Julhälsningen

Det kom ett julkort i rött kuvert. Det var en tomte på framsidan med varma julhälsningar. Men texten var inga varma julhälsningar,

Julkortet knyter an till en artikel i Tidningen Kommunalarbetaren, där jag kritiserat flata fackliga företrädare.

”Jag vet att Du har rätt, de kom tillsammans med arbetsgivaren utan att tala med mig. Har jobbat i 28 år. Ville jobba kvar till 65. Det var bara 2 år kvar. De gamla berömde mig. Har alltid varit ärlig. Har fina betyg. Men det var som sparken.”

Ett sådant julkort är inte roligt att få. Men vad har hänt Gun, det var så hon undertecknade kortet?

Jag vet inte mer än vad som stod på kortet, men jag kan tänka mig.

Gun jobbade inom åldringsvården där är mer än 90 % med i facket, Kommunal. Hon var trött och gammal och hade genom att hon arbetat så länge, en i förhållande till arbetskamraterna och alla ungdomar som vill ha jobb i hennes kommun, högre löneläge, utan att ha hög lön, för det har man inte i vården. Kunde arbetsgivaren därför kasta ut henne skulle han tjäna både i effektivitet och lägre lönekostnader, genom att få in yngre och lägre avlönade arbetstagare.

Man träffar därför med den lokala, ganska omedvetna fackliga företrädaren för Kommunal, en turordningslista, där Gun trots att hon har längst anställningstid får stå först på uppsägningslistan. Man gör det utan att överhuvudtaget tala med Gun. Det är tyvärr ett vanligt sätt att teckna turordningslistor. Gun kastas ut och får känna att hela hennes livsverk har varit felaktigt. Det här inträffade 1997 och jag fick kortet nu till julen 2003, så det här är ett sår som inte har läkts för Gun.

Ja det vet man ju hur korrumperat facket är säger du, så det här är väl inget konstigt. Nej så är det inte.

Det är ju inte facket som säger upp en arbetstagare. Det är arbetsgivaren. Och hade inte anställningsskyddslagen funnits, så hade ju Gun åkt ut direkt, antingen hon hade jobbat länge eller ej.

Men tyvärr har nog facket under senare år blivit väldigt mjuka inför arbetsgivarens argument om effektivitet och kostnadseffektiv verksamhet. Och det ska facket inte vara. För anställningsskyddslagen ger facket en helt suverän förhandlingsposition.

Facket säger till arbetsgivaren: ”Jo vi förstår att du vill ha unga effektiva arbetare. Men om Du inte vill betala de som är gamla och trötta och gärna vill sluta, en bra avtalspension och låta dem som är gamla och pigga stanna kvar, så får du ingen uppgörelse. Då får du gå på lagturordningen sist in först ut, punkt och slut.” Det är LAS innebörd, den ger facket en stark förhandlingsposition, men den utnyttjade uppenbarligen inte facket när det gällde Gun.

Så det är inte lagstiftningen det är fel på. Den blir inte bättre om man ger arbetsgivaren större makt att själv välja vid uppsägningar p.g.a. arbetsbrist. Det är borgarnas linje när de t.ex. vill ta bort turordningen sist in först ut, eller som Miljöpartiet har gjort, fixat undantag med två stycken från turordningskretsen. Genom den nyordningen kan arbetsgivaren på små arbetsplatser göra sig av med Gun, utan att behöva träffa överenskommelse med facket.

Men när dina fackliga företrädare sviker dig, då skall Du klaga och leva rövare. Hjälper inte det, gå på årsmötet och byt ut dem. För det är Du och dina arbetskamrater som är den fackliga organisationen. Den fackliga organisationen består av medlemmarnas styrka, och när vi håller ihop, då vinner ingen arbetsgivare.