Regeringsbeslut      II 2

REGERINGEN                        2000‑07‑13                        N2000/2486/ARM

                                                (delvis)

Näringsdepartementet                        Arbetslivsinstitutet

                        17184 SOLNA

Uppdrag i fråga om översyn av vissa arbetsrättsliga frågor

(rskr. 199912000:149)

Regeringen uppdrar åt Arbetslivsinstitutet att se över den arbetsrättsliga lagstiftningen i de hänseenden som framgår av bilagan. Uppdraget syftar till att se över den arbetsrättsliga lagstiftningen så att den uppfyller kraven på trygghet och inflytande för de anställda inom ramen för en flexibel och effektiv arbetsmarknad.

De erfarenheter och det material som finns hos myndigheter och organisationer skall beaktas i arbetet. Arbetet skall ske i samverkan med arbetsmarknadens parter och arbetsmarknadens intresseorganisationer. För detta ändamål skall det bildas en referensgrupp.

Regeringskansliet (Näringsdepartementet) skall fortlöpande informeras om arbetets utveckling. Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 200 1.

Regeringen beviljar Arbetslivsinstitutet högst 1000 000 kr för genomförandet av uppdraget. Beloppet skall belasta det under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppförda anslaget B3 Forskning, utveckling och utbildning m.m. i den del som står till Regeringskansliets disposition. Regeringskansliet (Näringsdepartementet) betalar efter rekvisition ut beloppet. Ej förbrukade medel skall återbetalas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet).

Postadress                                                Telefonväxel                                                E‑post. registrator(~industry.ministry.se

103 33 STOCKHOLM                                08‑405 1000                                                 X.400: S~Reqjstrator; 0=industry; P=Ministry; A=SIL;

C=SE

Besöksadress                                                 Telefax

Jakobsgatan 26                                                08‑411 3616


2

På regeringens vägnar

Lena Hjelm‑Wallén

Anna Middelman

Kopia till

Statsrådsberedningen

Fi/Ba

N/NL

N/ADM

Regeringskontoret vid regeringens kansli

Regeringskansliets förvaltningsavdelning


3

Bilaga

till regeringsbeslut 2000‑07‑13, 112 N2000/2486/ARM

Översyn av vissa arbetsrättsliga frågor

Inledning

Arbetsmarknadsutskottet har i betänkande 1999/2000:AU5 anfört att förutsättningarna för att uppnå målet om ett rättvisare och tryggare arbetsliv kan ha förändrats genom de stora förändringar som skett inom samhället och i näringslivet. Enligt utskottet har utvecklingen gått mot kortare och lösare anställningsformer på bekostnad av fasta heltidstjänster. En annan utveckling som utskottet pekar på är att alltfler inte längre är arbetstagare utan deras tjänster utformas på sådant sätt att de betraktas som företagare. Eftersom den arbetsrättsliga lagstiftningen bygger på att den som utför arbete är arbetstagare, innebär utvecklingen enligt utskottet att alltfler står utanför lagstiftningen. Mot bakgrund av denna utveckling finns det enligt utskottet skäl att se över den arbetsrättsliga lagstiftningen så att den uppfyller kraven på trygghet och inflytande för de anställda. Utskottet har även anfört att det bör ankomma på regeringen att bestämma formerna för och omfattningen av översynen. Riksdagen har som sin mening gett regeringen till känna vad utskottet anfört (rskr. 1999/2000:149).

Mot bakgrund härav skall en översyn av vissa arbetsrättsliga frågor genomföras. översynen skall ta sin utgångspunkt i dagens utveckling och de pågående förändringar som det kunskapsbaserade och internationaliserade arbetslivet kräver för en effektiv och flexibel arbetsmarknad samt för ett gynnsamt företagsklimat. Särskilt skall små och medelstora företags situation samt förändringar inom svensk och internationell varu‑ och tjänstemarknad beaktas där arbete kan utföras i andra former än traditionella anställningar och där det finns ett ökat behov av att dels nyttja tidsbegränsade och s.k. atypiska anställningar, dels kontinuerligt utbilda de anställda.

Uppdraget

Uppdraget syftar till att se över den arbetsrättsliga lagstiftningen så att den uppfyller kraven på trygghet och inflytande för de anställda inom ramen för en flexibel och effektiv arbetsmarknad. Principer för arbetsrättens framtida utveckling skall belysas. Utvecklingstendenser på


4

arbetsmarknaden genom avtal på olika nivåer och i olika branscher skall beaktas.

I arbetet skall det särskilt analyseras om eventuella förändringar bör ske genom lagstiftning eller genom avtal så att den arbetsrättsliga regleringen uppfyller kraven på trygghet och inflytande för de anställda. Dessa analyser bör dessutom belysa hur en eventuell reglering påverkar nyföretagandet och speciellt små och medelstora företag. I den mån en förändring bör ske genom lag skall förslag till lagreglering ges. Om en fråga bör regleras genom avtal skall förslag ges till hur en utveckling genom avtal kan stödjas. Förslagen till åtgärder skall främja ett förtroendefullt samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare i arbetslivet. Balanserade lösningar som på längre sikt kan utgöra en hållbar grund för en rättvis reglering av förhållandena i arbetslivet skall eftersträvas.

Översynen skall särskilt omfatta följande frågor.

Arbetstagare och arbetsgivare

En viktig fråga inom arbetsrätten är vem som är att anse som arbetstagare och vem som är att anse som arbetsgivare. Förändringar i sättet att organisera arbetet aktualiserar frågan i vad mån det finns ett behov av justeringar i gränsdragningen i tillämpningsområdet för den traditionella arbetsrätten, beträffande såväl arbetstagare som arbetsgivare. Under de senaste åren har fackföreningar i långt större utsträckning än tidigare organiserat även uppdragstagare. I vilken utsträckning det sker är i dagsläget oklart.

Översynen skall i denna del främst omfatta en kartläggning av förekomsten av uppdragstagare som utför arbete som traditionellt utförts av arbetstagare och en analys av skälen till denna utveckling och om denna påverkar synen på vem som skall anses som arbetstagare. Analysen skall även omfatta vilken betydelse denna utveckling har haft för arbetsmarknadens flexibilitet och effektivitet.

Tidsbegränsade anställningar

Andelen tidsbegränsade anställningar har ökat under 1990‑talet. I uppdraget ingår att kartlägga denna utveckling. Konsekvenserna av utvecklingen skall också belysas. I uppdraget ingår även att bedöma om det är möjligt att minska skillnaderna i anställningstrygghet och anställningsvillkor mellan tillsvidareanställningar och tidsbegränsade anställningar för att anställningsskyddslagen skall uppfylla kraven på trygghet och förutsägbarhet för de anställda samt vilka effekter detta skulle kunna få för företagens utveckling.

Samverkan mellan arbetstagare och arbetsgivare


5

Anställningsavtalet anses bygga på en ömsesidig lojalitet. Denna lojalitetsaspekt kan ta sig olika uttryck beroende på vems intressen som står i fokus. Ur en arbetsgivares perspektiv kan det gälla frågor som den anställdes skyldighet att aktivt samarbeta i utvecklingsarbete, att motverka mobbning och trakasserier av arbetskamrater samt en skyldighet att inte utöva med arbetsgivaren konkurrerande verksamhet. Även arbetsgivares ansvar för rehabilitering, kompetensutveckling, jämställdhet och mångfald samt en god arbetsmiljö aktualiseras i detta sammanhang. För en arbetstagare kan det vara av betydelse vilken skyldighet arbetsgivaren har att beakta arbetstagarens intresse vid omplaceringar, fördelning av arbetsuppgifter och liknande. Arbetstagarens lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren är långtgående.

Uppdraget skall inriktas på att förtydliga och utveckla arbetsgivares och arbetstagares ömsesidiga rättigheter och skyldigheter enligt anställningsavtalet. I arbetet skall inte ingå frågor som enligt kommittédirektivet (dir. 1998:79) skall behandlas av Utredningen om översyn av bisyssleregleringen inom den offentliga sektorn (Fi 1998:12).

En annan fråga som är relevant att uppmärksamma i detta sammanhang är förekomsten och tillämpningen av konkurrens‑ och sekretessklausuler och om sådana klausuler används mer frekvent i dag än tidigare, inte minst inom den växande IT‑sektorn. Av betydelse kan vara i vad mån sådana förpliktelser för de anställda kan vara tillväxthämmande genom att rörligheten på arbetsmarknaden begränsas. Det kan även vara av betydelse i vilken mån företag kan ha ett berättigat intresse av att sådana klausuler används.

Anställningsskydd

En uppsägning kan enligt anställningsskyddslagen antingen bero på arbetsbrist eller på omständigheter som hänför sig till arbetstagaren personligen. En uppsägning på grund av arbetsbrist kan bero på att arbetsgivaren valt att organisera sin verksamhet på visst sätt. Enligt den rättspraxis som finns har en arbetsgivare vidsträckta befogenheter att bestämma hur verksamheten skall organiseras. Det kan därför ofta vara avgörande för anställningsskyddet hur en uppsägning kvalificeras rättsligt. I uppdraget ingår att göra en bedömning av om den strikta uppdelningen mellan en uppsägning på grund av arbetsbrist och på grund av omständigheter som hänför sig till arbetstagaren personligen är ändamålsenlig för att anställningsskyddslagen skall uppfylla kraven på trygghet och förutsägbarhet för de anställda inom ramen för en flexibel och effektiv arbetsmarknad.

Genomförandet av uppdraget

Genomförandet av översynen skall innefatta ‑ en granskning av gällande svensk arbetsrätt


6

‑    en redovisning av relevant forskning angående förändringarna på

      svensk och internationell arbetsmarknad

‑    en redovisning av för uppdraget relevanta utländska erfarenheter

‑    en analys av i vilken omfattning och på vilket sätt EG:s regelverk och

      Sveriges internationella åtaganden på det arbetsrättsliga området

      påverkat den svenska arbetsrätten och vilken påverkan som kan vara

      aktuell i framtiden.

Övrigt

Om förslagen innebär ökade kostnader för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda, skall en beräkning av dessa ökade kostnader redovisas. Även förordningen (1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor skall beaktas.