ARBETSDOMSTOLEN Domar i fulltext AD 2011 Nr 53 lönetvist Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar

Kurt Junesjös kommentar

En arbetsgivare anvisar en arbetstagare ett arbete som han ostridigt inte är skyldig att utföra, och som han även vägrar att utföra. Arbetsgivaren påstår sedan att han även anvisat arbetstagaren ett annat arbete, vilket arbetstagaren inte anser att han fått någon arbetsorder till.

AD väljer i detta läge att tro på arbetsgivaren, trots att arbetsgivaren vid detta tillfälle beordrat honom att utföra arbete som han vägrat utföra eftersom det ostridigt inte ingick i hans arbetsskyldighet.

Om en arbetstagare upprepade gånger beordras utföra arbete som inte ingår i hans arbetsskyldighet, framstår det som ganska uppenbart att starka beviskrav måste ställas på arbetsgivaren för att styrka att denne även beordrat honom att utföra annat arbete. AD väljer här att tro på arbetsgivaren eftersom denne kan uppbåda två vittnen mot arbetstagarens ensamma bestridande. En typisk klassdom av en domare i AD som under senare år gått allt mer åt höger.

Innehållsförteckning

Denna innehållsförteckning är ingen del av orginaldomen. Den har lagts till för att göra det enklare att läsa domen. Domstolens rubriker har formaterats med bevarande av nivåer, så att det skall vara möjligt att upprätta förteckningen. Namn som kan vara integritetskänsliga har avidentifierats. Det gäller i regel inte namn på domare, ombud, centrala fackliga och arbetsgivarfunktionärer etc, eftersom sådana uppgifter kan vara väsentliga för förståelsen av dom, domslut och prejudikatsvärde. I övrigt är det domstolens orginaldom.

Innehåll

Kurt Junesjös kommentar 1

Innehållsförteckning. 1

KÄRANDE OCH GENSVARANDE.. 3

SVARANDE.. 3

GENKÄRANDE.. 3

SAKEN.. 3

Till utveckling av sin talan har parterna anfört i huvudsak följande. 4

Arbetsgivarparterna. 4

Sammanfattning av grunderna för arbetsgivarparternas talan. 5

Arbetstagarparterna. 5

Sammanfattning av grunderna för arbetstagarparternas talan. 6

Domskäl 6

Tvisten. 6

Utredningen. 6

Sammanfattning och rättegångskostnader 8

Domslut 9

Sekreterare: Sari Raatesalmi 9

Domsbilaga. 10

Ledamoten Sten-Ove Niklassons skiljaktiga mening. 10


ARBETSDOMSTOLEN                         Dom nr 53/11

                                                                                                                  Mål nr A 187/10

Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar.


ARBETSDOMSTOLEN                                   DOM                           Dom nr 53/11

                                                                              2011-06-08                  Mål nr A 187/10

Stockholm

KÄRANDE OCH GENSVARANDE

1.  VVS Företagen, Box 47160, 100 74 Stockholm

2.  IPL Skandinavien Aktiebolag, 556267-5776, Hammervägen 3, 432 32 Varberg

Ombud för båda: arbetsrättsjuristen Tommy Larsson, VVS Företagens Service AB, adress som 1

SVARANDE

1.  Svenska Byggnadsarbetareförbundet, 106 32 Stockholm

2.  Patrik T, 840315-7632, Grönåsvägen 6 B, 310 60 Ullared

Ombud för båda: advokaten Sven Erfors, Advokatfirma DLA Nordic KB, Box 7315, 103 90 Stockholm

GENKÄRANDE

Svenska Byggnadsarbetareförbundet, adress som ovan

Ombud: advokaten Sven Erfors, adress som ovan

SAKEN

lönetvist

______________________

IPL Skandinavien Aktiebolag (bolaget) är medlem i VVS Företagen och därigenom bundet av kollektivavtal, VVS-avtalet, med Svenska Byggnadsarbetareförbundet (förbundet).

Patrik T, som är medlem i förbundet, har varit anställd hos bolaget som timavlönad montör. Tvist har uppkommit om Patrik Ts rätt till lön från bolaget för tiden den 10 september–1 oktober 2009. Parterna har inte kunnat lösa tvisten vid förhandlingar.

Arbetsgivarparterna har väckt talan mot förbundet och Patrik T och yrkat att Arbetsdomstolen ska fastställa att bolaget inte är skyldigt att till Patrik T betala 18 048 kr, jämte ränta, avseende lön för tiden den 10 september–1 oktober 2009.

Förbundet och Patrik T har bestritt yrkandet.

Förbundet har i sin tur väckt talan mot arbetsgivarparterna och yrkat att Arbetsdomstolen ska förplikta bolaget att till Patrik T betala lön med 18 048 kr jämte ränta enligt 3 och 6 §§ räntelagen på 4 512 kr från den 30 september 2009, på 12 408 kr från den 15 oktober 2009 och på 1 128 kr från den 31 oktober 2009, allt till dess betalning sker.

Arbetsgivarparterna har bestritt yrkandet men vitsordat beloppet och beräkningen av räntan som skäliga i och för sig.

Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader.

Till utveckling av sin talan har parterna anfört i huvudsak följande.

Arbetsgivarparterna

Bolaget utför bland annat monterings-, svets-, och VVS-arbeten på kärnkraftverk. Bolaget anlitas vanligtvis som underentreprenör. Bolagets huvudkontor finns i Varberg, där dess administrativa personal och ett tiotal montörer och svetsare arbetar. Resterande personal arbetar ute på ”fältet” vid bl.a. kärnkraftverken i Forsmark och Ringhals.

I september 2009 var Patrik T i slutskedet av ett uppdrag vid kärnkraftverket i Ringhals. Patrik Ts arbete där avslutades fredagen den 4 september 2009.

Patrik T infann sig dessförinnan, den 1 september 2009, på bolagets huvudkontor i Varberg för att få besked om fortsatt arbete efter att bolaget hade avslutat uppdraget i Ringhals. Patrik T träffade Steffan H, vice verkställande direktör i bolaget, och Henrik H, konsult åt bolaget. Patrik T blev vid mötet först anvisad arbete på en hästgård i Danmark som tillhör bolagets verkställande direktör, Gösta H. Patrik T hade tidigare arbetat där. Han ville dock inte arbeta där denna gång och hänvisade till att arbetet i Danmark inte låg inom hans arbetsskyldighet. Detta är också ostridigt. Patrik T blev då i stället anvisad arbete vid kärnkraftverket i Forsmark från och med måndagen den 7 september 2009.

Bolaget och företaget Processkontroll AB (Processkontroll) har sedan många år tillbaka ett samarbete för att hantera tillfälliga arbetstoppar och arbetar till och från som underentreprenörer åt varandra. Bolaget hade vid den aktuella tiden avtalat med Processkontroll om att förse Processkontroll med ett antal montörer under veckorna 36–42 år 2009, dvs. under tiden den 31 augusti–18 oktober 2009. Bolaget hade också ett ”eget” projekt i Forsmark, men det började först vecka 39, dvs. den 21 september 2009. Bolaget informerade Patrik T om att arbetet i Forsmark till en början skulle ske för Processkontrolls räkning. Det fanns således arbete i Forsmark för bolagets personal från och med den 7 september 2009, dock inledningsvis för Processkontrolls räkning.

Patrik T var något negativt inställd till att börja arbeta i Forsmark, men undertecknade vid mötet den 1 september 2009 en blankett om samtycke till säkerhetsprövning inför arbetet vid kärnkraftverket i Forsmark. Detta visar att han vid denna tidpunkt var införstådd med att han skulle börja att arbeta där. Patrik T inställde sig dock inte vid Forsmark den 7 september 2009 på grund av att han var sjukskriven under tiden den 7–9 september 2009.

Patrik T kom den 10 september 2009 till bolagets huvudkontor igen och blev då av Steffan H och Henrik H på nytt anvisad arbete vid Forsmarks kärnkraftverk. Patrik T meddelade att han inte kunde arbeta i Forsmark delvis på grund av att hans sambo väntade parets första barn och därför inte kunde arbeta där. Hans sambo kommer från Thailand och behärskade vid den tidpunkten inte det svenska språket, hon saknade körkort och hade inga andra nära anhöriga i närheten som kunde fungera som stöd för henne.

Patrik T inställde sig alltså inte för att arbeta i Forsmark. Bolaget uppfattade hans olovliga frånvaro som arbetsvägran och diskuterade också om detta kunde utgöra grund för uppsägning. Eftersom bolaget var medvetet om Patrik Ts då aktuella personliga förhållanden – att han och sambon väntade deras första gemensamma barn vilken dag som helst – vidtog bolaget inte några arbetsrättsliga åtgärder, förutom löneavdraget, med anledning av hans vägran att följa bolagets anvisningar att arbeta i Forsmark.

Patrik T tog kontakt med bolaget efter att barnet hade fötts och efter sin föräldraledighet, som pågick den 2–18 oktober 2009, och förklarade att han var beredd att börja arbeta i Forsmark. Han började arbeta där den 19 oktober 2009 efter att han hade beviljats förskott på lönen av Gösta H för att kunna ta sig till Forsmark. Patrik T arbetade vid Forsmarks kärnkraftverk under återstående delen av hösten år 2009, och blev sedan, tillsammans med flera andra, uppsagd på grund av arbetsbrist.

Sammanfattning av grunderna för arbetsgivarparternas talan

Arbetsgivaren leder och fördelar arbetet i kraft av sin arbetsledningsrätt. Denna normalt s.k. dolda klausul vilar på allmänna rättsgrundsatser, men finns dessutom inskrivet uttryckligen i § 2 mom 1 i VVS-avtalet. Vidare framgår av § 3 mom 1 i samma avtal att med arbetstid menas tid då arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället och där utför arbete eller är beredd att börja arbeta om det behövs.

Bolaget har i egenskap av arbetsgivare för Patrik T anvisat honom att utföra arbete som montör vid kärnkraftverket i Forsmark från och med den, som det kom att bli, 10 september 2009. Patrik T har dock inte hörsammat bolagets anvisningar om arbete. Han har inte arbetat eller stått till bolagets förfogande under tiden fram till dess han påbörjade sin föräldraledighet den 2 oktober 2009. Patrik T har i stället varit olovligen frånvarande från sitt arbete hos bolaget och hans beteende är att jämställa med arbetsvägran. Någon lön ska mot denna bakgrund inte betalas till honom för perioden den 10 september–1 oktober 2009.

Arbetstagarparterna

Patrik T har inte arbetsvägrat och har inte varit olovligen frånvarande från sitt arbete under perioden den 10 september–1 oktober 2009. Han har under denna period stått till bolagets förfogande för arbete men har inte blivit anvisad något arbete.

Patrik T inställde sig den 1 september 2009 på bolagets huvudkontor i Varberg efter anmodan från sin arbetsledare i Ringhals. Patrik T fick då av Steffan H och Henrik H besked om att han skulle börja arbeta vid kärnkraftverket i Forsmark när det där aktuella projektet startade. Det var då dock ännu inte klart när bolagets arbete i Forsmark skulle börja. Steffan H och Henrik H ville därför att Patrik T först skulle arbeta på Gösta Hs hästgård i Danmark.

Patrik T hade tidigare arbetat på hästgården i Danmark och visste vilka förhållanden och vilken levnadsstandard som rådde där. Mot den bakgrunden, och då han numera också visste att han inte hade skyldighet att arbeta i Danmark, vägrade han att åka dit och arbeta. Det är riktigt att Patrik T vid mötet undertecknade ett samtycke till säkerhetskontroll inför arbetet i Forsmark.

Patrik T arbetade, som nämnts, sin sista dag vid Ringhals kärnkraftverk den 4 september 2009 och var sedan sjukskriven den 7–9 september 2009. Efter sjukskrivningen, den 10 september 2009, inställde sig Patrik T på bolagets huvudkontor i Varberg igen och blev på nytt av Steffan H och Henrik H anvisad att arbeta i Danmark. Av samma anledning som tidigare tackade Patrik T återigen nej till arbetet där. Steffan H och Henrik H sade då att om Patrik T vägrade att arbeta i Danmark uppfattade bolaget det som att han sade upp sig. Patrik T sade då till Steffan H och Henrik H att de kunde tolka det som de ville, men att han inte sade upp sig.

Patrik T ringde sedan bolaget ett flertal gånger i september 2009 och frågade när arbetet i Forsmark skulle börja. Han fick varje gång svaret att arbetet i Forsmark ännu inte var igång men att erbjudandet om arbete i Danmark fortfarande stod kvar.

Först när Patrik T meddelade bolaget att han fått barn och att han avsåg att vara föräldraledig i tio dagar blev han anvisad att börja arbeta i Forsmark med början efter föräldraledigheten. Patrik T var sedan, som arbetsgivarparterna har anfört, föräldraledig under tiden den 2–18 oktober 2009 och började att arbeta i Forsmark den 19 oktober 2009.

Mot bakgrund av att Patrik T behövde genomgå en säkerhetskontroll, som kunde ta mellan en till sex veckor, innan han kunde börja arbeta vid kärnkraftverket i Forsmark är det heller inte sannolikt att han den 1 september 2009 blev anvisad att arbeta där med början redan den 7 september 2009.

Den ostridiga omständigheten att Patrik T först blev erbjuden att arbeta i Danmark talar också för att bolagets arbete i Forsmark inte var igång redan den 7 september 2009 och att bolaget vid denna tidpunkt därför bara kunde erbjuda Patrik T arbete i Danmark. Även den av Henrik H vid huvudförhandlingen lämnade uppgiften; att han åkte till Forsmark för att arbeta cirka fjorton dagar innan bolagets projekt där satte igång, talar mot att bolagets arbete i Forsmark var igång redan den 7 september 2009. Henrik Hs uppgift talar snarare för att bolagets arbete i Forsmark kom igång först i slutet av september 2009.

Sammanfattning av grunderna för arbetstagarparternas talan

Bolaget har varken vid Patrik Ts möten med Steffan H och Henrik H den 1 och den 10 september 2009 eller vid Patrik Ts telefonsamtal med bolaget under september 2009 anvisat honom arbete i Forsmark. Först när Patrik T tog kontakt med bolaget och berättade att han hade fått barn och att han avsåg att vara föräldraledig i tio dagar blev han anvisad att börja arbeta i Forsmark med början efter sin föräldraledighet. Sammanfattningsvis har Patrik T stått till bolagets förfogande för arbete under den aktuella tidsperioden och har därför rätt till lön för den tiden.

Domskäl

Tvisten

Tvisten gäller frågan om Patrik T, som har varit anställd som montör hos bolaget, har rätt till lön från bolaget för tiden den 10 september–1 oktober 2009. Det är ostridigt att Patrik T under den här tiden inte har arbetat åt bolaget eller befunnit sig på någon av bolagets arbetsställen. Tvistefrågan gäller om han har stått till arbetsgivarens förfogande för arbete på ett sådant sätt att han ändå har rätt till lön.

Arbetsgivarparterna har gjort gällande att bolaget anvisat Patrik T arbete vid kärnkraftverket i Forsmark under den omtvistade tidsperioden men att han inte velat utföra detta. Han har således enligt arbetsgivarparterna inte stått till bolagets förfogande och har därför inte heller rätt till lön.

Arbetstagarparterna har bestritt att Patrik T blivit anvisad arbete i Forsmark för den aktuella tidsperioden och har gjort gällande att han har stått till bolagets förfogande – redo att arbeta – under samma tid och att han därför har rätt till lön.

Utredningen

Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har på arbetsgivarparternas begäran hållits vittnesförhör med vice verkställande direktören hos bolaget Steffan H, konsulten hos bolaget Henrik H, Hans S, anställd hos bolaget, samt med produktionschefen hos Processkontroll AB Lars R. På arbetstagarparternas begäran har förhör under sanningsförsäkran hållits med Patrik T. Parterna har även åberopat viss skriftlig bevisning.

Har Patrik T stått till förfogande för arbete?

Följande är ostridigt om de bakomliggande omständigheterna som ledde fram till tvisten om Patrik Ts rätt till lön.

Patrik T arbetade till och med den 4 september 2009 vid kärnkraftverket i Ringhals. Den 1 september 2009 infann han sig på bolagets huvudkontor i Varberg för att få reda på vad han skulle göra när arbetet i Ringhals var klart. Han träffade där Steffan H och Henrik H. De anvisade honom arbete på en hästgård i Danmark som tillhörde bolagets verkställande direktör, Gösta H, och där Patrik T hade arbetat tidigare. Det arbetet ville inte Patrik T ha denna gång och hänvisade bl.a. till att han inte hade skyldighet att arbeta där. Han frågade om arbete vid bolagets verkstad i Varberg men där fanns enligt Steffan H och Henrik H inget arbete för honom. Frågan om arbete vid kärnkraftsverket i Forsmark togs ostridigt upp vid mötet, men de närvarande har olika uppfattningar om på vilket sätt det skedde. Patrik T undertecknade vid mötet en blankett om samtycke till registerkontroll inför arbete vid Forsmarks kärnkraftverk. Den 7–9 september 2009 var Patrik T sjukskriven. Den 10 september 2009 inställde han sig igen på bolagets huvudkontor och träffade på nytt Steffan H och Henrik H. De tog åter upp frågan om arbete i Danmark, vilket Patrik T även denna gång avböjde. Patrik T lämnade huvudkontoret efter mötet. Han arbetade inte under tiden fram till och med den 1 oktober 2009 och befann sig då inte heller på något av bolagets arbetsställen. Under tiden den
2–18 oktober 2009 var han föräldraledig i samband med sitt barns födelse. Han började att arbeta i Forsmark den 19 oktober 2009.

Det är alltså ostridigt att Patrik T inte arbetade åt bolaget under den omtvistade tiden och inte heller befann sig på något av bolagets arbetsställen. Frågan är då om han ändå har stått till arbetsgivarens förfogande på ett sådant sätt att han har haft rätt till lön. Partena är ense om att Patrik T inte hade skyldighet att arbeta i Danmark. Avgörande för tvistefrågan är i stället om Patrik T blivit anvisad – och avböjt – arbete vid kärnkraftverket i Forsmark.

Arbetsdomstolen finner inte anledning att ifrågasätta bolagets uppgifter om att bolaget hade arbete vid kärnkraftverket i Forsmark under den aktuella tidsperioden och att det också funnits arbetsuppgifter även för Patrik T där. Detta stöds av de uppgifter som Steffan H och Henrik H har lämnat i den delen och även av Lars Rs och Hans Ss uppgifter. De två senare har således bekräftat att det fanns arbete i Forsmark under aktuell tid om än bolaget inledningsvis inte arbetade där med ett eget projekt utan ställde arbetskraft till förfogande för ett samarbetande företags, Processkontroll, räkning. I sammanhanget kan tilläggas att det bl.a. av Patrik Ts egna uppgifter har framkommit att han även för arbetet i Ringhals hade varit ”utlånad” till Processkontroll. Lars R har vidare uppgett att Processkontroll hade hoppats på mer personal från bolaget till sitt uppdrag i Forsmark och att det inte kom det antal arbetstagare från bolaget som företagen hade varit överens om.

Steffan H och Henrik H har båda samstämmigt uppgett att Patrik T vid såväl mötet den 1 september som den 10 september 2009 anvisades arbete i Forsmark, när han inte ville arbeta i Danmark, men att han båda gångerna avböjde att arbeta i Forsmark vid den tidpunkten. De har båda vidare berättat att Patrik T motiverade sin inställning med att hans sambo var höggravid och därför inte ville arbeta långt hemifrån. Staffan H har tillagt att de inte visste riktigt hur de skulle hantera situationen när Patrik T inte ville ”åka på jobb” men ändå behålla sin anställning. Patrik T har på sin sida berättat att det visserligen var på tal att han skulle arbeta i Forsmark men att han inte fick besked om när arbetet där skulle börja. Han har vidare berättat att de vid mötena inte talade om hans sambo men att arbetsgivaren visste att hon var gravid.

Enligt Arbetsdomstolens mening har det inte framkommit några omständigheter som talar för att Steffan H och Henrik H har lämnat oriktiga uppgifter om att Patrik T blev anvisad att arbeta i Forsmark. Mot bakgrund av som framkommit ovan om att det faktiskt också fanns arbetsuppgifter där ter det sig märkligt att han inte skulle ha tilldelats dem när han inte ville, och inte var skyldig att, arbeta i Danmark. Det finns heller ingenting i utredningen, inte ens Patrik Ts egna uppgifter, som talar för att arbetsgivaren uttryckligen kommit överens med honom om att han kunde utebli från arbetsplatsen i avvaktan på besked om arbete i Forsmark. Enligt Arbetsdomstolens uppfattning hade det tett sig naturligt med någon form av sådant uttryckligt arrangemang om bolaget inte hade haft nya arbetsuppgifter att anvisa direkt efter arbetet i Ringhals och därför ansåg att Patrik T inte behövde inställa sig på arbetsplatsen. Den omständigheten att Patrik T vid mötet den 1 september 2009 skrev på blanketten för samtycke till registerkontroll inför arbete vid Forsmarks kärnkraftverk talar, enligt Arbetsdomstolens mening, också i viss mån för att han samma dag blev anvisad att börja arbeta där när arbetet i Ringhals hade slutförts. Arbetstagarparterna har för sin del dock menat att det är osannolikt att bolaget skulle ha anvisat Patrik T arbete i Forsmark den 1 september 2009 med början redan den 7 september 2009 mot bakgrund just av att en säkerhetskontroll måste göras dessförinnan. Av Steffan Hs och Lars Rs uppgifter framgår dock att en sådan kontroll går tämligen snabbt att genomföra för någon som redan har blivit kontrollerad en gång, vilket Patrik T hade blivit inför arbetet vid kärnkraftverket i Ringhals. Steffan H har för sådana situationer talat om en tid om fem arbetsdagar medan Lars R sagt en till två veckor. Det förhållandet att en säkerhetskontroll måste ske kan mot bakgrund av dessa uppgifter inte tas till intäkt för att bolaget inte skulle ha anvisat Patrik T arbetet i Forsmark den 1 september 2009.

En omständighet som bör beaktas är även att Patrik Ts och hans sambos barn skulle födas vid den här tiden. Det ligger nära till hands att bedöma detta som ett skäl för honom att – som Steffan H och Henrik H har berättat att de uppfattat hans inställning– inte just då vilja arbeta långt från hemorten. Det kan konstateras att Patrik T började att arbeta vid kärnkraftverket i Forsmark direkt efter sin föräldraledighet.

Arbetsdomstolen finner vid en samlad bedömning av utredningen att det får anses visat att bolaget har anvisat Patrik T arbete i Forsmark under den aktuella tidsperioden och att han inte kan anses ha stått till förfogande för arbete på sådant sätt att han, trots att han inte inställt sig för att arbeta, ändå skulle vara berättigad till lön.

Sammanfattning och rättegångskostnader

Arbetsdomstolen har i det föregående kommit till slutsatsen att Patrik T inte varit berättigad till lön för den omtvistade perioden. Detta innebär att arbetsgivarparternas fastställelsetalan ska bifallas medan förbundets talan ska avslås.

Arbetstagarparterna har alltså förlorat och ska därför ersätta arbetsgivarparternas rättegångskostnader. Förbundet och Patrik T bör svara för kostnaderna med hälften vardera. Det yrkade beloppet är skäligt.

Domslut

1.  Arbetsdomstolen förklarar att IPL Skandinavien Aktiebolag inte är skyldigt att till Patrik T betala 18 048 kr, jämte ränta, avseende lön för tiden den 10 september–1 oktober 2009.

2.  Arbetsdomstolen avslår Svenska Byggnadsarbetareförbundets talan.

3.  Svenska Byggnadsarbetareförbundet och Patrik T ska med hälften vardera ersätta VVS Företagen och IPL Skandinavien Aktiebolag för rättegångskostnader med 70 750 kr, varav 68 750 kr avser ombudsarvode, jämte ränta på det förstnämnda beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.

Ledamöter: Carina Gunnarsson, Claes Frankhammar och Sten-Ove Niklasson (skiljaktig)

Sekreterare: Sari Raatesalmi


ARBETSDOMSTOLEN                        

Domsbilaga

i mål nr A 187/10      

 

Ledamoten Sten-Ove Niklassons skiljaktiga mening

Enligt min mening bör en arbetsgivare i sina anvisningar till en arbetstagare om arbete ge tydliga besked om när ett anvisat arbete ska påbörjas. Av utredningen har det inte med tillräcklig tydlighet framgått varken när bolaget skulle ha anvisat Patrik T arbete vid kärnkraftverket i Forsmark eller när ett sådant arbete i sådana fall skulle ha påbörjats samt inte heller att arbetet skulle ha skett i ett annat företag än det som Patrik T var anställd i. Jag anser, mot bakgrund av detta, att arbetsgivarparterna inte har visat att de anvisat Patrik T arbete i Forsmark under den aktuella tidsperioden. Patrik T kan därför inte anses ha tilldelats arbete för den här tiden som han inte velat utföra. Han får därmed anses ha stått till arbetsgivarens förfogande på sådant sätt att han varit berättigad till lön. Det anförda leder sammanfattningsvis till att jag anser att arbetsgivarparternas fastställelsetalan ska avslås och förbundets talan bifallas.  

Överröstad i huvudsaken är jag även oense med majoriteten om fördelningen mellan förbundet och Patrik T av skyldigheten att ersätta arbetsgivarparterna för deras rättegångskostnader. Jag anser att det mot bakgrund av förbundets förhållande till saken och rättegången är skäligt att förbundet åläggs att betala hela kostnaden.