Stärk småföretagsanställdas rätt!

Sverige är ett enfrågeland. Man belyser en fråga ur en aspekt i taget: Pedofiler utgör ett hot för daghem. Gruppvåldtäkter är ett ökande problem. Genast framställs krav på lagstiftning som ofta blir integritetskränkande för den andra parten.

En annan sådan enfrågedebatt är småföretagarens utsatta ställning. Det finns en sanning i budskapet. Det är faktiskt svårt för småföretag att få lån, att fixa moms och skatteredovisning etc.

Det påstås också att småföretagarna tycker att det arbetsrättsliga systemet är krångligt och att det därför måste förändras.

Detta är däremot en myt. Enligt en enkätundersökning som utförts av Högskolan i Örebro upplever småföretagarna inte arbetsrätten som ett stort problem. I denna förenklade enfrågedebatt glömmer man dessutom två saker.

  1. Den arbetsrättsliga lagstiftning som sägs vara krånglig, anställningsskyddslag, studieledighetslag, förtroendemannalag, reglerna runt kollektivavtalet etc. har inte tillkommit för företagaren utan för att skydda den anställde. Det är en skyddslagstiftning på samma sätt som att man har särskild lagstiftning till skydd för den svagare parten i andra förhållanden t.ex. skydd mot sexuellt utnyttjande av underårig.
  2. I småföretag är dessutom den anställde särskilt utsatt.

Hos en väl fungerande småföretagare är detta inte några problem. Relationerna är ofta vänskapliga och man jobbar som kompisar, även med arbetsgivaren. Det är på de dåligt fungerande småföretagen som skyddslagstiftningen fyller en viktigare funktion än t.o.m. på de stora företagen.

Hur har nu lagstiftaren behandlat detta, att de anställda på små företag är mer utsatta än på stora företag? Faktiskt ganska bra. Arbetsrättsligt görs idag inga skillnader mellan små och stora företag.

I den typiska enfrågedebattens Sverige håller detta emellertid på att förändras. Alla partier, från Vänsterpartiet till Moderaterna, svärmar nu för att förstärka småföretagarens ställning. Miljöpartiet är mest framgångsrikt, eftersom de för närvarande har en vågmästarställning i riksdagen.

På en liten arbetsplats är kollektivavtalet det viktigaste skyddet för arbetstagaren. Förutom att det skyddar arbetstagarens lön så det ger det ett helt unikt försäkringsskydd. Ett litet företag som saknar försäkringar har i regel inga möjligheter att betala stora ersättningar som kan uppstå för t.ex. en förhållandevis liten personskada på arbetsplatsen.

Hos småföretag inom t.ex. måleri- och transportbranschen, är det svårt att övervaka om arbetsgivare har kollektivavtal eller inte, när de ibland har anställda och ibland inte. Transport och Målareförbundet har därför valt att lägga kollektivavtal på företag oavsett om de har anställda eller inte.

Men från den 1 juni 2000 är det förbjudet att blockera för att få kollektivavtal på företag som inte har några anställda, eller där endast familjemedlemmar jobbar. Det gäller oavsett om företaget ibland brukar anställa.

Många målare som tillfälligtvis arbetar i sådana företag kommer därför i framtiden att stå utan försäkringsskydd och utan skydd för sin lönenivå.

Men det här är inte miljöpartiets enda insats till småföretagarens fromma och arbetstagarnas skada. De håller även på att sätta ett grundskott mot en annan av grundpelarna för arbetstagarnas trygghet i arbetet; turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist.

Arbetsgivare med färre än tio anställda ska nämligen få undanta två från "turordningen som är av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten". Detta enligt förslag från regeringen som riksdagens borgerliga majoritet beställt, Undantag från turordningen DS 2000:06.

Undantaget är ingen ny idé. Under den borgerliga regeringen infördes ett sådant 1993. Under den korta tid lagen gällde kunde man se, att de arbetsgivaren då undantog och som alltså fick vara kvar, var män, medan de som sades upp var kvinnor och framförallt småbarnsföräldrar. Man kan även vara säker på att arbetsgivaren kommer att vilja säga upp sådan arbetskraft som han vill bli av med t.ex. påstridiga fackliga förtroendemän eller anställda som av eller annan anledning inte är attraktiva t.ex. äldre, lite långsammare och andra som kan ha svårt att få reguljära arbeten på arbetsmarknaden.

Att reglerna endast tillämpas på företag med tio eller färre anställda innebär i praktiken att lagen om anställningsskyld (LAS) inte gäller för 90 % av företagen i Sverige.

Denna försämring är än så länge endast ett förslag och ska ut på remissbehandling.

Ta gärna kontakt med din lokala företrädare för Miljöpartiet och fråga om han eller hon verkligen står bakom detta reaktionära förslag.

Skriv också gärna till regeringen och protestera.

Det är en konstig värld vi lever i, där det numera anses legitimt att de som är svagast på arbetsmarknaden – arbetstagarna - anses som en grupp utan betydelse när man stiftar lagar.

Men dag finns det mellan 3-4 miljoner arbetstagare i Sverige som har rösträtt. Om arbetstagarna rätt utnyttjar sin makt så kan sådana försämringar inte genomföras. Så gör då det!