Svensk arbetsrätt


Krönikor

Jag skriver regelbundet krönikor i i Skolvärlden och i Målarförbundets tidning sam ti FIBKulturfront. Jag lägger in krönikorna här i kronologisk ordning, de senaste först. Att skriva krönikor är svårt. På ett mycket kort utrymme ska man få fram angelägen information.  Krönikorna blir därför ganska tidsberoende och slagordsmässiga. Klickar du på länken kommer du till krönikan.

Titel

Kort om innehållet

Publicerad/länk till krönikor

     
     
     
     
     
     
     
Oviss rättshjälp i facket? En medlem i Pappers omplacerades och fick sänkt lön. Förbundet beviljade inte rättshjälp, men avdelningen betalade själv rättegångskostnaderna. Arbetarens advokat träffade i tingsrätten en förlikning bättre än hel vinst i domstol. Men ad gäller egentligen om facklig rätthjälp, kan ett fackförbund godtyckligt vägra ge sådan? Målarnas facktidning December 2010
Solidaritet över gränserna Buggnads stöttade några Lettiska byggnadsarbetare lönekrav vid ett skolbygge i den skånska högerkommunen Vellingemed indrivningsblockad. Alla innestående pengar betalades ut efter en vecka. Det visar på två viktiga saker, dels vikten av att stödja utländska byggnadsarbetare och på det sättet få in dem i den fackliga gemenskapen, dels att inte glömma bort gamla hederliga fackliga verktyg som indrivningsblockad i denna juridifierade värld. Målarnas facktidning November 2010
Vulkanen och kollektivavtalet När vulkanen vid glaciären Eyjafjallajökull på Island stoppade allt flyg i hela Europa våren 2010, var det många bl.a. i resebranschen som ofrivilligt blev utan arbete. Detta aktualiserade många frågor. I den här krönikan svarar jag på några frågor som: Vad händer då med din lön, får arbetsgivaren tvinga på dig semester etc? Målarnas facktidning September 2010
Funktionshindrade ska inte fasas ut! Funktionshindrade får alltmindre plats på den ordinarie arbetsmarknaden. De diskrimineras och nästan alla mål som DO driver stupar i Arbetsdomstolen, framför allt på att AD inte vill tvinga på arbetsgivaren nåra åtgärder och på det sättet förminska hans arbetsledningsrätt, hans § 32-befogenheter. Här redovisar jag ett mål där Försäkringskassan, av alla arbetsgivare, tillåts diskriminera en blind person. Målarnas facktidning april 2010
Arbetsdomstolen vandrar stadigt åt höger En ordförande i Arbetsdomstolen dömer som mest 90/10 i arbetsgivarens favör och dömer under hela sin yrkeverksamma tid nästan lika snett. Erfarna arbetstagarjurister förlikar mål som hamnar på hennes rotel för att undvika förlust. Tyvärr var detta inte bara en domare som vandrat fel, även om denna rotel var extrem, utan under de senaste 15 åren har AD vandrat stadigt åt höger. Vad kan man göra? Opublicerad, den blev för juridisk och för arg
Om vi bara vill, så fixar det! Avtalsrörelsen 2010 verkar bli en sorglig historia, där arbetsgivaren fritt sätter gränspålarna, och där facket lite mållöst pillar ut lite övertidsblockader för att verka militanta. Den här krönikan innehåller en redogörelse för det jag menar vara tre avgörande misstag under de senaste 15 årens förhandlande, och en lite mer optimistisk bild av årets avtalrörelse än den jag har nu eftersom krönika skrevs i februari 2010, efter att ha sett att misstagen från tidigare trots goda ansatser verkar upprepas även i år. (Facit till den här krönikan kom med IF Metallavtalet (länk tilll det här) med dess "förstärkta företrädesrätt" (länk till analysen här. (Kommentar 2010-03-30). Målarnas facktidning mars 2010
Tiga är guld

En  McDonaldsanställd i Örebro kritiserade sin arbetsgivare på bloggen. Hon blev uppsagd.

 När nyheten presenteras på dagstidningarna hemsidor var det många läsare som kommenterade, och tyckte att det var helt orimligt att någon blev uppsagd för något hon skrev på sin blogg. Arbetsgivaren har väl inte har rätt att lägga sig i de anställdas privatliv. Kan man verkligen bli av med sitt jobb för något man skriver i sin blogg? Svaret är otvetydigt: Ja!

Målarnas facktidning februari 2010

Rättsröta

 

Lag ska vara stadgad och stiftad allt folket till ledning, både rika och fattiga och till åtskillnad mellan rätt och orätt. Så enkelt uttryckte lanskapslagarna för mer än 800 år sedan det självklara faktum att en lag skall kunna förstårs av den vanlige medborgaren. När AD i Vaxholmsmålet dömer ut nästan 3 miljoner i skadestånd och rättgångskostnad mot facket för ett handlande som var utryckligt tillåtet enligt svensk lag, har domstolen passerat den gräns där man hoppar så högt för maktens piska att det är oanständigt. Det är rättsröta.

Vill du läsa domen och min kommentar till den, länk här

Vill du läsa EG-domstolens dom gå till min länksida (länk i panelen ovan) tryck på länken till EG-domstolen under rubriken Internationella domstolar. När du kommer till EG-domstolens sökmotor skriver du domsnumret, C-341/05 under den rubriken, så får du upp den i fulltext. Du kan också försöka klicka på domsnumret ovan, men sådana länkar brukar snabbt bli obrukbara

FIB Kulturfront december 2009
Repris Ådalen 1931? I somras varslade Systembolagets lagerföretag Lagena 33 arbetare om uppsägning. De skulle ersättas av inhyrda från bemanningsföretag. Om de anställda gick med på försämrade villkor skulle färre sägas upp, vilket de anställda betraktade som utpressning. I protest strejkade arbetarna och blockerade infarten till företaget. Under strejken tog arbetsgivaren in bemanningsföretag som kördes in på lastbilsflak under polisbeskydd. På samma sätt som skedde före dödskotten i Ådalen 1931. Målarnas facktidning december 2009
Bärplockare, ett fackligt problem? Under nästan hela 2000-talet har underbetalda bärplockare från framförallt Thailand slitit i de vämländska och norrländska skogarna under helt oaccaptabla förhållanden. Verksamheten har kunnat fortgå bara för att arbetarna är thailändska och för att den vanliga fackliga bevakningen mot lönedumpning kollektivatal därför inte har fungerat. 2009 var ett så dåligt bärår att arbetarna fick åka hem med jättelika skulder, och efter att massmedia hade larmat grälade arbetsmarknadsministern och LO-facken om vem som hade ansvaret för deras usla arbetsförhållanden. Det är ett delat ansvar. Krönikan slutar så här: Fackförbunden Elektrikerna, Fastighets, Transport och Hotell & Restaurang har tillsammans tagit fram en liten skrift som heter Framtida Avtal, Skisser och idéer för framtida avtalskrav. Den  innehåller ett avsnitt som heter Invandring kräver förnyad facklig verksamhet. Där finns en mängd tips om hur facken med ganska enkla metoder kan börja arbeta med dessa frågor. Du hittar skriften som PDF-fil på min hemsida www.kurt.nu. Kolla, kanske finns det något korn du kan använda i din fackliga verksamhet. Det är sent, men aldrig försent. Det svenska facket är starkt och kommer att klara även denna kris. Målarnas facktidning oktober 2009
Ska ungdomsarbetslöshet ge sämre avtal? När jag började jobba som processurist åt LO-förbunden i slutet av 1970-talet hade vi flera kollektivavtalstvister om praktikanters och skolelevers rätt till kollektivatalsenlig lön. På 1930-talet fanns motsvarande tvister i AD fast då gällde det springpojkar eller pinnpojkar som arbetsgivaren ansåg skulle falla utanför lönebestämmelserna i avtalen. Men de gamla yrkesfacken hade knivksarpa definitioner och de elevmål vi vann då blev styrande under hela slutet av 1900-talet. SE tex AD 1981 nr 110 de (finns ännu inte bland mina klassiker men kommer)se även 2003 nr 1 där finns en bra redogörlse för rättsläget. För vad som hänt nu är att arbetsgivarna återigen försöker föra in olika grupper utanför kollektivatalets område men inom branschen. Den borgeliga regeringen har tillsatt en utredare om lärlingsanställning och krönikan utvecklar möjligheter och faror med denna utredning. Målarnas facktidning sept 2009
IF Metalls Svek

Den 2 mars 2009 träffade IF Metalls ett s.k krisavtal avtal. Det är ett svek     

Mot medlemmarna, eftersom det stöd kollektivavtalet ger, rycks bort.

Mot andra fackförbund eftersom krisavtalet öppnar en dammlucka. för krav från arbetsgivare att andra fackförbund ska göra avtal som krisavtalet

Mot hela den svenska fackliga modellen med kollektivavtalet som lönegaranti, det LO kallar löftet, att jag inte ska sänka min lön för att få behålla jobbet. Löftet bygger på den grundläggande fackliga idén att man inte ska svika sina fackkamrater på andra arbetsplatser så att de också tvingas sänka sina löner, för att deras arbetsgivare ska kunna konkurrera med de nya lägre lönerna.

FIB Kulturfront maj 2009
LAS en papperstiger? I de i mars 2009 kraschade huvudavtalsförhandlingar ville Svenskt Näringsliv ersätta turordningsreglerna i LAS med uppsägning efter kompetens. LO/PTK vägrade. För LAS är trots allt förtal ingen papperstiger. Den ger ett bra skydd mot godtycke. Men för det krävs både facklig bevakning och medvetenhet. Skolvärlden mars 2009
Lagstiftad apartheid Att en statlig utredning i gammaldags preussisk anda i blind lydnad inför EU:s överhöghet konstruerar en regel som så uppenbart strider mot Europakonventionens förbud mot diskriminering pga. nationellt ursprung är oroväckande när det gäller den svenska juristkårens oberoende och integritet. Men än är det bara ett förslag. FIB Kulturfront januari 2009
Vad får du göra på jobbet? En arbetsförmedlare i Norrbotten uppträdde enligt arbetsgivaren olämpligt på jobbet. I den här domen gör jag utifrån domen i AD en genomgång av vad man får och inte får göra på jobbet. Vill du läsa domen i sin helhet så finns den under samlinggsrubriken om AD-domar för saklig grund för uppsägning Skolvärlden januari 2009
Bokslut Krönikan "Varför så undfallet LO", DA 09/2008 blev lite för tuff för Dagens Arbete, så här skriver jag nu mitt bokslut i DA efter nästan 100 krönikor. Det är som sig bör en uppsummering av desa 11 år, utifrån begreppen lojalitet och solidaritet. DA 11/2008
Jämställda parter En trend bland arbetsgivare är att de struntar i viktiga regler i lag eller kollektivavtal. Facket är inte längre en viktig part. Hur ändrar man en sådan utveckling? SKTF:s sätt  att jobba i Norrtälje var effektivt. De stämde till AD och det skapar i längden respekt för organisationen. Att schavottera i AD och betala skadestånd orkar få arbetsgivare med. Att klimatet då övergångsvis kan bli lite strävt, får den fackliga organisationen ta. Ett fack som likt stataren kröker rygg för husbonden fyller ingen funktion för medlemmarna. Skolvärlden december 2008
AD ökar godtycket Den AD-dom som här granskas innebär i praktiken att arbetsgivaren inom områden där det kan ställas upp formella krav på den anställde, kan ersätta turordning med lämplighet, alltså i praktiken ett uppfyllande av de krav Svenskt Näringsliv ställer på försämringar i anställningsskyddet i förhandlingarna om nytt huvudavtal. Skolvärlden den 15 oktober 2008
Billiga fackföreningar? Att solidariskt hjälpa och stödja arbetskamrater som råkat illa ut med sjuk- och begravningskassor och att verka för folkbildning var själva starskottet för organisationsbildningen under mitten och slutet av 1800-talet. Många ädla liberaler understödde denna verksamhet men när facken insåg att man även måste solidariskt genom strejker understödja varandra för att få rimliga löner och arbetsvillkor, började förföljelsen av fackligt aktiva. Facket skall vara en serviceorganisation och understödja medlemmar som råkat illa ut, men fackets huvuduppgift är att vara en utbudskartell: Med kollektivavtalet säger facket: ”För den här lönen får du köpa våra medlemmars arbete, men inte ett öre billigare." DA 10/2008
Varning för »valfri« välgörenhet

Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson presenterade den 18 augusti 2008 ett nytt lagförslag om valfrihetssystem (LOV). Äldre och funktionshindrade ska kunna välja privata företag, ideella organisationer, stiftelser, församlingar och kooperativ i stället för kommunala utförare. Det är ytteligare ett steg bort från den svenska modellen med grundläggande socialt grundskydd som social rättighet mot den amerinkansa modellen med välgörenhet. Vad som är allvarligare ur facklig synpunkt är att den ersätter kolektivavtalade arbete med oavlönat eller lågt avlönat "ideellt arbete".

Skolvärldenr 8 september /2008
Varför så undfallet, LO?

LO:s nya bud till ett nytt huvudavtal visar att man lägger sig platt för arbetagivarens propaganda. Utan att få något annat än lite vackra ord, tänker man underkasta LO-förbunden en tvångströja som lika effektivt snöper LO-förbunden utom industrin som det under tio år hindrat IF Metall att trots sin styrka flytta fram sina positioner.

DA 09/2008
Dålig arbetsmiljö måste kosta

Arbetsmiljöinspektörer saknas efter borgarnas slakt, och erfarenheten av de senaste 20 årens lagstiftning på det arbetsrättsliga området visar att det inte finns någon regering som, oavsett politisk färg, kommer att införa avskräckande arbetsmiljöregler. Ska det bli något måste facket nog fixa det genom kollektivavtal som ger arbetarna makt över arbetsmiljön. Om dålig arbetsmiljö genom kollektivavtalet kostar stora pengar, får arbetsgivaren en ekonomisk gör att färre arbetare avlivas i arbetet.

DA 08/2008
I vems intresse? Tjänstehjonet skulle enligt 1833 års legostadga mot husbonden "i sitt förhållande vara gudfruktigt, troget, flitigt, lydigt, nyktert och sedligt". AD:s krav på lojalitet utrycks i dag med andra ord men är lika påtagligt. Men genom att AD ställer samma krav på arbetatagaren i funktionen som facklig förtroendeman och förhandlare, åstadkommer AD en kraftig obalans mellan parterna, eftersom något motsvarande skyldighet inte finns från arbetsgivarens sida. Skolvärlden 14 maj/2008
Farligt att göra som alla andra Arbetsdomstolens domar visar klart att du inte får göra ”fel” bara för att alla andra gör det. Då är risken stor att det blir du som råkar illa ut och blir av med jobbet. Tänk själv, bråka, engagera facket, gå till skyddsombudet eller skriv insändare, men gör inte dumheter på jobbet även om alla andra gör det!! DA 07/2008
Minimilön blir tak i EG-rätten

Vaxholmsmålet och domen mot Niedersachsen i EG-domstolen medför att facken endast får kräva minimilön av utländska EU-företag, inte vanlig lön enligt kollektivavtal. Möjligheterna att kontrollera att ens denna minimilön betalas är ytterst liten eftersom facket enligt datainspektionen inte ens får kontrollera icke-medlemmars lön. Jurister i EG-domstolen och datainspektionen styr med sina högervärderingar helt utan demokratisk kontroll svenska arbetsmarknadsregler om kollektivavtal och strejkrätt. Varför ska vi acceptera det?

DA 06/2008
Vinst en mänsklig rättighet? EG-domstolens domar bestäms av domare utan demokratiskt ansvar. Att denna domstol får inskränka fackliga grundlagsskyddade rättigheter som strejkrätten är odemokrati. Domstolen blir odemokratiskare ju fler stater som plockas in från de gamla sovjetiska lydstaterna eftersom dessa saknar demokratiska traditioner. Frågan är varför de svenska facken sitter så stilla i båten, när som i domen Rüffert ./. Niedersachsen de fackliga rättigheterna återigen inskränks? Att EG-rätten också kan tolkas så att fackliga rättigheter skyddas visar Generaladvokat Bots ursprungliga förslag till dom. DA 05/2008 endast Grafiker- Skog och Trä- och Pappersdelarna
Arbetare som olydiga elever? Facken på ABB och Sodhexo har överlämnat rätten att sätta betyg på arbetskamraterna till arbetsgivaren. Den fackliga företrädare som envist hävdar sina kompisars intressen och blir obekväm, får så klart låga betyg och sämre löneutveckling. Men den som inte förstått sitt eget bästa, att man ska vara snäll för att få bra betyg, får skylla sig själv. DA 04/200 Grafiker- Skog och Trä och Papperdelarna 05/2008 Metalldelen
Arbetsgivare får inte leka polis

I vårt datoriserade tidevarv, ger nästan all verksamhet på jobbet, e-post, datoranvändning, telefonsamtal, in och utpassering genom dörrar med passerkort, etc. datorspår som kan knytas till en bestämd person. Personuppgifttslagen förbjuder arbetsgivarens användning av sådana register, om inte hans intresse av kontroll tar över arbetstagarens intresse av integritet. Det är ett jätthål i lagen som den staliga kontrollmyndigheten Datainspektionen hela tiden gör större. Men nu kanske det blir stopp på det efter en dom i Europadomstolen.

Skolvärlden nr 4/2008
Arbetsgivare blir säkerhetspoliser De nya tekniska hjälpmedeleln GPS, datakassor, datoriserade växlar etc gör att forna dagars avskydda ackordskontrollanter framstår som oskyldiga amatörer. Trots det sitter facken stilla i båten och låter arbetsgivaren få allt större kontroll över arbetarens vardagsliv. Ställ krav på ditt fack att det skyddar din integritet genom ordentliga kollektivavta! Nu går det åt andra hållet, facket skriver på avtal som ger arbetsgivaren allt större rättigheter. DA 03/2008
Engelska sjukan kommer via Vaxholm

En kvinnlig polsk arbetare tvingades jobba tolv timmar om dagen sex dagar i veckan. Arbetsgivaren drog av kostnader för bostad, resor, med mera. När månaden var slut var lönen bara 1 500 kronor. I England finns över en miljon billig importerad utländsk arbetskraft. Ders låga löner är den huvudskliga motorn bakom det engelska ekonomiska undret. Vaxholmsdomen gör att vi snart kan ha den verkligheten här.

DA 02/2008
Sökte om sitt jobb - och blev utan

Alltfler arbetsgivare använder sig av metoden att göra omorgansiation, leka hela havet stormar och alla får söka sina jobb. Den bottensats som blir kvar kastas ut. Det stämmer inte med anställningsskyddslagens regler om turordning, sist in först ut vid uppsägning. Men den möjliggörs genom att slappa fack inte bevakar medemmarnas rättigheter. Las är en för bra lag för att den ska få fuskas bort av ett dåligt fack. Stå på dig och kräv din rätt. Det är därför du är med i facket.

Skolvärlden nr 1/2008
Vill LO sälja guldägget?

Man blir minst sagt undrande över LO:s svar till Svenskt Näringsliv om nytt Saltsjöbadsavtal. Den enda förhandlingsvara LO erbjuder mot alla de förbättringar man kräver är avtal om ”en entydig indelning av arbetsmarknaden i avtalsområden”. Det kan tolkas som om man inbjuder arbetsgivarna till medbestämmande om avtalsrätten. Att dela med sig av det viktigaste guldägget i LO:s korg, makten över avtalsgränserna, förefaller inte vara någon lysande förhandlingsuppläggning.

DA 01/2008
Moderaterna öppnar för svartarbete

Stockholms stad hade 2004 ­ 2006 en försöksverksamhet, Vita jobb, där man vid upphandlingen ställde bl.a. hade de krav som Ekobrottsmyndigheten nu rekommenderar mot svartarbete. Verksamheten syftade samtidigt till att kontrollera att den anlitade arbetskraften jobbade med rimliga sociala villkor motsvarande kollektivavtalsenlig lön. I de fall staden tyckte det var lämpligt kunde man anlita facket för att kontrollera att företagen följde de uppställda avtalsreglerna. Det första Moderaterna gjorde när de kom till makten i Stockholm 2006 var att avskaffa denna verksamhet. Stockholm, en av de största offentliga upphandlarna av städtjänster i Sverige, har därefter ingen aktiv kontroll mot svartarbete.

Att låta svartarbete utvecklas fritt, vilket tydligen är Moderaternas dolda politiska linje, kommer snabbt att skapa än större problem med en grogrund för organiserad brottlighet.

DA 11/2007
Kineska arbetares villkor berör alla 14 kinesiska kranmontörer arbetade i Göteborgs hamn år 2006 och 2007. De tjänade fyra kronor i timmen, jobbade sex dagar i veckan, med tio timmars arbetsdag. Misären uppdagades i samband med att en arbetare dog i en arbetsolycka. Transportarbetareförbundets avdelning hade tillstyrkt arbetstillstånd vid tre tillfällen utan att begära kollektivavtal eller ta kontakt med IF Metall som hade avtalsrätten. Arbetet avslutades utan kollektivavtal, möjligen för att Transportavdelningen var mer intresserad av hamnens vinst än de kinesiska arbetarnas väl. DA 10/2007
LO säljer ut strejkrätten 2007 är strejkrätten åter hotad. Svenskt Näringsliv (SN) vill ha ett nytt huvudavtal och LO:s ledning tänker sig ett utbyte, men har ingen förhandlingsstyrka eftersom nästan alla LO-förbund är bundna av fredspliktavtal de närmaste tre åren. Förhandlingen sker på det numera vanliga LO-sättet, man säljer försämringar mot förbättringar. Försämringarna SN kräver är välkända: en kraftig försvagning av strejkrätten. Och de kommer inte att nöja sig med marginella försämringar. Redan LO-ledningens medgivande att acceptera industriavtalet som golv innebär att man börjat sälja ut strejkrätten. När LO:s ledning nu är positiv till förhandlingar sker det utan styrelsebeslut och – än viktigare – utan medlemsdiskussion. DA 09/2007
Förlorad yttrandefrihet

Eva varslades om uppsägning sedan hon tipsat DN om att arbetsgivaren, Maria Beroendecentrum AB, delade ut miljoner av skattebetalarnas pengar till ägarna. Bolaget tog reda på att Eva tipsat en journalist på DN genom att gå igenom registret över telefonsamtal från företagets telefoner (DN20070928).

Evas yttrande- och meddelarfrihet hade satts ur spel genom att verksamheten privatiserats. En effekt som ingen pratar om och som innebär att skattemedel kan sprättas i väg utan demokratisk kontroll.

Skolvärlden nr 16/2007
Korkade domar med "riktiga" jurister

AD:s tolkningsregler har gjort kollektivavtalet till ett praktiskt skiljedomsverktyg, trots att avtalet inte är så detaljerat som lagboken. Så har det fungerat ända sedan 1929 när AD blev till. Men ett antal domar i AD gör att man kan misstänka att verksamheten håller på att spåra ur. AD börjar nu alltmer befolkas av ”riktiga” jurister, som läser kollektivavtalet som vanlig lagtext. Då blir det alldeles fel, trots att det kanske stämmer med hur texten i avtalet är uppställd.

DA 08/2007
Lärarna redo för strid

Så nu när lärarförbunden går till strid för hårdare avtal med garanterade lönehöjningar, kommer det att bli en hård kamp. Kommunerna kommer inte att frivilligt släppa ifrån sig sitt guldäpple, den ensidiga makten över lönebildningen.

Därför är det bra att lärarna nu är redo för strid.

Skolvärlden nr 12/2007
Skyddsombud ska inte vara snälla

Att köpa nya maskiner är normalt sådan beslut som omfattas såväl av arbetgivarens förhandlingsskyldighet enligt 11 § MBL och informationsskyldigheten enligt arbetsmiljölagen.Vvad skall ett skyddsombud göra när arbetgivaren hoppar över alla regler och det får till följd att arbetskamrater blir skadade i arbetet..

DA 07/2007
Kriget mot facket kan komma hit

Varuhuskedjan Wal Mart är ett av de fackföreningsfientligaste företagen i USA och det vill inte säga lite. Som vanligt är vi lite efter USA, när det gäller ”utvecklingen”. Men vi rör oss åt samma håll.
Det senaste utspelet är en Grönbok (lite förenklat, framtida gemensamhetslagstiftning) från EG-kommissionen. Under täckmanteln av modeordet flexicurity ska alla arbetare i Europa genom EU:s lagstiftning tvingas försämra villkoren för att främja den fria företagsamheten och rörligheten.

Så garantierna i Sverige när det gäller löner och anställningsvillkor är inte så självklara. Det kräver hela tiden en aktiv kamp och en stark fackföreningsrörelse.

DA 06/2007
Drömläget spelades bort Avtalsrörelsen 2007 gällde makten över arbetstakt, arbetsmiljö och arbetstidens förläggning.
Det gick inte så bra. Metall, Sif och Sveriges Ingenjörer” förlorade kampen om arbetstiden. Den blev flexiblare på arbetsgivarens villkor. I stället för att öka arbetarnas makt över arbetstidens förläggning, ökas arbetsgivarens makt på bekostnad av småbarnsföräldrarnas möjlighet att anpassa arbetstiden efter familjens, barnens och jämställdhetens behov.

Det var drömmläget som spelades bort. I den bästa högkonjunkturen på 20 år förlorar arbetarna.
DA 05/2007
Avtal bättre "än personlig frihet"

När de borgerliga tidningarnas rasar mot Hotell- och Restaurang Facket för att de försöker skydda sina medlemmar med kollektivavtal i Göteborg är de fel ute. Arbetsgivarna får gärna behålla sin avsky mot kollektivavtalet, men att förhindra facket att teckna kollektivavtal är lika reaktionärt i dag som 1864, när murarna i Stockholm tecknade det första kollektivavtalet i Sverige.

Och låt dig inte duperas av allt tal om personlig frihet utan kollektivatal. Den personliga friheten gäller bara arbetsgivaren, och då hans ensidiga rätt att bestämma över dina arbetsvillkor, inget annat. Och den vill vi inte ha tillbaka.

DA 04/2007
Gud styr inte strejkrätten

Det Minimilöneskyddet i Sverige är kollektivavtalet.
Ett företag i smålandstenar åberopar religionsfriheten för att inte teckna kollektivavtal. Att inte betala den del av skatten som går till försvaret accepteras knappast av kronofogdemyndigheten. I Smålandstenar gäller det en juste, garanterad lön som kontrolleras av facket, vilket är normen för lönegaranti i Sverige. Vem skulle annars göra den kontrollen om inte facket?

Nej allt detta är bara ett nytt sätt av borgerligheten att angripa och försöka minska fackets enda reella maktmedel för att väga upp arbetsgivarens styrka, strejkrätten.

DA 03/2007
Ska facket hjälpa medlemmar vara främlingsfientliga?

En polis som sänder e-mail om att "blattar" inte ska få socialhjälp avskedas och beviljas facklig rättshjälp. Men den är ingen självskriven rättighet. Facklig rättshjälp får man bara när det finns en rimlig chans att vinna i domstol. Men facket ska också göra andra bedömningar än om processen går att vinna. Att främja en demokratisk samhällsutveckling är ett fackligt mål. Rasism och främlingsfientlighet är motsatsen.

Att facket därför beviljar rätthjälp för att försvara en medlems rätt att göra främlingsfientliga uttalanden är felaktigt. Men den bedömningen gör uppenbarligen inte Polisförbundet. Vill du läsa AD:s dom så finns den här

Skolvärlden nr 06/2007
Stripatricket

1925 beslöt gruvledningen i Stripagruvan i Västmanland att arbetarnas löner skulle sänkas. Arbetarna svarade med strejk. Företaget rekvirerade arbetslösa AK-arbetare, den tidens arbetsmarknadsarbete, för att ersätta de strejkande. Parallellens med den borgerliga regeringens politik att tvinga arbetslösa att ta jobb långt under manrknadslöner genom att sänka a-kassenivåerna är uppenbar. Att detta också är avsikten framgår av en tidigare partimotion undertecknad av, ja just det, Fredrik Reinfeldt.

DA 02/2007
Arbetsdomstolen otidsenlig?

En lärare på en stor och stökig skola med mer än 1000 elever och 250 lärare avskedades sedan han givit en elev ett slag med öppen hand i ansiktet. Uppsägningen godkändes för AD har en mycket konsekvent linje. Misshandel i arbetet leder ofelbart till att avskedande godkänns. Och som vanligt går de som är ansvariga för den i domen redovisade ruskiga arbetsmiljön, som sannolikt är en av orsakerna till den uppkomna situationen, fria.

Skolvärlden nr 01/2007
Tystnaden breder ut sig ABB vill inte bara ha tyst på sina anställda utan också göra dem till angivare vid risk att annars bli av med jobbet. Och AD ställer upp och stöttar genom att utan varje stöd av lag göra det möjligt att döma anställda till skadestånd om de öpnnar sin näbb. DA 11 2006
Whistleblowe

Whistleblower brukar den kallas som larmar om missförhållanden i den egna organisationen.)I regel brukar det gå illa för dem. Det gjorde det också för Leif Kåvestad. Han skiljdes från sin anställning som hälsoskyddsinspektör pga av illojalitet. Men det är värre än så. AD har börjat döma ut höga skadestånd för illojalitetsbrott , högre än man normalt dömer ut från arbetsgivaren, visserligen än så länge bara för konkurrensbrott, men det är bara en tidsfråga innan det döms ut för tystnadspliktsbrott. Ett nytt verktyg i munkavlens namn, framskapat av AD utan varje lagstöd. Oroväckande.

Skolvärlden nr 19/06
Hurra! Jobb i 14 da´r!

Tidsbegränsade anställningar är köns diskriminerande och drabbar huvudsakligen unga kvinnor. Men det går att ordna genom förstärkningar i kollektivavtalen. Visstidsanställningar framförallt behovsanställningar som ökat med mer än 100.000 sedan 1990 är en kvinnofälla. I borgarnas regeringsförklaringen hösten 2006 finns målet med fler otrygga anställningar. Med en socialdemokratisk regering kunde facket beställa förbättringar för medlemmarna genom lagstiftning. Nu krävs det att man i stället driver kraven som förbättringar i kollektivavtalen. Här är ett exempel krav på sådana möjliga krav på förändringar i kollektivavtalet.

P.S. som framgår av denna dom AD 1996 nr 7 är sannolikt dessutom många behovsanställningar olagliga. Frågan är bara varför inte Kommunal redan har drivit ett sådant mål till AD D.S.

DA 10 2006
Elektrikerförbundet, pigg hundraåring

Elektrikerförbundet fyller 100 år och har firat det med en broschyr där förbundet redogör för hur den nya avtalsstrategin slagit som bygger på två ben dels parollen Vi förhandlar inte om försämringar , och på en rapport 2002, Kollektivavtal för framtiden där man inte bara ställt mål utan även senare genomfört dem.

DA 09 2006
Arbetsgivarens nya arbetsorätt 39 § anställningsskyddslagen ger arbetsgivare rätt att trotsa en domstols dom som upphäver ett avskedande. Här har Hultfreds kommun använt en stor del av det batteri som oseriösa arbetsrättsjurister brukar använda för att kasta ut trotjänare. Skolvärlden nr 14/06
Anställningsskydd kostar kvinnor jobbet?

Folkpartiet föreslår i sitt Jämställdhetsprogram 2005 försämrade turordningsregler enligt anställningsskyddslagen (LAS) inte som nu bara i småföretag utan i samtliga företag och förlängning av provanställningen från 6 till 12 månader. Men redan nu har 20 % av LO-kvinnor med små barn tidsbegränsad anställning. Att ytterligare öka osäkerheten i anställning för denna grupp förefaller vara ett något egendomligt jänställdhetsgrepp.

DA 08 2006
Arbetare som förbrukningsvara

Posten har 18000 anställda i arbetarsysslor, finns det då någon i hela Sverige som bättre kan fixa arbetsuppgifter åt en skadad arbetstagare med restarbetsförmåga än den egna arbetsgivaren, Posten? Trots det godtog Arbetsdomstolen (AD) arbetsgivarens påstående att man inte hade några arbetsuppgifter som man kunde omplacera Mohammed till. AD:s praxis vilar på en historisk grund som man inte gärna avviker från, nämligen arbetsgivarens arbetsledningsrätt eller hans § 32-befogenheter d.v.s. hans rätt att fritt leda och fördela arbetet. Vill du läsa domen också så ligger den här AD 2006 nr 57.

DA 07 2006
Hur man ljuger med statistik LAS gör folk sjuka; 100 000 färre sjukdagar i småföretagen efter uppluckrad lag. Under denna braskande rubrik presenterar Dagens Industri (2006-04-06), professor Mårten Palmes m.fl. undersökning av effekterna av tvåpersonersundantaget mot anställningsskydd vid mindre företag. Vad undersökningen i stället visar är hur man genom 2-perswonersundantaget har lyckats stampa ut långtidssjuka från arbetsmarknaden, Skolvärlden nr 09/06
Det är dumt att stjäla Även om dina arbetskamrater regelbundet plockar med sig chokladkakor, defekt frukt, kopieringspapper, eller vad det nu kan vara, ta inte det som intäkt för att du kan göra likadant. I i iall synnerhet inte om du är fackligt aktiv och obekväm för arbetsgivaren. Då kan han nämligen avskeda dig, men låta andra som han gillar bättre vara kvar i jobbet. För inget säger att arbetsgivaren måste vara rättvis och likformig när han väljer ut vem som ska avskedas DA 06 2006
Cementhäckarna slår till Vad är meningen när IF-Metall, Fastighetsanställdas, SEKO, Livs m.fl. stora kvinnoförbund som inte gjort ett skvatt avtalsvägen åt deltidsfrågan under de nästan 40 år som problemet bestått, nu inte ens yttrar sig i frågan till LO? En gissning är att det är de vanliga manliga cementhäckarna som slagit till. DA 05 2006
Fagra men falska löften

 

 ”Ge arbetsgivarna rätt att säga upp ungdomar med omedelbar verkan.”  Det är Centerns arbetsrättsliga valupptakt

Skolvärlden nr 07/06
Mål till kvinnodagen 2007? Att kvinnor blir av med sitt jobb efter barnledigheten är vanligt. Varför finns det då bar ett mål på 25 år i AD om detta? DA 04 2006
Upp till kamp enligt Maud Maud Olofsson,centerpartiets partiledare har gjort ett käckt inlägg där hon vill avskaffa LAS för unga arbetstagare. Finns det ingen jämställdhetsanvarig i C som kan berätta för Maud Olofsson att redan de nuvarande osäkra reglerna för tidsbegränsade anställningar är en av de mest könsdiskriminernade bestämmelserna på arbetsmarknaden just när det gäller unga kvinnor. DA 03 2006
Calmfors bluffar om lönedumpning
Det är ologiskt att låta facket blockera fri tjänstehandel och tillåta frihandel med industrivaror, skriver professor Lars Calmfors i DN. Byggfackets motiv för kravet på svenska avtal i Vaxholm är enligt honom traditionell protektionism. Sverige har under de senaste 100 åren varit ett av de två lönsammaste länderna i världen att äga aktier i. (London School of Economics, Global investment returns Yearbook 2005; Elroy Dimson m fl). Men det har vi inte blivit genom sänkta löner, utan genom att vara effektiva. Så syna professor Calmfors. Han är en bluff. DA 02 2006
Elektrikernas strid ingen småsak
SEF tvingades i årets avtalsrörelse släppa rätten till stridsåtgärder som fanns i det gamla avtalet. Men nu kommer det spännande. För Medlingsinstitutets chef, den gamle sjöfolksordföranden Anders Lindström, skällde ut SEF för en oansvarig stridsåtgärd och sa ”Det finns inget i medlarnas slutbud som kan sägas leda till social dumpning” (Dagens Industri 10–11 december 05). Men egentligen gjorde SEF en stor eftergift för att behålla arbetsfreden, när man släppte sin rätt till stridsåtgärder i sitt gamla avtal för att inrangera lönen.Det är bra att veta nu när arbetsgivarna ropar högt på inskränkningar i strejkrätten. Det är inte alltid den som ropar högst som har rätt. DA 01 2006
De nya slavarna Callcenterföretagen är extrema med sina stora möjligheter till kontroll av de anställda. Men det här är en utveckling som inte bara gäller anställda på Callcenterföretag, den gäller lastbilschauffören som övervakas med satellitstyrda GPS-system som på metern när håller reda på bilen, maskinoperatören på metallindustrin som varje dag loggar in sig på sin datoriserade arbetsplats, och där det i efterhand går att kontrollera arbetstid och arbetsresultat, kassörskan som övervakas genom kassapparaten etc. DA Dec 2005
Ättestupan Miljöpartiet införde med borgarnas rösthjälp det s.k. tvåpersonersundantaget år 2000. Det är ett tillägg till den normala turordningsregeln sist in först ut vid uppsägning på företag med 10 anställda och färre. Tillägget innebär att han får undanta två arbetstagare som enligt arbetsgivarens bedömning är av särskild betydelse för verksamheten. Lägg märke till de små orden ”arbetsgivarens bedömning” Det innebär nämligen att om arbetsgivaren anser att det är av särskild betydelse för verksamheten att behålla en person som är rödhårig, eller har vackra tänder, så kan det inte överprövas av domstol. Det är arbetsgivarens bedömning som gäller. Elektrikern nr 07/05
Arbetsgivare och arbetstagare parhästar? Av byggindustrins branschtidning framgår att ackorden även ur arbetsgivarens synpunkt, har många fördelar. Båda parter får ett starkt intresse av en effektiv arbetsorganisation. Ackordspriserna är en bra bas för anbudsberäkningar. Eftersom arbetstagarnas och arbetsgivarens intresse av hög och snabb produktion sammanfaller vid ackord ger dessa dessutom hög lönsamhet Elektrikern nr 08/05
Fair Trial

Ett beslut av den amerikansk säkerhetsjänsten berövade Yusuf all egendom . Yusuf gick till EG-domstolen och begärde att domstolen skulle upphäva den orättfärdiga EG-lagen. Den stred bl.a. mot Europakonventionen's regler om Fair trial som också gäller för EG-rätten.

EG-domstolens dom är oroväckande för Sverige som rättsstat. En domstol ska döma enligt lagen. Problemet för EG-domstolen var att det inte fanns någon lag som kunde inskränka den svenska rätten till rättvis rättegång. EG-domstolen uppfann helt enkelt ett stöd som ger EU organen rätt att stifta en lag som upphäver en svensk medborgares rätt till en oberoende rättegång i säkerhetsfrågor.Det inger stor oro för framtiden.

Skolvärlden nr 17/05
Avtal utan värde 2?

Preemraff bygger nytt raffinaderi med ungefär 1000 arbetare, nästan inga svenskar. Preemraff ska följa svenska avtal. Men Byggnads fick veta att de thailändska arbetarna i verkligheten fick 4-6000 kr/mån mot avtalade 20 000 skattefritt. Elektrikerförbundet (SEF) att de italienska elektrikerna fick långt under avtalade 149 kr/tim. Efter hot om blockad från Byggnads och indrivningsblockad från SEF betalades kollektivavtalsenliga löner retroaktivt från första dagen. Med dagens regler fixade alltså Byggnads och SEF lätt hotet om lönedumpning och såg till att utländska arbetare inte diskrimineras i Sverige. Utlandsavtalen 30 augusti 2005 mellan Svenskt Näringsliv och LO innehåller allvarliga försämringar mot vad som redan gäller i dag.

Vid Preemraff utan LO/SN:s utlandsavtal, var det utländska företaget skyldigt att betala en bestämd avtalsenlig lön från första dagen kollektivavtalet gälle. Det är de inte enligt Utlandsavtalet. Varför detta nerköp, LO?

Dagens arbete nr 10/05
Kollektivavtal för lönedumpning?

Byggföretaget NCC bygger ett nytt kraftvärmeverk i Jönköping. Man använder polska arbetare. De svenska arbetarna har en lön strax under 160 kr/tim medan de polska ligger en krona över minimilönen i avtalet på 110 kr/tim. NCC hävdar att de träffat en ackordsöverenskommelse med de polska arbetarna på denna nivå.

Torbjörn Johansson på Byggnads säger:

”Det här är lönedumpning med hjälp av kollektivavtalet. Det har aldrig varit meningen att stupstockslönen på 109 kr/tim ska vara en lägsta lön, som polackerna får här. Kanske får vi göra som Elektrikerna. Se till att nya företag måste förhandla om en lägsta lön utan fredsplikt”Under de senaste decennierna har SAF haft en genomtänkt ideologi om hur man ska flytta fram sina positioner och trycka tillbaka facket. När Elektrikerförbundet nu vänder på kuttingen och säger: ”Nu vill vi använda kollektivavtalet som verktyg liksom SN, men i stället för att flytta fram våra medlemmars positioner.” Då kommer som ett brev på posten kraven på strejkförbud.

 

Elektrikern nr 06/05
Harry Potter Samhällsfara?

Svenskt Näringslivs (SN) broschyr ”Svenska modellen har kantrat” bygger på 16 exempel av påstått missbruk av strejkrätten. Exemplen på missbruk är ofta futtiga och ibland skrattretande:”Teaterförbundet fick bråttom varsla om strejk trots pågående förhandlingar. Förbundet insåg att biopremiären av Harry Potter kunde stoppas.”Att en barnfilm får premiär någon dag senare är ju knappast samhällsfarligt? Men det är en farlig bluff. Därför är det viktigt att alla sätter sig in i vad som nu håller på att hända. För SN:s vapenskrammel är inte tomt hot. Och det är bara du som kan förhindra att hotet blir verklighet.

Dagens arbete nr 09/05
Kollektivavtal för lönedumpning

Byggföretaget NCC bygger ett nytt kraftvärmeverk i Jönköping. Man använder polska arbetare. De svenska arbetarna har en lön strax under 160 kr/tim medan de polska ligger en krona över minimilönen i avtalet på 110 kr/tim. NCC hävdar att de träffat en ackordsöverenskommelse med de polska arbetarna på denna nivå.

Torbjörn Johansson på Byggnads säger:

”Det här är lönedumpning med hjälp av kollektivavtalet. Det har aldrig varit meningen att stupstockslönen på 109 kr/tim ska vara en lägsta lön, som polackerna får här. Kanske får vi göra som Elektrikerna. Se till att nya företag måste förhandla om en lägsta lön utan fredsplikt”

Dagens arbete nr 08/05

Pigor som desinformation

Sveriges journalister har okritiskt anammat en utredning av Konjunkturinstitutet om skattesubventionering av s.k. hushållsnära tjänster som påstods ge 10 000 nya jobb. Utredningen hade betalats av Svenskt Näringsliv, SN, och arbetsgivareförbundet Almega. Medierna svalde resultaten med hull och hår och trumpetade ut nyheten om 10 000 nya jobb. Men så här är det i klartext: KI har tyckt till, lagt in lite komplicerande beräkningar som ser vetenskapliga ut och så kommit fram till önskat resultatet. För det är ett resultat som Svenskt Näringsliv har beställt. Det ingår i deras långsiktiga kampanj att slå sönder det svenska kollektivavtalssystemet genom lönedumpning. Skolvärlden nr 13/05
     
Avtal utan värde 25 slovaker arbetade tio timmar om dagen sju dagar i veckan för under tio kr i timmen på Volvo. Rimligtvis var de inte osynliga, men Metallklubben undersökte ingenting förrän skandalen slogs upp i radioprogrammet Konflikt. Sedan skandalen blev känd träffade så Volvoklubben en uppgörelse med Volvo. Denna uppgörelse, för det är inte något bindande avtal, och innehåller några av de präktigaste fackliga stolpskotten på senare år. Dagens arbete nr 07/05
Lönesättning som hästmarknad?

Elektrikernas arbetsgivare fullföljer SAF:s linje att lönesättning inte är en Förhandlingsfråga utan arbetsgivarens verktyg. .Men så är det inte, åtminstone inte inom Installationsavtalets område. Där ställs inte ensamma montörer mot beslutsamma chefer för bedömning. Där är det i stället avdelningen eller klubben som utreder objektiva kriterier som utbildning, erfarenhet i form av år i yrket, och mångsidighet genom dokumenterad vidareutbildning i yrket, för att rättvist kunna fördela det tillgängliga löneutrymmet. Och blir man inte överens, så får alla lika mycket av lönepotten, också det en enkel rättvis och rak princip.

Elektrikern nr 03/05
Torpeden Stenqvist 2

 

Varför strejkar bara ett LO-förbund Elektrikerna för en sak som berör alla? De slopade centrala förhandlingarna mellan SAF och LO har medfört uteblivna förbättringarna för LO-förbundens medlemmar under mer än 20 år. Svenskt Näringslivs s huvuduppgift nu är nu inte förhandling, utan att samordna arbetsgivareförbundens nej till förbättringar för arbetarna. Och när Elektrikerna visar att metoden inte håller om ett förbund driver en fråga som gäller alla, ropar Stenqvist på strejkförbud och oansvarighet. Det skorrar falskt.

Dagens arbete nr 06/05
Mödrar som parias

Barnafödandet i Sverige har minskat dramatiskt. 1999 nåddes den lägsta nivå som någonsin noterats i Sverige. Minskningen är störst i gruppen 20 – 29 år som tidigare födde flest barn. Orsaken är klar. Kvinnor med barn diskrimineras systematiskt.Och tyvärr är det lagliga skyddet dåligt. Nu föreslår mp, s och v gemensamt förändringar för att komma åt de fall när arbetsgivaren för att slippa betala uppsägningslön säger upp barnlediga.

Det är bra men helt otillräckligt. Att en kvinna kan ha osäkra anställningsförhållanden under så lång tid som tre år är helt otillfredsställande. förslaget gör dessutom osäkra anställningar till huvudanstälnigsform. Här finns verkligen plats för fackligt arbete.

Skolvärlden nr 08/05
Torpeden Stenqvist

Teknikföretagens VD uttalar sig i LO-tidningen om den lönedumpning som nu ske i Sverige genom import av låglönearbetare.

Om elförbundets konflikt för att skydda sig mot lönedumpningen säger han ”Att använda Elektrikerna som torpeder går till en viss gräns. Sedan måste konfliktreglerna ändras” Och ”Andra LO-förbund borde reagera på Elektrikerförbundet sätt att driva avtalsrörelse” Mot Elektrikernas agerande ställer han det ”ansvarsfulla uppträdandet” inom industriavtalets ram. Men dessa ansvarsfulla förbund drabbas ju tack vare sin ansvarsfullhet av lönedumpning, något som Elektrikerna självfallet inte kan acceptera.

Elektrikern nr 02/05
Vita Jobb

Arbetsmarknadslborgarrådet i Stockholm, Roger Mogert jobbar i ett samarbete mellan facket och kommunen mot social dumpning. Kommunen förbjuder i kontraktsvillkoren med entreprenören svartarbete, föreskriver kollektivavtalsenliga avtalsvillkor, skyldighet att redovisa vilka som jobbar på arbetsplatsen och att de ska bära id-bricka. Facket har rätt att kontrollera dessa villkor för upphandlarens räkning. Den entreprenör som bryter mot villkoren kan bli av med kontraktet och få betala skadestånd.

Vita Jobb förenar den offentliga upphandlarens makt att styra upphandlingen, med fackets kunskap och närvaro på arbetsplatsen.

Dagens arbete nr 05/05
Går det acceptera kraftbolagens övervinster?

Energiföretagens Arbetsgivarorgansiastion och Teknikföretagen går i spetsen för en politik som skall medge ytterligare nedpressning av arbetarnas löner genom import av låglönearbetskraft. Man pressar ut sina vinster både ur konsumenterna och ur de egna arbetarna som nu sliter dygnet runt för att försöka reparera sina arbetsgivares underlåtenhetssynder efter orkanen i södra Sverige.Allt arbete som utförs i Sverige ska betalas lika, oavsett om det görs av importerad arbetskraft eller av svensk. Lika lön för lika arbete är facklig solidaritet och ickediskriminering. I SV Dagbladet onsdagen den 19 januari står det på första sidan : Utgången av elektrikernas strid avgör i allt väsentligt hur nästa avtalsrörelse formas.Så sträck på er elektriker. Ni ligger åter i första linjen för ett bättre samhälle.

Elektrikern nr 01/05
Löneskydd?

 

Undersköterskorna och sjuksköterskorna på ortopeden A22a på Karolinska sjukhuset är arga på sin arbetsgivare.  De klagar i ett upprop på att deras löner sänks med upp till 3.000 kronor per månad när arbetsgivaren avskaffar ”poängmodellen”. Lönen i poängmodellen är kopplad till budgetutrymmet och bemanningsbehovet. Poängmodellen ger därför ingen garanterad grundlön utan bara betalning för arbetad tid. Uppenbarligen saknas skydd i det centrala löneavtalet för utgående lön. Avtalet medger alltså i extremfall en lönesänkning med upp till 20 %.

Skolvärlden nr 04/05
Rea på arbetare 2 Arbetsgivarförbunden gör något helt nytt. Det lettiska byggföretag som Byggnads blockerar för avtal i Vaxholm är ett ensamt utländskt företag. Men här anför huvudorganisationen Svenskt näringsliv och en ledande arbetsgivarorganisation lönedumparligan. Det samarbetsklimat, med respekt för varandras roller, som varit den svenska arbetsmarknadens styrkebälte sedan Saltsjöbadsavtalet 1938, undergrävs systematiskt av arbetsgivaren. Dagens arbete nr 04/05
Håll käften och var söt Att Kreuger i det kvardröjande överklassamhället 1932, lyckade dölja sitt fiffel, är väl inte så konstigt, men hur kunde det sjunde största företaget i USA i dessa fria kommunikationers tidevarv, så länge dölja sitt bedrägeri. För vanligt simpelt bedrägeri är just vad flera av de högsta cheferna i Enron i dag åtalas för. Dagens arbete nr 02/05
Hjälp i nöden? I P1-programmet Pengar blev jag uppringd av A med en fråga om arbetsrätt. Hur skulle man göra om både facket och försäkringsbolaget vägrar rättshjälp? A kan ha haft rätt för i att många fack beviljar rättshjälpen efter mindre rättssäkra grunder. Skolvärlden nr 12/04
Kraftverksstrjeken mot lönedumpning

Arbetsgivarorganisationerna EFA och Teknikföretagen går i spetsen för en politik som skall medge ytterligare nedpressning av arbetarnas löner genom lönedumpning. Kraftverksavtalet ger nämligen endast löneskydd på redan etablerade företag och skyddar inte lönen för arbetare på importerade företag eller vid nyetablering. Då är lönesättningen helt fri med möjlighet till hur låga löner som helst. . Att man nu även som i början på förra seklet försöker dumpa lönerna genom att utländsk arbetskraft stämmer väl med den råkapitalism som fanns i slutet av 1800-talet. Det gör även det faktum att man plockar ut dessa vinster trots att  man inte klarar sina samhälleliga uppgifter. Det går inte acceptera ett sådant synsätt.

Elektrikern nr 09/04
Utländska arbetare är inte ett hot mot våra jobb!

Teknikföretagen är arbetsgivareföreningen för metallföretagen. De har beviljat medlemskap i arbetsgivareförbundet för två utländska företag som tillfälligt är i Sverige, ett uthyrningsföretag från Litauen och ett tjeckiskt företag. Som medlemmar i Teknikföretagen skulle de nu vara bundna av Verkstadavtalet. Anledningen till att företagen gick med i arbetsgivareförbundet var att Metall blockerat företagen för att få till stånd ett hängavtal. Hängavtal med utländska företag brukar se lite speciella ut. De innehåller regler som gör att facket kan kontrollera att företagen inte bara skriver på avtalen, utan också följer dem. Det brukar t.ex. vara regler som ger facket rätt att kontrollera lönerna, att företaget har representation i Sverige så att det finns en förhandlingsmotpart, en bankgaranti som betalar avtalsenliga förmåner, om företaget trots allt inte följer bestämmelserna i hängavtalet etc.

Elektrikern nr 08/04
REA på arbetare?

Vaxholms kommun har handlat upp ett lettiskt företag för att bygga en skola. Byggnads och Elförbundet blockerar arbetet för kollektivavtal . I stämningen till AD påstår företaget att byggnadsarbetarna har en lön före skatt på 13.600 kronor, men i själva verket har de arbetstider på 56 tim/vecka och 35 kronor/tim.En klassisk lönedumpning, som arbetarna i Sverige bekämpat ända sedan första strejken för kollektivavtal, 1869 års murarstrejk.

Dagens arbete nr 01/05
Utländsk lönedumpning

Lönekonkurrens med utländska arbetare för att sänka lönen är en gammal klassisk arbetsgivaremetod. Den siste som dömdes till döden i Sverige, fast han senare benådades, var Anton Jonsson, Amalteamannen. Han sprängde en dynamitladdning på en båt med engelska strejkbrytare.

Nu använder arbetsgivaren inte längre en båt full med engelska strejkbrytare för att lönekonkurrera. Nu är det kritstrecksrandiga jurister, med utländsk rätt som specialitet, som försöker sänka de svenska arbetarnas löner, och skapa ett nytt klassamhälle, genom finurliga lagtolkningar. Svenskt Näringsliv metod att inte längre jobba med den klassiska svenska modellen – där fack och arbetsgivare respekterar varandra även om de är motparter –motverkar en bra och konkurrenskraftig produktion i Sverige.

Elektrikern nr 07/04
Verktyget klart, bara jobbet kvar För några år sedan gjorde LO en enkätundersökning bland 3000 skyddsombud. Det var alarmerande siffror. Så många som  73 % sade att ohälsan hade ökat på grund av stress under de senaste åren. Elektrikern nr 06/04
Kollektivavtal för framtiden

Nytt avtal träffat , med många goda karameller. Arbetsmiljön var till den 30 maj 2004 arbetsgivarens område. Det kan väl inte stämma, säger Du: Arbetsmiljölagen, skyddsombuds stoppningsrätt av farliga arbeten, arbetsmiljöverkets föreläggande etc. har ju givit arbetarna rättigheter. Jo det är sant, men skillnaden mot det nya avtalet är att arbetsmiljöbestämmelserna nu också är den del av installationsavtalet. Arbetsgivaren kan inte längre lugnt sitta på ändan och vänta på Arbetsmiljöverkets beslut. Det är en långsam och trög hantering, inte för att arbetsmiljöinspektörerna är dåliga, utan pga. att det finns 933.446 arbetsställen medan Arbetsmiljöverket bara hinner med att besöka ca 30.000 arbetsplatser om året alltså drygt 3 %. Arbetsmiljölagen bygger dessutom på en  byråkratisk process med straffsanktioner och tröga polisutredningar där besluten kan överklagas i åratal.

Men nu är arbetsmiljön en partsfråga.

Elektrikern nr 05/04
Att doda ett fack

Arbetsgivarorganisationen EIO lade i avtalsförhandlingarnas slutskede den 1 april 2004 fram ett förslag till förändringar i 2004 års avtal som i praktiken innebär att anställningsskyddslagens skyddsregler i sin helhet blir beroende av arbetsgivarens välvilja. Arbetsgivaren ska själv kunna styra hur turordningskretsen vid uppsägning pga. arbetsbrist ska se ut. Genom att göra det kan arbetsgivaren göra en turordningskrets, där bara alla de han vill bli av med, finns med. Och över denna turordning skulle SEF enligt förslaget inte ha något inflytande. I praktiken innebär det att anställningsskyddet i LAS avskaffas.

Elektrikern nr 04/04
Tillsammans fixar vi biffen Om Vaxholms men med inriktning på hur man kan jobba fackligt för att angripa problemet med social dumpning mot företag som tillämpar icke kollektivavtalsenliga löner.

 

 

Målareförbundets tidning januari 2005
Facklig rättshjälp

Facklig rättshjälp är normalt en av de bästa sakerna med att vara med i facket om man råkar illa ut på arbetsplatsen. Det innebär nämligen att facket står för alla kostnader även om man förlorar målet och dessutom att man får en så kvalificerad hjälp att man i de flesta fall är jämställd med arbetsgivaren. Tyvärr, som detta fall visar, är rättssäkerheten vem som beviljas rättshjälp ofta låg. Kanske värt en motion om fastlagda regler för hur facklig rättshjälp ska beviljas till ditt fackförbunds nästa kongress?

Folket i bild nr 1 2005
Storebror ser dig Hemtjänsten i Ljusdal ska effektiviseras. Personalen protesterar och känner sig överkörd. Det sätt som Ljusdals kommun effektiviserar på är skrämmande. Hjälpmedlet är ett datasystem, TES. Man hänger på personalen en minidator. Varje åldrings lägenhet som besöks har en dator kopplad till ett personligt kort. Allt arbete, från det personalen öppnar dörren tills de stänger den efter sig, registreras. Total kontroll av det dagliga arbetet alltså. Men SKTF och Kommunal var positiva vid MBL-förhandlingen, trots att 100 medlemmar skrivit på en protestlista. Skolvärlden nr 14/04
Föreningsrätten hotad Cykelringen har 17 butiker i Sverige. Företaget bekämpar konsekvent kollektivavtal och fackföreningar. Den modiga Anna Malmberg var provanställd och blev medlem i Handelsanställdas förbund. Hon försökte jobba fackligt. Företaget kastade ut henne. Föreningsrättskränkning, och rekordskadestånd, 200 000 kronor blev resultatet. (AD 2004 nr 49) Cykelringens VD Göran Duhrin menar att lärdomen av målet är att företaget måste gallra hårdare redan när man anställer för att inte hamna i samma situation igen. (DN 2004-05-22). Och det hemska är att lagstiftningen i dag ger honom rätten att gallra bort dem som är med i facket. Dagens arbete nr 07/04
Jakten på den perfekta arbetskraften Bensinbolaget Preem använde den miljon som SPP frikostigt delade ut av tjänstmännens pensionspengar till att testa personalens hälsa. På intranätet redovisar man resultaten av testerna. De lågavlönade och mest stressade tjänstemännen har sämst värde och får skämmas. Mörkrädd blir man när personalchefen svarar på frågan: Ska man tvinga personalen att genomföra hälsotester? Dagens arbete nr 06/04
Facklig kamp eller underkastelse? Sverige är det lönsammaste landet i världen för aktieägare, medan arbetarnas andel av produktionsvärdet ständigt blir mindre. Facket har gått in i en försvarsposition och tappar mark. Därför är det verkligen roligt att kunna rekommendera en skildring av fackligt vardagsarbete på högsta nivå, även om tilteln kanske inte är så förtrollande.Fackklubb 459 - sista striden på Bagarn. Gå och se filmen! Den är mycket sevärd. Skolvärlden nr 07/04
Människor som vinstfaktor LO har träffat ett omställningsavtal som uppmuntrar till företagsanpassade turordningsöverenskommelser. Den här krönikan sätter in avtalet i ett faktiskt händelseförlopp, och Här redovisas samtidigt omställningsavtalet i fulltext. Dagens arbete nr 04/04
Kors eller slöja?

Svedala kommun i Skåne förbjuder eleverna i kommunens skolor att bära heltäckande slöjor som burka eller nikab. Får man bära slöja i skolan? Är det diskriminering, eller är det i själva verket ett sätt att tvinga på omvärlden religiösa symboler som de inte vill ha, alltså brott mot den negativa religionsfriheten?

Skolvärlden nr 04/04
     
     
EU minskar strejkrätten

200 000 filippinska sjömän arbetar på bekvämlighetsflaggade fartyg för att rederierna ska tjäna pengar. Fartygen registreras i länder som tillåter hur skamliga anställningsvillkor som helst. Sjömännen behandlas ofta illa. Löner betalas inte ut. De tvingas arbeta 12 timmar om dagen, sju dagar i veckan, månader i sträck. De som söker fackets hjälp riskerar att svartlistas. Lönen kan vara så låg som 230 dollar i månaden. EG-domstolen öppnar genom en färsk dom för att möjligheterna att bekämpa denna och annan skumraskverksamhet med utnyttjande av fattiga människor Minskar. Det sker genom att ytterligare reducera de svenska möjligheterna att få till stånd rimliga arbetsvillkor genom strejk för kollektivavtal.

Dagens arbete nr 03/04
Orättvisa Arbetsledningsrätten är elektrikerförbundet det enda förbund som i dag ifrågasätter. Man frågar sig varför när man ser detta som ett bland 100-tals exempel på hur arbetsgivaren utövar sin fria rätt att vara Orättvis. I detta fall är det Autoliv i Vårgårda som gärna ser tillfället att göra sig av med en olönsam ensamstående förälder, kvinna förståss! Elektrikern nr 03/04
Lönedumpning Carl Nielsen från Tress AB är jättenöjd: ”Vi betalar för en man, handledaren. Det offentliga betalar för rehabpersonen. Vi får därmed två man, en bonusgubbe på köpet så att säga.” Och Green Cargo är nöjda: ”Sedan de tog över får vi städat fem sex lok till samma kostnad som ett. Lösningen är suverän” Men de anställda på Trafficare som driver verkamheten med avtalsenliga löner får antagligen sägas upp pga. arbetsbrist. ” Det luktar lönedumpning sammanfattar SEKO-magasinet (2003 nr 11). Dagens arbete nr 02/04
Storebror ser dig

PUL säger att en arbetsgivare inte får registrera andra uppgifter om arbetstagaren än sådana som behövs för att kunna fullgöra lönebetalning, betalning av skatt, sjuklön etc. För andra uppgifter krävs det samtycke. Enligt Datainspektionens praxis får man endast registrera uppgifter som innehåller prestationsomdöme, om de behövs för löneberäkning t.ex. i ett ackordssystem. Däremot inte för att t.ex. kunna sätta andra personliga löner.

Om arbetsgivaren bryter mot PUL kan han få betala skadestånd. Det kan om det är många anställda som berörs bli kännbart. Alla som är kränkta, dvs. registrerade har rätt till skadestånd.

Dagens arbete nr 01/04
EU äger svensk yttrandefrihet EG-domstolen ger sig genom domen, rätten att bedöma yttrandefriheten gränser för privatpersoner i Sverige om den kommer i konflikt med EG-rättens frihandelsregler. Att sätta EG-domstolen till domare över vår svenska yttrande- och tryckfrihet, innebär i praktiken att konservativa domare tagit sig den makt att stifta lagar vi genom vår röst givit den svenska riksdagen. Man kan med säkerhet säga att detta, om det tillåts fortsätta, kommer att medföra att Sveriges stora och väl skyddade yttrande- och tryckfrihet kommer att beskäras. Vill du läsa domarna i sin helhet, gå till www.kurt.nu Skolvärlden nr 09/03
Julhälsning

Men tyvärr har nog facket under senare år blivit väldigt mjuka inför arbetsgivarens argument om effektivitet och kostnadseffektiv verksamhet. Och det ska facket inte vara. För anställningsskyddslagen ger facket en helt suverän förhandlingsposition.

Facket säger till arbetsgivaren: ”Jo vi förstår att du vill ha unga effektiva arbetare. Men om Du inte vill betala de som är gamla och trötta och gärna vill sluta, en bra avtalspension och låta dem som är gamla och pigga stanna kvar, så får du ingen uppgörelse. Då får du gå på lagturordningen sist in först ut, punkt och slut.” Det är LAS innebörd, den ger facket en stark förhandlingsposition,

Skolvärlden nr 01/04
Uthyrning av slavar

Framför mig ligger två av de vidrigaste arbetsavtal jag läst. De är mellan ”Hyrespolen” och ett Göteborgsföretag och ett annat kompletterande mellan Hyrespolen och något som kallas den ”Polska firman”. Av avtalstexten framgår att ”Polska firman” i själva verket är en polsk arbetare med F-skattesedel som ska jobba på ett Göteborgsföretag. Av avtalet framgår att arbetet ska under slavvillkor.

Jobbar polska arbetare i Sverige ska de ha svenska löner och arbetsvillkor, det kräver den fackliga solidariteten. Det är dessutom det effektivaste sättet att få stopp på denna snuskiga verksamhet. Vit slavhandel behöver vi inte i Sverige.

I elektrikern får det rum lite längre krönikor än i Dagens arbete. Denna innehåller därför lite mer ingående tips om hur man kan jobba fackligt mot den osunda verkamheten med F-skattesedel för slavarbetare.

Elektrikern nr 10/03
Vit slavhandel

Framför mig ligger två av de vidrigaste arbetsavtal jag läst. De är mellan ”Hyrespolen” och ett Göteborgsföretag och ett annat kompletterande mellan Hyrespolen och något som kallas den ”Polska firman”. Av avtalstexten framgår att ”Polska firman” i själva verket är en polsk arbetare med F-skattesedel som ska jobba på ett Göteborgsföretag. Av avtalet framgår att arbetet ska under slavvillkor.

Jobbar polska arbetare i Sverige ska de ha svenska löner och arbetsvillkor, det kräver den fackliga solidariteten. Det är dessutom det effektivaste sättet att få stopp på denna snuskiga verksamhet. Vit slavhandel behöver vi inte i Sverige.

Dagens arbete nr 09/03
Den antifackliga Dagens Nyheter Tidningen DN har under senare år utvecklats till en av de mest fackföreningsfientliga tidningarna i landet, åtminstone på ledarsidan. DN:s avknoppade tryckeri, DNEX avskedade den förhandlingsansvarige Eddie Morén mitt under pågående förhandlingar. Man medgav sedan i de påföljande tvisteförhandlingarna att man inte hade någon bevisning, men sade att han trots det aldrig skulle få komma tillbaka eftersom man under alla omständigheter ämnade lösa ut honom enligt 39 § LAS oavsett utgången i AD. Grafikerna var ställda mot väggen och tvingades gå med på utköpning. Man får gå långt tillbaka i tiden för att träffa på ett så antifackligt beteenden från en stor väletablerad arbetsgivare. Elektrikern nr 9/03
Framåt, mot mindre jämställdhet Var tredje kvinna i industrin har en lön under 16 000 kronor. För män är det var tionde (DA nr 10/2003). Men det är värre än så. För 15 % av kvinnorna arbetar mindre än vad de vill göra genom påtvingad deltid. Motsvarande siffra för män är 4 %. Och i DA: s statistik är de deltidsarbetandes löner uppräknade till heltid för jämförelsens skull. Det är alltså ännu fler än var tredje kvinna som har en lägre lön än 16 000. Den faktiska löneskillnaden mellan män och kvinnor är alltså ännu större. Och löneklyftan har ökat under senare år. Dagens arbete nr 08/03
Att avskaffa facket med lönesamtal

I en stort uppslagen artikel har SIF:s ordförande, Mari-Ann Krantz ”rättvisa löner i sikte”. (DN 2003-10-14) Detta eftersom man nu, något sent kan det tyckas, upptäckt att de kvinnliga medlemmarna tjänar 2 175 kronor mindre än motsvarande män. Den enda fackliga strategi som SIF redovisar är ”fler kvinnliga förhandlare i Sif-leden”. Som metod verkar den något svag.

1/3 av industriarbetarkvinnorna har under 16 000 kr i lön men bara 1/10 av männen. (Dagens industri 2003 nr 10.) Avtalssekreterarna i industriförbunden  ser kompetensutveckling som medlet, trots att betald utbildning för LO-arbetare under den tid man tillämpat denna strategi gått ner från 2,7 till 2,3 % av arbetstiden.

Det värsta är att löneskillnaderna för alla dessa grupper bara har ökat under de sista tio åren

Skolvärlden nr 08/03
Blåsningen

Vi som har trott på SAF: s ekonomiska ödesprognoser om förlorad konkurrenskraft har alltså gått på världens blåsning. Staten har i konkurrensens intresse, helt i onödan försämrat vår skyddslagstiftning bl.a. anställningsskyddslagen. Våra kollektivavtal har med fackets hjälp gjorts flexibla med individuella löner som arbetsgivaren själv sätter. Vilket återigen missgynnar de svagaste grupperna som kvinnor och invandrare.

Elektrikern nr 8/03
Hur får lokala facket makt över lönen?

De centrala löneavtalen lägger ofta ned lönesättningen lokalt, men ger inte de lokala fackliga företrädarna reella påtryckningsmedel. En facklig förtroendeman som kämpar för principer som strider mot arbetsgivarens intressen, kan därför själv drabbas de av arbetsgivarens missnöje, utan att komma någon vart.

Som om detta inte skulle vara nog får de fackliga förtroendemännen ofta arbetskamraternas missnöje riktat mot sig. Genom löneöverenskommelsen med arbetsgivaren får de ta ansvar för en lönesättning som de egentligen inte har några maktmedel att påverka. Medlemmarna upplever emellertid, eftersom förtroendemännen deltar i förhandlingarna, att facket är ansvarigt för dessa. Facket får bära hundhuvudet för orättvisa löner, när det är arbetsgivarens dåliga lönepolitik som bär ansvaret.

Hur fixar man detta?
Elektrikern nr 7/03
Kritik eller tystnad Att en professor som är fullmaktsanställd genom tjänstledighet berövas rätten att upprätthålla sin fullmaktstjänst, är det verkligen något som har allmännintresse? Ja om man sätter in det i ett större sammanhang och ser hur lärarna i Sverige som yrkesgrupp allt mer marginaliseras och behandlas som kollin som kan skyfflas runt utan hänsyn till att skydda deras oberoende, jämfört med den oavsättlighet som gällde tidigare, är det en spännande men samtidigt högst oroande utveckling. Skolvärlden nr 07/03
Ackord bra eller dåligt? Under 1970-talet jobbade vi hårt för att avskaffa ackorden eftersom de ansågs omänskliga. I dag är ackorden nästan helt borta men vi har högre ohälsotal än någonsin. Kan det ha något samband? Ja det kan det. Läs hur! Dagens arbete nr 07/03
Euron och kollektivavtalet SN har gjort en utredning om hur euron hjälper Tyskland att göra sig av med "gamla strukturer" som anställningsskydd och kollektivavtal Innan vi gick med i EG fick bara företag som hade kollektivavtal offentlig entreprenader för att undvika att företag använde dåliga anställningsvillkor som konkurrensmedel för att genom ett lågt anbudspris få entreprenaden. Men nu är sådana krav på kollektivavtal förbjudna enligt svenska domstolars uttolkning av EG-rätten. Så i dag är det fritt fram att konkurrera med social dumping p.g.a.. EG:s upphandlingsregler. Risken för att euron utnyttjas på samma sätt är uppenbar, det visar om något SN:s utredning om Tysklands framtid. Därför kommer i vart fall jag att säga nej den 14 september. Dagens arbete nr 06/03
Förlorade villkor

De missförhållanden som finns på arbetsmarknaden i dag är inte skapade genom naturlagar. De är skapade genom dålig facklig politik, kombinerad med en usel lagstiftning. Vad ska man nu göra åt detta? Oberoende av färg på regeringen försämras ju arbetsrättslagstiftningen. Då finns det bara en möjlighet.

1. Ställ fackliga krav! Begär att avtalen ska innehålla bestämmelser som i princip förbjuder tidsbegränsade och dåliga anställningsformer.

2.      Fixa löneskyddet i kollektivavtalet. Ett kollektivavtal utan löneskydd är inte ett kollektivavtal värt namnet.

Skolvärlden nr 06/03
Kollektivavtal för framtiden Elstrejken äröver. Det började med pukor och trumpeter och krav på bort med pressade byggtider och arbetsgivarens fria rätt att vara orättvis som Elektrikerförbundet numera har döpt arbetsgivaren § 32-befogenheter, d.v.s. bestämmelsen om arbetsgivarens fria arbetsledningsrätt, till. Man vad slutade det med? Blev det något resultat? Elektrikern nr 6/03
Falskspel om löner Det gamla inarbetade kraftverksföretaget får en ny modern chef. Lönesättningen ska reformeras. Det blir stopp i de lokala förhandlingarna och SEKO inkallas. Ombudsmannen träffar en överenskommelse om införande av individuella löner. Förutsättningen för att lokala facket skall gå med är att klubbordföranden fick vara med om att bestämma kriterierna. Denna del av överenskommelsen är emellertid muntlig.

Under löneförhandlingarna något år senare briserar bomben. VD och ledningsgruppen hade i tysthet själva bestämt kriterierna och dessutom värderat samtliga anställda. Trots långa förhandlingar stod dessa av VD egenmäktigt fastställda kriterier fast.

Elektrikern nr 5/03
Vem ska bestämma över ditt liv? Det kommer därför inte att bli några lättköpta segrar som SEF kommer att vinna i sin kamp för bättre arbetsförhållanden. Vi kan räkna med att SAF eller Svenskt Näringsliv som de har behagat döpa om sig till, kommer att lägga ett oerhört tyck på EIO att inte ge efter. Så bered er på en svår och tuff kamp för bättre arbetsförhållanden. Elektrikern nr 4/03
Att trampa på en mycket öm tå

Värk i skuldror nacke eller axlar har ökat hos LO-kvinnor (16-29 år) från 20 % 1980 till 48 % 1999. (LO Ohälsans trappa). Det nya med elektrikernas konflikt på försommaren 2003 är dels kravet på avtal som gör det möjligt att få upp arbetsmiljön på det lokala förhandlingsbordet med ordentligt tryck, dels att det är det första försöket på länge att nagga arbetsgivarens § 32-befogenheter i kanten.

Om Elektrikerförbundet når framgång med sitt recept att göra dålig arbetsmiljö dyr, kommer självfallet andra LO-förbund att följa i spåren. Som en följd av Elektrikerförbundets konflikt har nu (2003-06-18) LO-styrelsen beslutat att göra detta till 2004 års mest prioriterade förbundssamordnade fråga. BRA!

Dagens arbete nr 06/03
Du skall icke stjäla eller? Det är uppenbart att det finns en rättvisa för vanliga arbetare och tjänstemän och en annan för höga chefer. Det är något ruttet i staten Sverige. Skolvärlden nr 05/03
När ska arbetaren få bestämma över sitt liv?

 

Kan en klubbordförande tvingas välja mellan endera att få ledigt på sin dotters student eller ledighet för en facklig kurs. Ja arbetsgivaren kan ju inte vägra ledighet för facklig verksamhet, det sätter förtroendemannalagen P för. Men att ta ledigt för att dottern ska ta studenten det kan arbetsgivaren vägra godtyckligt. Läs om bakgrunden till detta och vad man kan göra åt det

Dagens arbete nr 05/03
Din fritid ska vara dyr!

Många avtal, även på LO-området har med fackets samtycke luckrats upp under de sista åren. Arbetstagaren är i dag i allt större utsträckning skyldig att tåla ingrepp i sin fritid utan skälig ersättning.

Det sker genom nyheter i avtalet som flexibel arbetstid, konjunkturanpassad arbetstid, arbetstidsbanker och allt annat möjligt tjusigt som facket döpt sina eftergifter till.

Det är ingen bra utveckling. För sätter man inte ett högt pris på arbetstagarens schemalagda fritid, så blir även den arbetsgivarens egendom.

Dagens arbete nr 04/03
Man måste lyda

Många tror att en arbetstagares främsta arbetsuppgift är att utföra sitt arbete bra och noggrant. Arbetsrättsligt är det inte så. Man kan slarva ganska mycket i arbetet utan att det är saklig grund för uppsägning.

Men lyder man inte order, för att uttrycka sig i militära termer, så blir man inte gammal på jobbet om arbetsgivaren vill använde denna  ordervägran för att göra sig av med arbetstagaren.

m
Skolvärlden nr 04/03
Man måste vara lönsam

Tjänstemännen på Korsnäs ska få sina prestationer betygsatta enligt en ny kompetensanalys ”Cheferna har redan hunnit använda analysen för att plocka fram ett antal framtidsämnen. Nu ska de övriga efter samtal med sin chef, få betyg utifrån sju kriterier, däribland affärstänkande, utvecklingsförmåga och samarbetsförmåga. Ett A för topprestationer ett C för insatser under medel.” Dagens löneavtal med allt individuellare löner ökar arbetsgivarens makt. Fackets enda maktmedel i förhandlingar, stridsåtgärden, kan inte utnyttjas. Den finns endast vid den centrala löneförhandlingen, vid den lokala, där lönen i dag sätts, råder fredsplikt. Blir man inte överens i lokala förhandlingar så sätter arbetsgivaren lönen ensidigt enligt de flesta tjänstemannaavtal och även enligt många arbetaravtal.

Skolvärlden nr 03/03
Strejkrätten hotad av EG-rätten - igen EG-lagstiftningen och arbetarnas rättigheter att strejka ligger på direkt kollisionskurs. Och konflikten mellan demokratiska rättigheter och den fria rörligheten inom EU har åter aktualiserats i ett mål i EG-domstolen, mål C 112/00, Eugen Schmidberger ./. Österrike. Den som ska föreslå hur domstolen ska döma, Generaladvokat Francis G. Jacobs säger saker som ger otäcka vibrationer när det gäller strejkrätten. Elektrikern nr 3/03
Vem kan man lita på? Vad får arbetsgivaren egentligen göra? Får han gå in på klubbexpeditionen utan lov med huvudnyckel för att fixa datorn, som han äger? Dagens arbete nr 04/03
Vart går kollektivavtalen?

Det finns kanske ett ljus i tunneln. Göran Trogen, avgående VD i arbetsgivarförbundet Almega och en av de starka männen i det s.k. Industriavtalet talar sig i en avskedsintervju varm för kollektivavtalet ”Det är det mest rationella sättet att forma regler och lösa problem på arbetsmarknaden” (Sv D 20030101).

Men synar man vilket kollektivavtal han vill ha, slocknar ljuset:

Dagens arbete nr 03/03
Offentlig nedhandling Ökade livschanser.  Meningsfullt och lustfyllt. Bygga och skapa tillsammans. Tydliga spelregler. Gemensam kultur. Personligt ansvar. Olikhet och tydlighet.

Är detta reklam för en ny religion, eller ett företagsledningsinstitut? Nej, det är honnörsorden för den privatiserade skolan. Under de senaste tio åren har företagen i västvärlden börjat exploatera nya marknader för att tjäna pengar, t.ex. vård, omsorg och skola. Men den viktigaste drivkraften för dessa nya företag är inte att uppfylla tjusiga mål, utan vinst. För det måste produkterna bli köpta. Därför tjusiga mål. Och vinst kan man bara få genom sänkta personalkostnader, lägre personaltäthet och sämre förmåner, helst bådadera. Det är där vinsterna finns. Intäkten går inte att påverka, den är anbudsbestämd.

Skolvärlden nr 02/03
Ärt tiga guld Lärare är en av de viktigaste yrkesgrupperna ur samhällets synpunkt när det gäller yttrandefriheten. Samtidigt är gymnasielärare en av de grupper i samhället som är räddast för att drabbas av repressalier om de utnyttjar sin yttrandefrihet. Den yrkesgrupp som skall föra vidare samhällets grundläggande demokratiska värden är alltså en av dem som känner sig räddast för att utnyttja den. Skolvärlden nr 01/03
De nya statarna

Nu hämtar Scania hem produktionen (SvD 20021227). Äntligen, tänker man, har företagen insett det huvudlösa med outsourcing. Men läser man vidare verkar det som om man byter ut det ena problemet mot ett annat, som ur de anställdas och långsiktigt även ur företagets synpunkt är värre. 20 % av de anställda ska vara tidsbegränsat anställda. När konjunkturen viker ska deras anställningar inte förnyas. Vi skapar alltså en ny rättslös grupp på arbetsplatsen utan anställningsskydd, som enkelt kan sparkas ut när den tidsbegränsade anställningen utgår.Nu håller vi håller på att skapa ett nytt proletariat i Sverige, och facket hjälper till. Vad kan man då göra?  I den statliga utredningen Hållfast arbetsrätt för ett föränderligt arbetsliv, (DS 2002:56; länk här), kan du framförallt i bilagedelen hitta bra beskrivningar med fakta. Men utredningens förslag till förbättrad lagstiftning är tyvärr dåliga. Så där finns inget att hämta. Ställ i stället krav på ditt fack att utnyttja kollektivavtalet för att stoppa denna proletarisering av arbetare.

Dagens arbete nr 02/03
Får man skjuta arbetare? HD har dömt 8 ungdomar till fängelsestraff. Det som gör Ådalskravallerna och Göteborgskravallerna lika är att staten i båda fallen använder samma gummiparagraf, upplopp, för att döma på svaga grunder. Det är en klassdomstol som dömer, 1931 emot arbetarklassen och 2002 mot ungdomar som protesterar emot ett orättvist system. I båda fallen är det politiska domar som döljs under en juridisk täckmantel.Det är allvarligt. Vad som händer är att rättssamhället under trycket av den rättsosäkra stämning som USA och dess paranoida president Bush håller på att etablera, undergräver det demokratiska skydd som vi ser som självklart i Sverige. Artikeln nedan behandlar samma ämne men med en något annan ingång. Elektrikern nr 9/01
Klassdomstolen åter? HD har dömt 8 ungdomar till fängelsestraff. Det som gör Ådalskravallerna och Göteborgskravallerna lika är att staten i båda fallen använder samma gummiparagraf, upplopp, för att döma på svaga grunder. Det är en klassdomstol som dömer, 1931 emot arbetarklassen och 2002 mot ungdomar som protesterar emot ett orättvist system. I båda fallen är det politiska domar som döljs under en juridisk täckmantel.Det är allvarligt. Vad som händer är att rättssamhället under trycket av den rättsosäkra stämning som USA och dess paranoida president Bush håller på att etablera, undergräver det demokratiska skydd som vi ser som självklart i Sverige. Vill Du läsa HD:s dom i sin helhet så finns den här Dagens arbete nr 10/02
Pressade byggtider I dag jobbar inte byggnadsarbetaren till pensionsåldern. Han är utslagen långt dessförinnan. En av orsakerna är pressade byggtider. Ända sedan 80-talet har anläggningsförbunden försökt få bukt med denna osunda företeelse, med 0 framgång, Tvärtom arbetsmiljön är i dag än sämre bl.a. p.g.a. fler underentreprenörer. Vad göra? Svaret är så självklart att det är genant att inget fackförbund hittills drivit frågan. Gör pressade byggtider olönsamt. Det är en av många idéer i Elförbundets nya avtalspolitiska rapport. Från defensiv till offensiv. Läs boken här. Den finns inte tryckt än men snart kan Du beställa den hos Elförbundet. Läs den. Kolla om inte också ditt fackförbund kan använda de pigga idéerna i denna rapport. Robert Nyberg har som vanligt i mina böcker illustrerat, han är pålitligt skarp och rolig. Elektrikern nr 8/01
AD:s dom; en livsfarlig arbetsmiljö Ett skyddsombud lägger ett arbetsstopp och sätter upp en skylt som tagits fram tillsammans med företaget där det står: Maskinen/arbetsplatsen avstängd Information eller upphävande kontakta avdelningens skyddsombud. AD finner inte att detta utgör ett tillräckligt tydligt skyddsombudsstopp! Det verkar som om AD ger sig upp bland molnen och betraktar arbetstagarnas representanter som ofullkomliga byråkrater som inte fyller i sina blanketter på föreskrivet sätt. Skärpning. AD är ju arbetsmarknadens domstol, inte advokatsamfundets diciplinnämnd. Kolla själv på skylten här får du se om Du lyckas missförstå den Dagens arbete nr 8/02
Bota det sjuka Sverige! Sverige är sjukt. Kostnaderna för sjukskrivningar och förtidspensioner var 93 miljarder förra året och beräknas i år gå upp till svindlande 143 miljarder kronor. Men vi är inte ensamma. På tio år har t.ex. antalet som lämnar arbetsmarknaden efter arbetsskada eller nedsatt arbetsförmåga i USA nästan fördubblats  från knappt tre miljoner till nära 5,4 miljoner. Samtidigt rasar börserna. Det visar sig att många av börsbolagen har stora uppblåsta vinstredovisningar som bara tjänat syftet att göra aktiemarknaden glad och blåsa upp det egna bolagets börskurs. Finns det något samband? Jag menar det. Målarfackets tidning för sept 2002
Från defensiv till offensiv Svenska Elektrikerförbundet håller på att ta fram en ny avtalsrapport som ska stärka kollektivavtalet som instrument för att göra det bättre för medlemmarna. Vad jag vet är Elektrikerförbundet det enda förbund som gjort en så medveten satsning för att analysera läget och försöka flytta fram positionerna. Annorlunda är det med arbetsgivaren. Ända sedan slutet av 1970-talet har SAF haft en mycket medveten linje för att ändra kollektivavtalen så att det bättre passar deras ideologi. Jag säger medvetet passa SAF:s eller numera Svenskt Näringslivs ideologi, för Svenskt Näringslivs linje förstör i själva verket för svenskt näringsliv. Elektrikern nr 7/01
”Det gick bra ändå” Gunvor Engström är nytillträdd VD i Företagarnas Riksorganisation. I en intervju berättar  hon ”i förbifarten att på det företag hon själv ägde en gång i tiden fanns det inte kollektivavtal ’det gick bra ändå´ ” (SvD 2002-07-29).

Det tror vi gärna. Men frågan är vem det gick bra för. För  Gunvor Engström, eller för de anställda. Jag tror inte att det var för de anställda.

Elektrikern nr 6/01
Företagshälsovården som vinstfaktor Min barndomsvän Lisa jobbar på ett metallföretag som växt från 10 till 250 anställda på mindre än 10 år. Hon är huvudskyddsombud. Nu var hon bekymrad:

”Vi jobbar med isocyanater. Facket fungerar inte, inte ens hälften är medlemmar. Arbetsgivaren kan inte ett skvatt om arbetsmiljö och än mindre om härdplastföreskrifterna. Metallombudsmannen är inte intresserad och jobbarna verkar inte bry sig.

Dagens arbete nr 6/02
Borgarnas arbetsrätt Borgarna förespråkar en arbetsrätt som i princip innebär att arbetsgivaren ska ges full rätt att bestämma och att arbetstagaren glatt ska underkasta sig arbetsgivarens vilja. Här är några exempel. Moderaterna går längst, förstås men framförallt Kristdemokraterna men även Centern och Folkpartiet hänger på. Att de borgerliga partierna vid en eventuell valseger i stort vill avskaffa det arbetsrättsliga skydd en arbetstagare i dag har i arbetslivet, känner inte särskilt många till. De borgerliga tidningarna skriver inte om det och de få vänstertidningar som finns når antingen inte ut eller har inte resurser att bevaka hur borgarna vill utforma sin arbetsrätt efter en valseger. Elektrikern nr 2/01
En rättvis lön? Målarna har efter stor vånda gått med på individuella löner i sitt kollektivavtal. Individuella löner är skräp enligt min uppfattning, som splittrar arbetstagarna och ger arbetsgivaren större makt. Krönikan innehåller tips om man hur på ett fackligt bra sätt ska kunna hantera individuella löner i kollektiva lokala löneförhandlingar. Målarfackets tidning för mars 2002
AD godkänner svenskt rekord i vikariat Ett säkert sätt att kringgå anställningsskyddslagens skydd är att anställa tidsbegränsat. Här godkänner AD 61 tidsbegränsade anställningar efter varandra utan att se det vare sig som ett kringgåendes av LAS eller EG:s direktiv om begränsning av tidsbegränsade anställningar. Man hoppas detta inte är uttryck för någon ny inställning hos AD när det gäller LAS karaktär av skyddslagstiftning. Dagens arbete nr 2/02
AD godkänner svenskt rekord i vikariat Ett säkert sätt att kringgå anställningsskyddslagens skydd är att anställa tidsbegränsat. Här godkänner AD 61 tidsbegränsade anställningar efter varandra utan att se det vare sig som ett kringgåendes av LAS eller EG:s direktiv om begränsning av tidsbegränsade anställningar. Man hoppas detta inte är uttryck för någon ny inställning hos AD när det gäller LAS karaktär av skyddslagstiftning. Eftersom det är en av AD:s mest arbetstagarovänliga domare som dömer, behöver man nog inte frukta en sådan allmän utveckling. Elektrikern nr 2/01
Samarbete till döds LO-förbunden i Sverige har haft ett mycket bra samarbete med tjänstemannaförbunden. Självklart skall detta fortsätta. Men det får inte ske så att man offrar en solidarisk lönepolitik, mödosamt framväxta avtal och gränsdragningsöverenskommelser som förhindrar lönedumping. Och en sådan utveckling kommer om man inte i tid slår till bromsarna. Elektrikern nr 9/01
Ska kräftan visa vägen Vi skulle ju flytta fram våra positioner. Det är ju det som är meningen med facket. Ett självklart krav är då att blir man inte överens om fördelningen av den lokala lönepotten så ska det lokala facket fördela den. Det är absolut inte konstigare än att man överlämnar den rätten till arbetsgivaren, som i dag. En sådan fackföreningsstyrd löneutläggning är oerhört mycket mer produktionsbefrämjande än den som sker i dag på ABU-Garcia. Dagens arbete nr 10/01

Snuvade på 75 miljarder

"Obegripligt av facken att låta företagen få alla pensionspengar"

Förre SPP-chefen Karl-Axel Linderoth avslöjar månadens största nyhet i Svenska Dagbladet (SvD 2001-10-24). 75 miljarder är en massa pengar. Det är tjänstemannafacken vilka som hälftenägare till sina medlemmars pensionsmedel tillåter återbetalning till företagen av överskott som uppstått genom kraftigt stigande börskurser. Börskurser som nu i samma takt sjunker vilket innebär att fonderna snart nog kommer att behöva fyllas på igen.

Elektrikern nr 8/01
Integritetsförslag hot mot integriteten? Senare i år ska en statlig utredning lägga fram ett förslag som ska förstärka skyddet för integriteten för anställda. Men av det som läckt ut från utredningen verkar det nästan som den tagit som uppgift att ta bort mycket av det lilla skydd som i dag finns för arbetstagarnas integritet, i stället för att förstärka det. Dagens arbete nr 8/01
Gäller lagen inte arbetare År 2000 och första halvåret 2001 ogiltigförklarade Arbetsdomstolen 13 uppsägningar och avskedanden. Dessa arbetstagare hade alltså rätt att få jobbet tillbaka trots arbetsgivarens uppsägning. Men endast i två av dessa 13 fall fick de tillbaka i sina jobb. I fem av dessa 13 fall har arbetsgivaren använt en bestämmelse som ger honom rätt att trotsa AD genom att betala ett i lagen i förväg fastställt skadestånd. Det är den orättvisa 39 § i anställningsskyddslagen som ger arbetsgivaren rätt att strunta i Arbetsdomstolens domar om han bara betalar ut ett i lagen bestämt fast skadestånd. Det är Tidningen Kommunalarbetaren som undersökt vad som hänt med arbetstagarna i sådana vunna mål i Arbetsdomstolen. I fyra av dessa fem fall var det skattepengar som användes för att lösa ut de anställda. I det femte fallet var det en privat arbetsgivare som köpte ut en facklig förtroendeman. Elektrikern nr 7/01
Personlig integritet på jobbet En tidning i Dalarna ger de anställda som arbetsgivaren anser välklädda ett extra lönepåslag. Har man ring i näsan anses man inte välklädd, vilket arbetsgivaren glatt och omedvetet förklarade i ett program i Radio P4. Ett stort multinationellt städföretag inför etiska regler som man vill tvinga de anställda att skriva på. Här får man lova att inte strejka för att stödja arbetare i andra länder att hålla käft om allt som rör företaget och inte utan lov gå till massmedierna. Man får skriva på att det är ok att få sparken om man bryter mot en del av dessa regler. När företagen nu börja skära ner i den lågkonjunktur som är på väg plockar man på  uppsägningslistorna in folk som är barnlediga, långtidssjuka eller allmänt oppositionella, för att bara nämna några exempel. Får man verkligen göra så här? Elektrikern nr 6/01
Blind Lydnad Jan var gammal i gården och trygg i sin yrkesroll.  När arbetskamraten blev uppsagd, som han tyckte orättvist, skrev han till sitt fackförbund och klagade. Hans båda arbetsledare straffade honom. Han fick gå in och jobba i packsalen. Han vägrade. Givna order ska lydas och gör man inte det kan man bli av med jobbet. Och det beror just på att § 32, alltså arbetsgivarens rätt att fritt leda och fördela arbetet, som i högsta grad är gällande rätt i Sverige, går tillbaka på ett gammal preussisk ensidig arbetsgivarstadga från 1890-talet. Dagens arbete nr 6/01
Spjutstångs Ände I Sverige är det Målareförbundet som har varit värst utsatta för konkurrensrättens följder. Redan i början av 1990-talet ansåg konkurrensverket att en ackordsbestämmelse i målaravtalet stred mot den gamla konkurrenslagen. Men de kunde inte förbjuda den, för det medgav inte den gamla lagen. Men den nya konkurrenslagen är mycket vassare och bygger på EG-rätten. Så om Konkurrensverket nu säger att en bestämmelse strider mot konkurrensrätten blir den ogiltig och Målareförbundet får inte strejka för att genomdriva eller behålla en sådan bestämmelse. Man kan därför förstå att arbetsgivaren gillar att använda denna lagstiftning mot facket. Målarfackets tidning för juni - juli 2001
Är SACO ett fackförbund? Men varför ska vi bry oss när SACO sluter ett skräpavtal? Det är kanske till och med bra. Sjuksköterskorna i TCO har ju lyckats med sin löneutveckling genom att i stort sett släppa marknadskrafterna fria i lönesättningen. Men tittar man närmare på utvecklingen så är det sjuksköterskorna i storstadsområdena som haft en bra löneutveckling, medan de som är i Norrland har lyckats sämre med att få upp sina löner. SACO har nu gått på SAF:s bluff om att kollektivavtalen ska vara individanpassade. Men att anpassa så att det blir bättre för individen är tillåtet redan i dag. Det behöver man inte sluta avtal som innebär att det inte ska vara några garanterade löneökningar. För när man skriver in garanterade löneökningar i ett avtal så innebär det att facket begagnar sin kollektiva styrka för att se till att även de som jobbar i Norrland och inte har en så stark förhandlingsposition ska få en dräglig levnadsnivå. Det sjuksköterskorna och SACO gör nu, kommer långsiktigt att innebära att de får det svårt att hålla ihop sin organisation. För när individen själv sköter sin löneutveckling så har man ju inte längre behov av något fack. Elektrikern nr 5/01
Har facket tappat kompassen? När nu Handels och Byggnads och förhoppningsvis även Kommunal med sina låglönegrupper tar bladet från munnen och kräver sin rättmätiga andel av produktivitetsutvecklingen ska vi stötta dem. Vi ska inte gå på bluffen om större individuell lycka genom lägre löner som vi själva får bestämma över i fria direktförhandlingar med arbetsgivaren. Elektrikern nr 4/01
Systematisk orättvisa Facken har sålt ut hårdvaran i avtalet som justa nivågrupperade löner, fasta arbetstider och skydd vid omplacering, mot floskler om kompetensutveckling, individuella löner, konjunkturanpassade arbetstider och andra "flexibla" lösningar. Kollektivavtalets styrka - det kollektiva skyddet - har bytts ut mot vackra men till intet förpliktande ord och därmed större § 32-befogenheter - d.v.s. arbetsgivarens rätt att fritt leda och fördela arbetet -. Långsiktigt innebär detta ett hot såväl mot kollektivavtalet som mot facket. Varför ska man vara med i ett fack och sluta kollektivavtal när man i alla fall själv ska fixa sin lön genom kompetensutveckling och annat eget pyssel med arbetsgivaren? Dagens arbete nr 4/01
Till flydda tider återgår ..

Fackets tolkningsföreträde vid tvister om arbetsskyldighet är en av de få viktiga förstärkningarna för arbetstagarna genom MBL. Tyvärr har facken varit livrädda för att använda detta verktyg, eftersom man fruktat skadeståndet. Nu har AD dragit gadden ur denna för arbetsgivaren giftiga orm genom att klippa till med ett miljonskadestånd mot SEKO. När såg vi sist samma villighet att på lika lösa grunder klippa till med ordentliga skadestånd mot arbetsgivaren? Vid föreningsrättskränkning kanske vi kunde få denna skadeståndsnivå. Det skulle var en nåd att stilla bedja om.

Elektrikern nr 3/01
Otack är den armes lön

Ericsson ger ”bara” 28,7 miljarder i vinst. Aktien föll som en sten på börsen. På grund av den ”dåliga” vinsten ska Ericsson sparka mellan 500 - 1000 anställda. Genom uppsägningarna lastar Ericsson över kostnaderna för permitteringslön och omskolning på samhället. Det var en verksamhet som stora företag, om det inte gick riktigt dåligt, tidigare stod för genom internutbildning, korttidsvecka och permitteringar. Hur kommer det sig, att man nu kastar ut folk, trots att företaget går lysande?

I Sverige är det nästan helt gratis att göra sig av med anställda vid arbetsbrist. Trots allt som sägs om den stela svenska arbetsrätten har Sverige ett dåligt anställningsskydd internationellt sett.
Dagens arbete nr 2/01
Har arbetare inget människovärde? Narkotika är en styggelse och det skall inte finnas på arbetsplatsen. Det skall bekämpas, men inte genom att man ge arbetsgivaren fri rätt att bestämma över arbetarens kropp. I ett demokratiskt samhälle skall människans rätt till sin kropp och sin integritet styras av lagar och inte av gamla husbonderegler från 1800-talet. På 1970-talet var en av de viktigaste parollerna: Bort med § 32, dvs. arbetsgivarens oinskränkta rätt att leda och fördela arbetet. Nu är det dags att ta upp kampen igen. Får vi inte bort § 32 kommer AD snart att trampa allt vad integritet heter under skosulorna, som den här domen från AD visar. Du har den i fulltext här. Elektrikern nr 2/01
Den klasslösa arbetsplatsen

På Volvo skövdeverken har SIF och Metallklubben träffat ett medarbetaravtal. Sådana avtal går alltid arbetsgivarens väg. Läs varför.

Elektrikern nr 1/01
Olika är inte fel Lahoucine hade fått en arbetsskada. Arbetsgivaren struntade i hans problem. Han skrev då till en av de allra högsta cheferna i Ericsson där han hotade med en fatwa Han avskedades. En fatwa är inte som man kan tro  en dödsdom utan ett vist råd av en religiös ledare. Det klargjordes i processen men domstolen lade arbetsgivarens fördomar om hotet till grund för avskedandet och godkände avskedandet. Svagt!

Du kan läsa domen i fulltext här!

Elektrikern nr 8/00
Arbetstidsförkortning till varje pris? Regeringen misslyckade med att ena samarbetsparterna i regeringen Mp och V om en ny arbetstidslag. Och det var nog tur det. För det TCO:s förslag som låg i botten är ett sant arbetsgivarförslag. Fram för riktigt valfläsk och inte gammal dålig skåpmat om vi ska tro på en framtida socialdemokratisk regering. Elektrikern nr 7/00
Att förbättra genom att försämra Regeringen har uppdragit åt Arbetslivsinstitutet att göra en översyn av arbetsrätten. De områden som ska ses över är arbetstagarbegreppet, begreppet saklig grund för uppsägning, tidsbegränsade anställ­ningar samt lojalitetsplikten i anställningen Utredningen,  ska ”skapa trygghet och förutsägbarhet för de anställda inom ramen för en flexibel och effektiv arbetsmarknad. Ordvalet och innehållet i direktiven visar att det inte är förbättringar som eftersträvas, endast en anpassning till det nuvarande dåliga arbetsrättsliga läget. Elektrikern nr 6/00
Fattigauktioner på våra gamla Offentlig upphandling ger ofta uppdragen till det företag som ger det lägsta priset utan hänsyn till kvalitén. Inget skiljer denna verksamhet från den utauktionering av fattighjon som var det förrförra seklets fattigvård. Elektrikern nr 5/00
Fri man utan fack "Gulingarna" som åker snålskjuts på facket vet inte hur farligt de lever. Dagens arbete nr 7/00
Från fattigvård till fattigvård I sin självbiografiska Nässlorna blomma berättar Harry Martinsson hur han som fattigbarn auktioneras bort till den bonde som bjöd lägst för att ta hand om honom. I dag auktioneras våra åldringar bort av Stockholms stad till det företag som kan driva verksamheten i samma spår som tidigare till lägsta pris. Dagens arbete nr 5/00
Systematisk orättvisa? Individuell lönesättning innebär ofta att man ger arbetsgivaren ytterligare en möjlighet att vara orättvis. Här är ett exempel ur verkliga livet. Elektrikern nr 4/00
Stärk de småföretagsanställdas rätt! I debatten framförs ofta att småföretagaren har en utsatt ställning. Det är rätt, men inte som man ofta säger, att arbetsrätten är ett hinder i verksamheten. En förbättring av arbetsgivarens arbetsrättsliga ställning medför alltid en motsvarande försämring av de anställdas rätt. Målarfackets tidning för april-maj 2000

Vardagsrasism

Mordet på Björn Söderberg kunde ha undvikits om facket fullgjort sin viktiga bevakningsuppgift mot nazismen. Både på den arbetsplatsen och i den hamn  där DO i mars 2000 instämt arbetsgivaren för diskriminering, fanns öppna tecken på vardagsrasism utan att facket ingrep. Facket har i den nya lagen mot diskriminering fått redskap att jobba med för att komma till rätta med den viktiga renhållningen mot nazism och främlingsfientlighet.

Dagens arbete nr 5/00
AD sågar elak arbetsgivare

En såg tvingar sina anställda att efter det de arbetat in övertidsersättning skriva ett fax till sin avdelning och förklara att de avstår från övertidsersättningen. Facket stämmer till AD som förklarar att arbetsgivaren inte genom utpressning utan vederlag får sänka arbetstagarnas intjänade löneförmåner. SAF chefsjurist  ser denna dom som att AD begränsar arbetstagarnas rätt att genom frivilliga överenskommelser kunna stödja företaget. Krönikan behandlar domens fackliga konsekvenser.

Elektrikern nr 3/00
Avskaffa arbetsgivarens rätt att vara orättvis! Individuella löner ökar ytterligare arbetsgivarens § 32 befogenheter. Men högkonjunkturen ger oss möjligheter att förbättra vad vi förlorat i avtalen under de senaste 10 åren. Dagens arbete nr 3/00
Jakten på småbarnsföräldrar

Miljöpartiets föräldrafientliga förslag. Småbarnsföräldrar i synnerhet kvinnor har lågt värde på arbetsmarknaden. De behöver därför särskilt skydd. Vad som hänt under de senaste 20 åren är att anställningsskyddet successivt försämrats. Mer än 50 % av LO:s unga kvinnor är därför i dag tidsbegränsat anställda. För dem är läget sämre än det var 1940 då det i alla fall fanns en särskild lag med förbud mot uppsägningar p.g.a. havandeskap. Miljöpartiet har nu tvingat regeringen att lägga ett förslag som ytterligare försämrar kvinnornas ställning, med rätt för arbetsgivaren att undanta två stycken från turordningen vid uppsägning p.g.a. arbetsbrist. (Undantag från turordningen; DS 2000:06) Utredningen innehåller intressanta siffror som visar det jag påstår i krönikan. Jag har länkat till regeringens hemsida om Du vill läsa utredningen i sin helhet.

Elektrikern nr 2/00
2000-talet, kontrollens sekel? Den tekniska utvecklingen ger allts större möjlighet till kontroll av arbetstagaren. Vad kan vi göra fackligt åt det? Dagens arbete nr 1/00
Upphandling som verktyg för lönedumping

Det självklara fackliga målet vid privatisering är: Vi struntar i vem som driver verksamheten, så länge ni inte tafsar på våra förmåner. Håller man en sådan facklig linje blir det inte billigare att föra över offentlig verksamhet i privata händer. Då kan pendeltågen börja gå i rätt tid, tunnelbanan rulla och den som är sjuk eller skadad få en trygg ambulansfärd till sjukhuset.

Elektrikern nr 2/00
Anställda ska hålla käft

Fabriken går dåligt. Maskinerna har inte fungerat. Massor av produkter har fått kastas. En ny ägare köper. Han ska göra de investeringar som såväl behövs. Men det blir inga investeringar. En månad efter övertagandet, läggs hela verksamheten ned.

Två av fackets bolagsstyrelserepresentanter berättar för lokaltidningen vilka missförhållanden som åstadkommit företagets dåliga lönsamhet. De berättar om de anställdas ilska över att den nye ägaren bara köpt bolaget för att bli av med en besvärande konkurrent, och komma över ett framgångsrikt firmamärke. Några dagar senare får de var sitt brev från den nya koncernledningen. Brevet innehåller en varning. Får arbetsgivaren verkligen göra så? Ja dagens arbetsrätt  tillåter faktiskt den här typen av förföljelser under förutsättning att arbetsgivaren är lite smart.

Dagens arbete nr 10/99
Solidaritet år 1891 och år 2000 Denna  krönika handlar - nu när vi träder in i det första året på det nya årtusendet - om något så skenbart inaktuellt som Norbergsstrejken år 1891 till 1892. Vad skiljer den tidens kamp för brödfödan från dagens lönestrid? Elektrikern nr 1/00
Yttrandefriheten avskedad Ett skyddsombud som stoppar ett farligt arbete, en arbetsskadad som skriver till högste chefen, avskedas från Ericsson. Vilka signaler ger detta  i organisationen? Är det orsaken till  Ericssons glappande telefonbatterier? Elektrikern nr 10/99
Egennytta och solidaritet Ett metall företag hotade att lägga ned företaget om inte vice klubbordföranden hamnade utanför turordningslistan. 68 medlemmar röstade mot klubben för arbetsgivarens föreningsrättskränkande förslag Dagens arbete nr 8/99
Regeringen inskränker strejkrätten Regeringen lägger nu (Nov 99)ett förslag till lagändring som säges syfta till att få ordning på en hotande inflation. Det konstiga är att de enda försämringar som föreslås drabbar strejkrätten trots att facket avlövats kraftigt på sina möjligheter att påverka lönebildningen p.g.a. Internationaliseringen. Elektrikern nr 9/99
Anställda ska hålla käft! Ett företag ska lägga ned verksamheten. Två förtroendemän varnas när de för lokaltidningen berättar om hur misskött företaget varit. Skadeståndsgrundande illojalitet? Dagens arbete nr 6/99
Regeringen hotar inskränka strejkrätten Hösten 99 läcker ett förslag om planer i kanslihuset på allvarliga försämringar i strejkrätten ut. Skulle det ha påverkat den pågående elstrejken om det varit  lag nu? Elektrikern nr 8/99
Data och integritet Det första målet i AD där arbetsgivaren spårat och läst den anställdes privata Internetpost Elektrikern nr 7/99
Attackerna mot arbetsrätten fortsätter Miljöpartiet har genomdrivit ett förslag om försämring av turordningsreglerna i LAS och påstår att det inte försämrar anställningsskyddet. Tidernas bluff! Elektrikern nr 6/99
Arbetsdomstolen inskränker offentliga  tjänstemäns oberoende En hälsoskyddsinspektör i Stockholm omplaceras för att han påstås stå  för mycket på hyresgästernas sida. I domen inskränker AD kraftigt   offentliga tjänstemäns oberoende ställning som utgör ett skydd för en opartisk förvaltning. EL nr 5 1999
Miljöpartiets bluff om arbetsrätten Miljöpartiet föreslår försämringar i turordningsreglerna i LAS och påstår att det inte drabbar svaga grupper som kvinnor och åldringar. Bluff! EL nr 4 1999
En omodern arbetsrätt Trots att såväl borgarna som socialdemokraterna i dag nedrustar arbetsrätten för att den är för Oflexibel är arbetstagarens demokratiska rättigheter på arbetsplatsen i dag helt oskyddade. EL nr 3 1999
EG-domstolen hotar Strejkrätten EG-domstolens Generaladvokat Jacobs   föreslår att EG-domstolen i ett mål om holländska pensionsavtal ska döma så att den svenska strejkrätten inskränks mycket kraftigt DA nr 1 1999
Den nygamla arbetsgivaren Norstedts tryckeri ville skrämma sina anställda till tystnad genom att säga
upp en anställd facklig förtroendeman
EL 2/99
Förhandling eller lagstiftning
mot strejkrätten, fackets fria
val?
Bakgrund till de försämringar i strejkrätten som föreslås i SOU 1998:141 EL 1/99
Antistrejklagen ska stoppas!

Bakgrund till de försämringar i strejkrätten som föreslås i SOU 1998:141 DA 10/98
Antistrejklag!

Bakgrund till de försämringar i strejkrätten som föreslås i SOU 1998:141 EL 10/98
Utredning vill avskaffa
strejkrätten

Bakgrund till de försämringar i strejkrätten som föreslås i SOU 1998:141. Gissningar innan utredningen kommit
EL 9/98
EG-domstolen vill kunna
försämra arbetsmiljön
EG-domstolen får allt större betydelse för den svenska arbetsrätten. Här
redogör jag för ett italienskt arbetsmiljömål som kunde ha gått väldigt snett
om inte europafacken vräkt sig på bromsen.
EL 8/98
Kameraövervakning av
arbetare
I en lag som den socialdemokratiska regeringen införde 1997 medgav Laila Freivalds det mest integritetskränkande man kan tänka sig. Trots LO:s protester införde hon  nämligen en lag som medger kontinuerlig kameraövervakning och avlyssning av arbetare utan några begränsningar. Att det inte blivit en presstorm kring denna lagstiftning beror
nog närmast på att det inte är inne att försvara arbetstagarens rättigheter.
DA 8/98
Fixordförande avsatt genom kollektivavtal med facket En ombudsman i Metall gjorde en ordentlig blunder och hjälpte
arbetsgivaren att med överenskommelse i kollektivavtal avsätta en
klubbordförande. Att DA tog in denna krönika får verkligen ses som en
självständighet mot uppdragsgivaren Metall, för de vart inte glada när den kom in i tidningen.
DA 6/98
Är arbetare människor?

Inga-Lill Vretlund är lokalvårdare på Oskarshamns kärnkraftverk. Hon har ett konventionellt städarbete utan några säkerhetsinslag. När arbetsgivaren därför ville skicka henne på drogtest hos företagshälsovården kände hon sig förolämpad och kränkt. Men förbundet förlorade tvisten i Arbetsdomstolen om Inga-Lills rätt att slippa bli tvångsvis läkarundersökt av sin arbetsgivare.

EL 1998
Uthyrning av arbetare
Sverige har Europas liberalaste lagstiftning när det gäller uthyrning av arbetstagare. Här redogör jag för LO:s riktlinjer för att undvika de negativa verkningarna av uthyrningsverksamheten DA 4/98  

Se även originaldokumentet LO:s styrelses beslut

Strejkrätt och negativ föreningsfrihet Denna krönika skrevs i anledning av den sk Ferritaffären, där Metall försökte -med ganska klumpiga metoder, det skall erkännas - få till ett kollektivavtal och misslyckades. De borgerliga tidningarna och även vissa rättslärda menade att man härigenom bröt mot reglerna i europakonventionen till skydd för den negativa föreningsfriheten. De fick så småningom fel genom den s.k. Kellermanndomen AD 1998 nr 17, men den behandlar jag inte i den här krönikan. EL 1998
Strejkrätt och negativ föreningsfrihet Denna krönika skrevs i anledning av den sk Ferritaffären, där Metall försökte -med ganska klumpiga metoder, det skall erkännas - få till ett kollektivavtal och misslyckades. De borgerliga tidningarna och även vissa rättslärda menade att man härigenom bröt mot reglerna i europakonventionen till skydd för den negativa föreningsfriheten. De fick så småningom fel genom den s.k. Kellermanndomen AD 1998 nr 17, men den behandlar jag inte i den här krönikan. EL 1998
Lögnen om arbetstidslagen En utredning med socialdemokratisk majoritet föreslår förändringar i arbetstidslagen som egentligen berövar lagen karaktären av social skyddslagstiftning. Det som är anmärkningsvärt är att man döljer detta under ett mycket förljuget språk. Se även Arbetsorätten 6 EL /98
1998 års kollektivavtal,
flexibilitet i praktiken
1998 träffade flera LO-förbund uppgörelser som innebar att arbetsgivaren i princip fick rätt att lägga ut konjunkturanpassad arbetstid. Artikeln är kritisk mot denna tendens. EL /98
Ackord som lönevapen

Ackord har många nackdelar. Ett högt arbetstempo leder till stress och förslitningsskador. På 70-talet kämpade därför många förbund för att få bort ackorden.

Men i Installationsavtalet är de fasta listackorden trots det avtalets finaste guldägg. Det är ackordsbestämmelserna som gör att lönen inte blir "arbetsgivarens verktyg". Vid ackord styr arbetstagaren nämligen själv, genom sin arbetsinsats, lönens storlek. Och lönen är dessutom lika för alla fullärda montörer i ackordslaget. Det är därför kollektivets gemensamma arbetsinsats som bestämmer lönen. Det finns inget mer solidariskt lönesystem.

ELEKTRIKERN 1998
Lojal eller solidarisk? Skillnaden mellan lojalitet och solidaritet när det gäller att uppnå lönepolitiska mål DA /97
Myterna om LAS Den socialdemokratiska regeringen genomförde 1997 försämringar i anställningsskyddslagen. Sannolikt var detta en av de bidragande orsakerna till valförlusten 1998. Det här är en krönika som redovisar hur motiveringen till dessa försämringar bygger på myter.
./elkronikor/Myterna om LAS
Dödsruna över
LO-förbundens smartaste
ombudsman
Ove Cederlund var under många år ombudsman i Elektrikerförbundet. Jag arbetade mycket tillsammans med honom. Jag träffar många ombudsmän i
mitt arbete och de flesta är mycket duktiga och hängivna sitt arbete. Men Ove var outstanding

EL /97
Lögnen som vapen Utredningar och propositioner försöker numera ofta bedra med språket när man skall sälja in en försämring av lagstiftningen. Här r en krönika i anledning av arbetstidsutredningens förslag El/97
Sommarbete för slavlöner På senare år har i arbetslöshetens spår många, i synnerhet ungdomar utnyttjats. Bakgrunden till det är förändringar i den arbetsrättsliga lagstiftningen och i visa fall försummelser av de fackförbund som sluter kollektivavtal DA /97
Regeringen bedrar med språket
En redogörelse för hur regeringen använde språket för att försöka försämra arbetstidslagen EL /97