Whistleblower

Leif Kåvestad var hälsoskyddsinspektör i Stockholms stad. Han arbetade med kontroll av ”sjuka hus”,dvs. hus med mögel- och fuktproblem som byggdes under ”Miljonprogrammet” på 1960-70-talet. Kåvestads myndighetsutövning var effektiv och tvingade fram kostsamma saneringar. De stora byggbolagen blev störda och klagomålen ledde till att kommunen 1997 omplacerade ”den besvärlige” Kåvestad. ” Leif Kåvestad har brustit i sin myndighetsutövande roll. Han har brustit i saklighet och opartiskhet och har uppträtt mer som en företrädare för de klagande än som en tjänsteman hos myndigheten.” ( Ur kommunens talan i Arbetsdomstolen, AD, dit Kåvestads fack stämde arbetsgivaren för felaktig omplacering)

Myndighetsutövning är myndighets beslut om rättigheter och skyldigheter för enskild. Alla anställda har lydnadsplikt men en offentlig tjänsteman med självständig beslutanderätt har i regel inte lydnadsplikt om innehållet i sina myndighetsbeslut. Tjänstemannen ska efter eget omdöme rätta sig efter gällande bestämmelser.

Dessa högstämda principer gjorde inget intryck på AD. Omplaceringsbeslutet godkändes. Däremot underkändes kommunens försök att senare avskeda Kåvestad då han fortsatte att utnyttja sin yttrandefrihet. Denna senare AD-dom, AD 2003 nr 51, belyser på ett utmärkt sätt skillnaden i yttrandefrihet mellan offentliganställda och privatanställda arbetstagare. Yttrandefriheten för offentliganställda t.ex. lärare skyddas av grundlagen medan privatanställda lärare omfattas av en i princip generell tystnadsplikt för allt som kan skada arbetsgivaren enligt den lojalitetsplikt icke offentliganställda enligt AD:s praxis är skyldig att visa sin arbetsgivare.

Whistleblower brukar den kallas som larmar om missförhållanden i den egna organisationen. I regel brukar det gå illa för dem. Det gjorde det också för Kåvestad. Han skiljdes från sin anställning som hälsoskyddsinspektör med ett avgångsvederlag och arbetar numera som socialarbetare. Men 2004 tilldelades han Byggnadsarbetareförbundets kulturstipendium för sina modiga insatser.

Kåvestad exemplifierar en utveckling mot ett tystare samhälle. Det finns nya orosmoln. Lojalitetsplikten för privatanställda medför en i princip generell tystnadsplikt för allt som kan skada arbetsgivaren. Arbetsdomstolen har nu utan stöd av lag dömt ut mycket höga skadestånd, 150.000 kronor, för brott mot lojalitetsplikten. Hittills har det gällt konkurrensbrott, dvs. där arbetstagaren utnyttjat information från sin f.d. arbetsgivare för att konkurrera med honom. Men inget hindrar att samma skadeståndsprinciper används vid brott mot lojaliteten i form av tystnadspliktsbrott. Nu kan alltså arbetstagaren inte bara bli av med jobbet vid tystnadspliktsbrott utan även få betala stora skadestånd.

På 2006 års Bok- och biblioteksmässa i Göteborg var temat yttrandefrihet. Flera fackförbund, också LR, manifesterade mot den ökande tystnaden i arbetslivet. Jag hoppas det är svalan som förebådar en ny sommar för yttrandefriheten, men som det nu ser ut, är det höstflugan som surrar, innan den går sitt öde till mötes.

Vill du läsa domarna och artiklar som jag skrivet i ämnet Kåvestad kan du söka på min hemsida www.kurt.nu. Använd sökmotorn och sök på Kåvestad.

Kurt Junesjö 2006-10-24