Vulkanen och kollektivavtalet

Vulkanutbrottet på Island gjorde många anställda på Arlanda sysslolösa. Företagen uppmanade, eller pressade, dem att ta ledigt.

Så stod det i LO-tidningen för några veckor sedan.

Ja vad händer med de anställda som inte får jobb och vad händer med dig som passagerare när du blir stående på flygplatsen i Aten, utan möjlighet att ta dig hem.

Ja det är två helt olika frågor.

Har du rätt till lön, när du inte får något arbete?

Vi börjar med att du inte får jobb för att något arbete inte kan erbjudas. Det gäller också t.ex. för att det blir driftstopp pga. uteblivna leveranser av arbetsmaterial eller av något annat skäl som vare sig du eller arbetsgivaren styr över, så det behöver inte ha något samband med vulkanutbrott eller andra naturhändelser.

Då är det avgörande för lönen om den anställde står till arbetsgivarens förfogande eller inte. Står arbetaren till arbetsgivarens förfogande har hon eller han rätt till lön även om det inte finns något arbete att erbjuda. Och att stå till arbetsgivarens förfogande, kan man göra oberoende av vad man befinner sig. Även om arbetsgivaren skickar hem dig står du till arbetsgivarens förfogande och ska ha lön.

Vad menade då LO-tidningen med att företagen uppmanade eller pressade de anställda att ta ledigt. Får de göra så?

Arbetsrätten bygger till stora delar på att det är två jämställda parter som förhandlar om sina anställningsvillkor. Men kollektivavtalet ska här skydda den svagare partens, alltså arbetstagarens, rätt till löne- och anställningsvillkor. Det skyddet kan inte avtalas bort i enskilda överenskommelser mellan arbetsgivare och anställda, ja ofta inte ens genom överenskommelser mellan det lokala facket och arbetsgivaren.

Å andra sidan kanske det var så att du gärna ville ha ledigt några dagar för att åka ut på landet för att börja med vårbruket eller följa med dina barn på en skolutflykt. Dina intressen att vara borta från jobbet sammanfaller alltså med arbetsgivarens, och en sådan frivillig överenskommelse är oftast tillåten enligt kollektivavtalet.

För andra sidan av myntet är att även om du inte har något att göra på arbetsplatsen kan arbetsgivaren tvinga dig att inställa dig varje dag och vistas där under hela arbetstiden som en förutsättning för att du ska få lön. Du ska ju stå till hans förfogande. Så det är tillåtet med frivilliga överenskommelser, men om de pressas fram med hot eller tvång kan det vara kollektivavtalsbrott. Arbetsgivaren vill ju inte betala ut den föreskrivna lönen, och kollektivavtalet är i regel tvingande för sådana förmåner.

Inom Bygg- och anläggningsföretag är det inte så ovanligt att tillfälligt vara utan sysselsättning. Att sitta på lådan, som det heter, är en vanlig sysselsättning för elektriker och andra i bygg- och anläggningsbranschen.

Eftersom det där är så vanligt har en hel del kollektivavtal särskilda regler för s.k. väntetidsersättning, alltså när man är på arbetsplatsen och står till arbetsgivarens förfogande utan att få jobb. Ofta  utgår då någon form av garantilön som är lägre än den vanliga prestations- eller tidlönen.  Men detta styrs alltså helt av bestämmelserna i avtalet och är olika för varje bransch.

Permittering

De som är lite äldre i yrket kommer ihåg att förr i tiden kunde man permitteras när det blev ont om jobb.

Permittering bör då skiljas från permission som enligt alla LO-förbunds avtal innebär att man har rätt att vara hemma enstaka dagar med full lön, t.ex vid nära anhörigs begravning eller egen 50-årsdag.

Permittering är reglerat i anställningsskyddslagen. Det innebär att när arbetsgivaren skickar hem dig pga. arbetsbrist så har du enligt lagen rätt till full lön. Nu är det i regel inte LAS som styr permitteringsersättningen utan ett särskilt permitteringslöneavtal som också i princip samtliga LO-förbund tecknat. Men det är bara regler på pappret. I dag säger arbetsgivaren alltid upp i stället för att permittera vid långa sysselsättningskriser.

Anledning till det är att det särskilda ekonomiska stöd som arbetsgivaren fick av staten vid permittering, ja egentligen av en fond, men den fylldes på genom statsbidrag av staten, avskaffades pga. den ekonomiska krisen i början på 1990-talet från den från den 1 juli 1995. Så det lönar sig inte för arbetsgivaren att permittera. Han sparkar ut de anställda direkt i stället. När sedan krisen försvann har statsbidraget inte återinförts, trots att vi i dag har allt annat än ekonomisk kris i Sverige. Så arbetsgivaren fortsätter att sparka ut.

Vad händer när du inte kommer till jobbet?

Men om du t.ex. pga. askmolnet eller andra tvingande skäl inte kan komma till jobbet, vad händer då, kan arbetsgivaren sparka dig?

Nej om du inte kan komma till jobbet pga. tvingande skäl, t.ex för att allt flyg är inställt, så kan du inte sparkas. Arbetsgivaren måste enligt LAS ha saklig grund för uppsägning, och du har ju inte misskött dig, så utevaron är inte saklig grund. Det förutsätter naturligtvis att du ringer eller på annat sätt berättar för arbetsgivaren varför du inte kan komma, så att han ges möjlighet att planera sin verksamhet.

Vem betalar dina extra kostnader?

Jag är ingen stor vän av EU, men man kan inte förnekas att vissa enstaka saker är bra.

En sådan bra sak är den särskilda ersättning som alla som flyger har rätt till vid inställt eller försenat flyg under förutsättning att du flyger inom EU. Då har du rätt att få flyget ombokat och dessutom ger EU:s regler dig rätt till bland annat mat, dryck och övernattning på hotell vid behov. Du kan dessutom få ersättning för kostnader till följd av ett inställt flyg. Det kan till exempel vara utgifter för kläder som du tvingats köpa eller ersättning för inkomstbortfall då du inte kunnat arbeta som planerat. Vill du veta mer om detta så kan du kolla på Konsumentverkets hemsida http://www.konsumentverket.se.