), där Håkan M har utfört arbete.

Tingsrätten har vidare angett att Håkan M som andrahandsgrund har gjort gällande att han är berättigad till skadestånd. I Arbetsdomstolen har Håkan M emellertid uppgett att fordran inte avser skadestånd. Hans talan i denna del kan, såsom Arbetsdomstolen uppfattat saken, sammanfattas enligt följande. Leif J har under skatterevisionen 1997 lämnat oriktiga uppgifter till Skattemyndigheten, dels angående vilka bolag som fakturerat JOMO, dels genom att påstå att fakturorna upprättats med avsikt att tillgodogöra Håkan M medel. Dessa uppgifter ledde till att Skattemyndigheten fattade beslut om att Håkan M skulle upptaxeras avseende lön respektive inkomst av näringsverksamhet på sätt som framgår av Skattemyndighetens omprövningsbeslut den 9 februari 1999, det vill säga med 652 294 kr avseende lön och 362 840 kr avseende inkomst av näringsverksamhet. Genom att han ålagts att betala skatt m.m. för dessa belopp är han också berättigad att utfå beloppen av Leif J, eftersom det är Leif Js felaktiga uppgifter som har medfört att de betraktats som lön respektive inkomst av näringsverksamhet.

Beträffande frågan om preskription har Håkan M, som tingsrätten angett, gjort gällande att han löpande framställt preskriptionsavbrytande krav mot Leif J sedan år 1999. Han har vidare hävdat att fordran uppstod först genom Skattemyndighetens beslut år 1999 och blivit slutligt bestämd först genom Kammarrättens dom år 2002, varför preskriptionstiden inte börjat löpa dessförinnan.

Leif J har vidhållit sitt bestridande. Utöver vad som antecknats i tingsrättens dom kan framhållas att han har gjort gällande att det arbete Håkan M utfört i JOMO har utförts i egenskap av underentreprenör, samt att han redan har fått de pengar som påförts honom i taxeringsbeslutet. Leif J har slutligen bestritt att han har lämnat oriktiga uppgifter till Skattemyndigheten.

Domskäl

Vid ställningstagandet till Leif Js preskriptionsinvändningar uppkommer i första hand frågan om när fordringarna har uppkommit och den tioåriga preskriptionstiden därmed har börjat löpa enligt 2 § första stycket preskriptionslagen.

I den utsträckning Håkan Ms talan grundas på att han haft rätt till ersättning för sin verksamhet i bolaget måste fordran anses ha uppkommit under åren 1995 och 1996. Liksom tingsrätten finner Arbetsdomstolen att Håkan M inte lagt fram någon annan utredning till stöd för att preskriptionsavbrott skett än det kravbrev som är daterat den 10 december 2006. I detta brev framställs dock inte krav på något av de båda belopp som är aktuella i det föreliggande målet. Såvitt gäller lönebeloppet 652 294 kr anges det för övrigt uttryckligen av Håkan M i brevet att de två lönebelopp som tillsammans uppgår till 652 294 kr ”ingår ej i skuldbeloppet”. Och beloppet 362 840 kr avseende  inkomst av näringsverksamhet anges över huvud taget inte i kravbrevet.

Det anförda betyder att Håkan Ms rätt till lön och inkomst av näringsverksamhet enligt den av honom i första hand angivna grunden har gått förlorad på grund av preskription.

Beträffande Håkan Ms andrahandsgrund – påståendena om att Leif J lämnat felaktiga uppgifter till Skatteverket – kan det i och för sig ifrågasättas om de av Håkan M åberopade omständigheterna lagligen skulle kunna leda till ett bifall till Håkan Ms talan. Arbetsdomstolen väljer emellertid att även i denna del inrikta sina överväganden på frågan om preskription.

I likhet med vad som gäller vid exempelvis utomobligatoriskt skadestånd måste den relevanta tidpunkten för fordrans tillkomst anses vara när det handlande som anspråket grundar sig på inträffade (se AD 2002 nr 99 samt Lindskog, Preskription, andra upplagan, s. 389). Att ett visst handlande kommer till en borgenärs kännedom eller att viss skada till följd av handlandet uppstår först senare kan därvid inte inverka på bedömningen. Preskriptionstiden började med detta synsätt att löpa redan när Leif J under revisionen år 1997 lämnade uppgifter till Skattemyndigheten, det vill säga senast vid utgången av år 1997. Eftersom Håkan M, som anförts ovan, inte har lagt fram någon utredning till stöd för att preskriptionsavbrott har förekommit med avseende på de nu aktuella fordringarna innan talan väcktes, är även krav framställda på denna grund preskriberade.

På grund av det anförda ska tingsrättens domslut fastställas. Vid denna utgång kan Håkan Ms yrkande om ersättning för rättegångskostnader inte bifallas.

Domslut

Arbetsdomstolen fastställer tingsrättens domslut.

Ledamöter: Michaël Koch, Carina Gunnarsson och Hanna Svensson. Enhälligt.

Sekreterare: Hanna Svensson