Pigor som desinformation

Kungen vaknade en morgon under den franska revolutionen 1789 av att tusentals hungriga kvinnor stod på borggården och ropade: ”Bröd åt Paris”. Läste man tidningar på försommaren 2005 kunde man tro att kvinnoropen i dag lydde.”Pigor till svenskarna.”

Men det var inte kvinnor som ropade på pigor, utan en nästan enig journalistkår. De hade okritiskt anammat en utredning av Konjunkturinstitutet, KI om skattesubventionering av s.k. hushållsnära tjänster som påstods ge 10 000 nya jobb. Utredningen hade betalats av Svenskt Näringsliv, SN, och arbetsgivareförbundet Almega. Medierna svalde resultaten med hull och hår och trumpetade ut nyheten om 10 000 nya jobb. Bland de få kritiska pressrösterna fanns en liten vänstertidning, Internationalen (nr 27/05). I en väldokumenterad artikel smulas utredningen sönder.

En skattereduktion på 50 % av arbetskostnaden skulle enligt utredningens huvudalternativ öka antalet vita jobb i hushållssektorn med 10 616 personer. Skattereduktionen på 50 % skulle ske utan att skatteintäkterna minskade.

Resultaten påstods grundade på hur en motsvarande lag från Finland 1997 fungerat. Men den lagen ökade bara antalet årsarbeten i hushållsnära tjänster med 560-744 vilket med Sveriges större befolkning skulle bli drygt 1000 jobb. När Internationalen frågar KI:s utredare om detta säger hon att reformen i Sverige också är tänkt att omfatta trädgårdsanläggningsarbete. Men eftersom hela den sektorn bara sysselsätter ca 27 000, så räcker det inte på långa vägar. Inte heller den andra förklaringen, att skatteavdraget i Finland är 10 000 kr medan det i Sverige skulle vara obegränsat, är sannolik. En tredje orsak påstods vara att effekten i Sverige skulle vara beräknad på längre sikt. Men också det är en dålig förklaring, eftersom den finska lagen funnits i hela sju år.

Först KI:s fjärde förklaring visar den verkliga orsaken. Så här säger KI:: ”Resultaten baseras på ett antal osäkra antaganden och bör därför ses som räkneexempel avseende möjliga effekter och inte som en uppskattning av de mest sannolika effekterna”. I klartext: KI har tyckt till, lagt in lite komplicerande beräkningar som ser vetenskapliga ut och så kommit fram till önskat resultatet. För det är resultatet som Svenskt Näringsliv har beställt. Det ingår i deras långsiktiga kampanj att slå sönder det svenska kollektivavtalssystemet genom lönedumpning.

Lönedumpning, hur då? Skatteeffekter har väl inget med kollektivavtal att göra? Jovisst, jag ska visa det med ett exempel.

Enligt utredningen får trädgårdsarbete en 50-procentig kostnadsreduktion genom skattesubventioner. Trädgårdsanläggningsarbete utförs av Kommunalarbetareförbundets medlemmar enligt ett särskilt avtal. Nu ska en viss del av branschen, nämligen den som köps av privata hushåll, subventioneras. Vad händer då med den del som inte omfattas av subventionen. Just det, det blir lönekonkurrens.

Om trädgården färdigställs efter det att husköparen övertagit tomten, kan det alltså ske med en 50 % lägre arbetskraftskostnad. För att kunna konkurrera före övertagandet måste då byggmästaren göra motsvarande sänkning på sin trädgårdsanläggningskostnad. Det sänker på sikt de vanliga trädgårdsarbetarnas löner.

Så har då Svenskt Näringsliv med hjälp av en okritisk journalistkår återigen lyckats med sitt lönesänkningsbudskap. Källkritik trodde jag var den viktigaste delen av Journalistutbildningen? Men lika anmärkningsvärt är att en svensk statlig myndighet säljer sig till denna avancerade desinformation. Kurt Junesjö Arbetsrättsexpert 2005-08-11