Solidaritet över gränserna

Arbeta för 16 kr i timmen, 60 – 70 timmar per vecka, bo i en källare och bara mackor som mat i månader. Det var arbetsförhållandena för tre lettiska byggnadsarbetare som arbetade på det kommunala skolbygget stora Hammars skola i Höllviken i Vellinge med den svenske huvudentreprenören MVB. Detta trots att det lettiska företaget tecknat kollektivavtal med Byggnads med en minimilön på 158 kronor i timmen.

Redan innan de reste från Lettland tvingades arbetarna skriva på att de bara skulle kräva 16 kr/tim. När därför Byggnads vid ett arbetsplatsbesök kontrollerade lönerna uppgav alla att de fått över den avtalsenliga lönen enligt byggavtalet. Men när de inte fick ut ens de utlovade 16 kronorna vände de sig till Byggnads som tog in dem som medlemmar och drev deras krav.

Torbjörn Johansson, Byggnads avtalssekreterare sade i en intervju i TV4 att detta mönster gäller nästan alla företag som importerar byggarbetskraft. Det värsta var att efter EU-domstolens dom i det s.k. Vaxholmsmålet får inte facket kontrollera företagens löner eller blockera dem om de uppger att de betalar minst minimilön enligt branschavtalet.

Men det lettiska företaget hade för att få entreprenaden tecknat svenskt kollektivavtal viket de nu brutit mot genom att betala för låg lön.

Den 9 september startade därför Byggnads en indrivningsblockad. De lettiska arbetarna lade ned arbetet. Byggnads varslade samtidigt om en sympatiblockad där hela arbetsplatsen, dvs. hela skolbygget i den högerinriktade kommunen Vellinge skulle stängas, om de lettiska arbetarna inte fick ut sina löner.

Stridsåtgärden och hotet om att stänga hela arbetsplatsen gav effekt. Den 20 september 2010 fick de lettiska arbetarna över 200 000 kronor insatta på sina lönekonton och stridsåtgärderna blåstes av.

Den här konflikten rörde tre lettiska arbetare, men trots det rymmer den många intressanta fackliga frågor:

1.  Är det inte orättvist att lettiska byggarbetare som inte var medlemmar när konflikten startade, får full rätthjälp, konfliktunderstöd och boende av Byggnads?  Det innebär ju att Byggnads utnyttjar de vanliga medlemmarnas avgifter för andra än medlemmar.

2.  Vad är en indrivningsblockad?

3.  Hur kommer det sig att EU-rätten inte förbjuder den här typen av stridsåtgärder? När Byggnads och Elektrikerna strejkade för bättre arbetsförhållanden för lettiska arbetare i Vaxholm, fick ju facket betala jättehöga skadestånd i Arbetsdomstolen sedan EU-domstolen förbjudit konflikten enligt EG-rätten.

Löftet, orättvisa?

Om det är orättvist eller inte rör en grundläggande facklig princip som ombudsmannen på LO, Ingemar Göransson, har definierat i en bok om kollektivavtalet. Löftet lyder:

”Vi lovar och försäkrar att aldrig någonsin

och under några omständigheter

arbeta på sämre villkor

eller till lägre lön

än det vi nu lovat varandra.

Vi lovar varandra detta

i den djupaste insikten om

att om vi alla håller detta löfte

så måste arbetsgivaren

uppfylla våra krav. ”

Citatet ovan är hämtat från skriften Kollektivavtalet - det skrivna löftet som du kan tanka ned från LO:s hemsida

Det fackliga löftet bygger på principen att alla arbetare lovar att aldrig gå under kollektivavtalet, som är fackets prislista för arbete. Det ger vad man med ett lite finare ord brukar kalla en utbudskartell. Bryter någon i kedjan löftet blir det lönekonkurrens, och alla måste börja bjuda under varandra och då förlorar alla. Detta var en erfarenhet som de svenska arbetarna lärde sig redan i fackföreningsrörelsens barndom i slutet på 1800-talet. Om de svenska byggnadsarbetarna därför inte stöttar de lettiska så att de också kan hålla det fackliga löftet, är det de svenska arbetarna som förlorar lön genom lönekonkurrens. Stödet till de lettiska arbetarna är därför ingen gåva, utan en nödvändig verksamhet för att hålla uppe de egna lönerna.

Vad är en indrivningsblockad?

Indrivningsblockaden bygger på en gammal juridisk princip. Arbetstagaren ställer enligt avtal sin arbetskraft till förfogande och ska för det erhålla ersättning i form av lön, semester, pensionsinbetalningar etc. Men enligt allmänna juridiska regler har den som inte  får avtalad ersättning för arbete som han eller hon utfört i rätt tid, rätt att själv låta bli att jobba. Inom arbetsrätten kallas det indrivningsblockad när arbetarna kollektivt lägger ned arbetet för att de inte fått lön som de har rätt till. Den är reglerad i Medbestämmandelagen 41 §.

Indrivningsblockaden har gamla traditioner inom framför allt inom anläggnings- och byggbranschen. Fick arbetarna inte ut sin förfallna lön på avlöningsdagen satte de sig alla och utförde inget arbete förrän de fått sin lön. Om arbetet då övergick till en ny arbetsgivare t.ex. pga. konkurs, blockerades också den nya arbetsgivaren, tills arbetarna fått sin förfallna lön.

Sedan den statliga lönegarantin vid konkurs infördes har många fackförbund glömt bort att använda sig av indrivningsblockaden som verktyg. Det är synd, för ofta ger en väl genomförd indrivningsblockad både billigare, snabbare och bättre resultat än fackets inkassoverksamhet och hantering av lönegarantin. Den kräver dessutom ofta arbete av dyra jurister, och det är ju bra att slippa betala sådana.

Att indrivningsblockaden är effektiv visade sig ju också i det här fallet. Det tog det ju bara drygt en vecka, så hade de lettiska arbetarna hela sin lön i handen. Så fundera på det alternativet nästa gång som du inte får din lön i rätt tid. Men själv kan du inte göra något, det är alltid facket centralt som måste besluta om indrivningsblockad.

EU-rätten fackföreningsfientlig!

Enligt EU-domstolens reaktionära domar i bl.a. det s.k. Vaxholmsmålet, och den i anledning av den stiftade s.k. Laval-lagen får inte ett fackförbund vidta stridsåtgärder, till förmån för löntagare från andra EU-länder som tillfälligt utför jobb i Sverige, för högre lön än riksavtalets minimilön. Skulle en fackförening strida för bättre villkor än så blir åtgärden olaglig.(Ändring i utstationeringlagen genom SFS 2010:228 från den 15 april 2010) Arbetsgivaren får frivilligt betala en högre lön.

I detta fall hade arbetsgivaren genom avtalet med Byggnads åtagit sig att betala en högre lön, och var då avtalsenligt skyldig att betala den. Byggnads stred alltså inte för en högre lön för de lettiska arbetarna, utan för att de skulle få ut den lön de redan hade rätt till och som arbetsgivaren inte hade betalat.

Byggnads indrivningsblockad visar på en ny framkomlig väg för att förhindra den lönedumpning som uppstår genom att arbetsgivaren utnyttjar slavarbetskraft, framförallt från våra östliga grannländer. Att värva den invandrade arbetskraften som medlemmar och stötta dem i deras fackliga verksamhet.

Det är hög tid att facken nu på allvar liksom Byggnads börjar jobba med dessa frågor, annars kommer vi att få samma utveckling som i t.ex. England och Grekland, där arbetsgivarna genom bl.a. import av billig arbetskraft har lyckats sänka löneläget kraftigt, framförallt inom bygg- och anläggningsbranschen.

Elektrikerna, Fastighets, Transport och Hotell & Restaurangfacken har tillsammans tagit fram en bok: Framtida avtal, Skisser och idéer för framtida avtalskrav, där man ger tips och idéer  till hur man skulle kunna arbeta med dessa frågor. Du kan plocka ned den från min hemsida www.kurt.nu eller beställa den från något av de medverkande förbunden.

Kurt Junesjö 2010-09-22