Kors eller slöja?

Svedala kommun i Skåne förbjuder eleverna i kommunens skolor att bära heltäckande slöjor som burka eller nikab.” Kommunens utbildningsnämnd var enig i sitt beslut.

En man från Göteborg mördades i januari 2004 i Indien. Mannen stred för 20 år sedan för rätten att som spårvagnsförare få bära turban. En märklig tillfällighet var att det mannen stred för, för 20 år sedan, samtidigt blev verklighet, då Göteborgs spårvägar beslutade att införa turban och huvudduk i sitt uniformssortiment.

Två nyheter med någon månads mellanrum som inte rör samma sak. Det ena beslutet rör rätten för medborgare, elever, att få utöva sin religion, det andra är i mycket en arbetsrättslig fråga. Det framgår av arbetsdomstolens dom i Turbanmålet, AD 1986 nr 11

Göteborgs tingsrätt ansåg att mannen inte fick sägas upp eftersom rätten att bära turban var en del av hans religionsfrihet. Men AD, dit målet sedan gick, konstaterade helt kallt att mannen hade ordervägrat, då han inte ville byta arbete till en verkstad, där hans turban inte skulle störa. Det var saklig grund för uppsägning.

I dag finns det en lagstiftning som skyddar mot diskriminering, och DO hävdar att rätten att bära slöja är en del av den etniska tillhörigheten. Om någon därför missgynnas, är det olaga diskriminering. Frågan behandlades av Arbetsdomstolen i  AD 2003 nr 63, men DO:s talan föll på en ren bevisfråga.

Nu är nog detta med slöjförbud inte en så glasklar diskriminering. Professor Reinhold Fahlbeck har redovisat sina dubier i en intressant redogörelse för Europadomstolens praxis om negativ religionsfrihet, alltså rätten att slippa bli påtvingad någon annans religion, genom dess symboler.

Men vilken rätt har då en arbetsgivare att lägga sig i en anställds utseende, t.ex. tatueringar, piercing, kortkort kjol, skinnskalleutstyrsel, slöja eller jättekors på magen.

Här kommer vi återigen till skillnaden mellan elevers situation och en arbetstagares, t.ex. en lärares.

Skolverket beslöt i oktober att två elever vid en skola inte fick bära heltäckande ansiktsduk, eftersom detta kom i vägen för det pedagogiska uppdraget, som var överordnat. Om ansiktsduk ses som en del av religionsfriheten, får rätten att bära sådan enligt grundlagen, regeringsformen endast inskränkas med stöd av lag. Den typ av avvägning som skolverket gjorde här är visserligen praktisk, men ytterst tveksam, eftersom myndigheten utan stöd av uttrycklig lag sannolikt inskränker elevernas religionsfrihet.

När det däremot gäller lärarens rätt att bära symboler som kors, heltäckande slöjor, eller annan avvikande klädsel, faller det till viss del under arbetsledningsrätten. Det kan därför mycket väl tänkas att arbetsgivaren har rätt att fatta bindande beslut mot den anställde i sådana frågor. Det är inte prövat i AD, men ser man till den domstolens benägenhet att trampa integritet under sina fötter, så skulle det inte förvåna om även ganska långtgående inskränkningar godkändes.

De rättsfall som jag redogör för ovan, finns på min hemsida www.kurt.nu. Läs gärna Turbanmålet, sök på ”turban”. Göteborgs kommun har gjort en total omsvängning från 1984. Då var det otroliga arbetsmiljörisker med turban i arbetet, men tydligen inte längre. Det är lärorikt.

2004-03-30