AD ökar godtycket

Karin var tillsvidareanställd lärare i svenska på en fristående gymnasieskola. Hon saknade behörighet. Skolan skulle höja undervisningens kvalitet med endast behöriga lärare i kärnämnena. Karin sades upp pga. arbetsbrist.

LR stämde arbetsgivaren till AD och sade att Karins avsaknad av formell behörighet var uppsägning av personliga skäl utan saklig grund, eftersom Karin var duktig lärare i svenska.

Arbetsgivarens inställning var att avsaknaden av formell behörighet medförde ”personlig” arbetsbrist för Karin. Och då gällde inte turordningen sist in först ut för henne, vilket annars är regeln vid uppsägning pga. arbetsbrist.

Skillnaden mellan personliga skäl och arbetsbrist kan tyckas teknisk, men är i praktiken avgörande för frågan om skäligheten i en uppsägning kan prövas sakligt eller ej.

I de förhandlingar som Svenskt Näringsliv (SN) och de fackliga huvudorganisationerna nu för om ett nytt huvudavtal är ett starkt krav från SN att reglerna om turordning vid arbetsbrist just skall ersättas med regler som innebär att om flera i turordningen klarar ett visst jobb, skall inte som f.n. de med längst anställningstid ha företräde utan, de som är lämpligast, alltså i princip samma regel fast på ett litet annat sätt än i Karins fall.

Detta krav från Svensk Näringsliv är egendomligt eftersom Sverige har en anställningsskyddslag som är en av de arbetsgivarvänligaste i Västeuropa när det gäller rätten att göra sig av med anställda av ekonomiska skäl eller som i det här fallet pga. organisationsförändringar.

Rent språkligt är det väl knappast någon tvekan om att en lärare som sägs upp pga. bristande formell behörighet, sägs upp av skäl hänförliga till den anställde som person, alltså personliga skäl. Personen saknar det av arbetsgivaren numera uppställda kravet på formell utbildning för arbetet. AD kom i Karins fall trots det fram till att uppsägningen berodde på arbetsbrist.

Turordning vid uppsägning vid arbetsbrist är en rak och rättvis regel, som förhindrar godtycke.  Arbetsgivaren kan inte med kompetensskäl behålla 28-årige Kent med 2 års anställningstid framför 32-åriga gravida Anna med 5 års anställningstid om Anna bara klarar jobbet. AD prövar nämligen nästan aldrig arbetsgivarens skäl, annat än vid uppenbart fusk, sk. fingerad arbetsbrist. Men om arbetsgivaren beslutar göra sig av med dem utan formell lärarbehörighet blir det i praktiken inget skydd kvar, eftersom det inte finns någon att göra turordning för. Alla som saknar behörighet är ju uppsägningsbara. Arbetsgivaren kan därför under skydd av denna av AD nyinstiftade regel säga upp personer som man vill bli av med pga. personliga skäl och därvid åberopa organisationsförändringar och arbetsbrist utan saklig prövning.

Kanske är det rätt att kunna kräva formell behörighet för att få undervisa, men den lösning som AD här väljer, att då hänföra uppsägning av redan anställda till arbetsbrist, innebär att man gör sig av med alla rättsliga möjligheter att pröva om uppsägningen är berättigad i det enskilda fallet eller ej.

Domen innebär i praktiken att arbetsgivaren inom områden där det kan ställas upp formella krav på den anställde, kan ersätta turordning med lämplighet, alltså i praktiken ett uppfyllande av de krav Svenskt Näringsliv ställer på försämringar i anställningsskyddet i förhandlingarna om nytt huvudavtal.

Arbetsrätten i AD verkar gå arbetsgivarens väg.

Vill du läsa hela domen så finns den på min hemsida www.kurt.nu. Kurt Junesjö 2008-09-30